Riksdagsgruppens skatteansvariga ledamot Timo Harakka inledde presentationen av partiets skattepolitiska program med att understryka att det handlar om ett slags principprogram för skatter. Det  är inte som sådant en del av valprogrammet ännu, men visar en tydlig riktning och är konkret på flera punkter. Programmet stannar vid exempel i stället för att förespråka vissa bestämda nivåer och ger således politiskt svängrum.

Hurdan roll har skatter i ett välfärdssamhälle? Harakka varnade för en finländsk “ingenjörssyn” om att rätt beskattning är lösningen på alla problem. Vad skatteinkomsterna används till är förstås centralt och enligt Harakka är till exempel företagsstöd inte det vettigaste alternativet.

– Det är skäl att återgå till beskattningens grundläggande saker. Med skatter finansieras de tjänster och förmåner som garanterar välfärd. Med skatter minskas också ojämlikhet och alla medborgare garanteras likvärdiga möjligheter, sade SDP:s ordförande Antti Rinne.

SDP fäster uppmärksamhet vid att ägande beskattas lägre i Finland än i övriga EU, andelen här är 16 procent av skatteinkomsterna medan motsvarande siffra för EU i stort är 21 procent. På motsvarande sätt står beskattningen av arbete här för en större del av kakan. Och en grundtanke är att det alltid ska löna sig att arbeta, att sysselsättningsgraden ska vara så hög som möjligt.

Det skattepolitiska programmet är en del av partiets visionär arbete Finland 2030, precis som allmänntrygghetsmodellen, avgiftsfri småbarnspedagogik, förlängd läroplikt och en familjeledighetsreform. Alla strävar mot samma mål med stabil välfärd på hållbar grund, byggd på utbildning och arbete.

– Genom att stärka skattebasen för ägande möjliggörs en lättare beskattning av arbete, sade Harakka då programmet presenterades i Helsingfors på onsdag morgon inför en ovanligt stor skara journalister.

SDP har redan tidigare lanserat ett program mot skatteflykt. Även i det nya programmet finns åtgärder för att förhindra aggressiv skatteplanering och se till att alla företag som verkar här också betalar skatt här istället för någonstans där de endast är registrerade för formalitetens skull. Enligt Harakka är det inte företagsfientligt att hindra skatteflykt, tvärtom.

– En jämlik beskattning gynnar också näringslivet och konkurrensen. Investeringar i utbildning, hälsa och andra förutsättningar för tillväxt skapar en grund för företagsamhet. Att råda bot på aggressiv skatteplanering förbättrar konkurrenssituationen för hemmamarknadens företag, sade Harakka.

För en starkare skattebas föreslår SDP att man inom kort täpper till de luckor som i dag finns att undvika beskattning. Till exempel utländska pensions- och investeringsfonder och utdelningar från dem skulle få en källskatt.

Moms som beaktar miljön

Medan skatteflykten kan stoppas relativt snabbt enligt SDP, och skattebasen stärkas relativt snabbt likaså, så ger momsen möjligheter på längre sikt. Timo Harakka konstaterade imorse att det funnits och finns en lockande tanke i att göra momsen enklare i stället för att ha undantag, som i dag för till exempel mat och mediciner. Nu ser han en ändring och ett förslag på högsta EU-nivå som tvärtom erbjuder möjligheter för medlemsstaterna att friare sätta kriterier för mervärdesskatten. Och enligt Harakka kan det behövas och ge stora möjligheter att bland annat stävja klimatförändringarna.

SDP skulle ta i användning kriterier och bedömningsverktyg som genom olika nivåer av moms skulle motverka klimatförändringarna, främja hälsa och stärka ekonomin. Harakka sticker ändå inte under stol med att det vore en enorm utmaning, men konstaterar att klimatförändringarna faktiskt gäller planetens framtid. Då får det vara svårt om så krävs. Likväl sade han att detta inte kan införas “varken imorgon eller i övermorgon”. Men siktet är som sagt inställt på Finland 2030.

– Om mervärdesbeskattningen grundade sig på hållbar utveckling kunde till exempel användningen av reparationsservice och återvinning få åtnjuta lägre skattesats, sade Harakka och tillade att den tekniska utvecklingen möjliggör allt större smidighet och precision i dessa frågor.

Även ekonomin i sig förnyas, med cirkulär ekonomi och delningsekonomi, samt de växande företagsjättarna.

– En ny ekonomi kräver nya spelregler, sade Harakka och tillade:

– Då Jutta Urpilainen som finansminister kallade till sig kollegor från övriga Europa för att diskutera hur man kan råda bot på aggressiv skatteplanering sades det vara utopistiskt. I dag har det svängt och anses att det är staterna som ska bestämma var företag beskattas.

Negativ beskattning för låginkomsttagare

För att göra beskattningen av arbete ännu mer progressiv föreslår SDP möjligheten till ett arbetsinkomstavdrag som gör beskattningen negativ, alltså så att de med allra lägst inkomster kunde få mer lön efter beskattning än före. Varför? En tanke är att åtgärda dagens situation där de sociala avgifterna är 10 procent för årsinkomster under 15 000 euro i året. Därmed är skattegraden högre en den progressiva skalan motiverar. Med negativ beskattning skulle nettolönen i vissa fall kunna bli högre än bruttolönen genom pengar från staten. Det förutsätter den tekniska möjligheten att korrigera sådant varje månad och inte i samband med årliga skatteförslag- och beslut.

Tanken är att detta är bättre än stödsystem eftersom den negativa beskattningen inte skulle påverka stöd som bostadsstöd. Detta kan vara psykologiskt viktigt då folk således enligt Timo Harakka lättare vågar ta emot ett jobb då det inte finns samma rädsla för att stöden ska dras in. En flitfälla ska alltså åtgärdas.

– Arbetsinkomststödet riktar skattelättnader till de med allra lägst inkomster som relativt sett får minst valuta för arbetslöshets- och pensionsbetalningarna, säger Timo Harakka.

Enligt ett räkneexempel skulle en person som jobbar i till exempel en butikskassa för 800 euro i månaden få 30 euro mer i handen än i dag, enligt den strängaste varianten av modellen. Om man löper linan fullt ut skulle samma person få 80 euro mer i månaden, vilket vore 11 euro mer än bruttolönen.

Med högre inkomster skulle färre behöva söka om utkomststöd. Det hela skulle kosta mellan 50 och 400 miljoner euro, men också ha positiva effekter på samhällsekonomin.

– Beskattningen på 2020-talet ska gynna miljön och ge ökad jämlikhet, säger Timo Harakka.

Axplock ur SDP:s program för starkare skattebas i förenklad form:

Källskatt för olika samfund som är befriade från skatt på utdelning i dag.

Förnyelse av utdelningsskatt för olistade aktiebolag.

Försäkringsskal på samma linje som övriga placeringsprodukter.

Fondplaceringar skattebehandlas lika som andra motsvarande investeringsprodukter.

Tätare skattebas för fastighetsinvesteringar.

Fastighetsbeskattningens skattebas tätas och förnyas.

Finansieringsbranschens mervärdesskatt ses över.

Program mot internationell skatteflykt.

Program mot grå ekonomi.

Skärpt arvs- och gåvoskatt.

Slopat skogsgåvoavdrag.

Hela det skattepolitiska programmet hittas via denna länk (på finska).