MENY

Små östater vill rusta mot klimathot

Kuva: Foto: Desmond Brown/IPS
Paradiset Dominica förvandlades till katastrofområde i samband med orkanen Maria i september 2017.

Små östater behöver kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Dominica satsar på att bli världens första klimatresilienta nation med kapaciteten att kunna hantera klimatförändringar och samtidigt kunna fortsätta utvecklas.

 

68-årige McCarthy Marie har bott i Fond Cani, som ligger några kilometer öster om Dominicas huvudstad Roseau i 38 år. Han flyttade hit strax efter att den tropiska cyklonen David drabbat ön 1979.

När orkanen Maria slog till mot ön i september i år drabbades öborna av en förstörelse de aldrig tidigare upplevt.

−Hela huvudstaden Roseau var helt översvämmad, säger McCarthy Marie till IPS.

Orkanen Maria, som klassades som en kategori 5-orkan med vindhastighet på 80 meter per sekund, slog till mot Dominica den 18 och 19 september. Totalt omkom 27 personer och lika många saknades efter orkanen. Nästan 90 procent av byggnaderna på ön skadades eller totalförstördes.

McCarthy Marie säger att folket har talat om klimatförändringarna en längre tid men att befolkningen på ön inte var helt beredd på dess effekter. I allmänhet har husen inte byggts med tanke på monsterorkaner, men McCarthy Marie berättar att han tog till en ovanlig åtgärd efter cyklonen David 1979.

−Jag förberedde mig genom att bygga en orkanbunker 1989 när jag byggde mitt hus. När orkanen Maria tilltog i styrka gick jag ned i bunkern och stannade där tills stormen dragit förbi, berättar han.

Han menar att fler byggnader numera uppförs med tak av betong, men att de flesta hus har väggar av betong och stål samt tak av trä.

I samband med den senaste stormen var det många tak som kastades av och vattenmassor förstörde allt som fanns inuti husen.

−Vi måste bygga hus som kan stå emot vinden och det stora problemet är att de måste kunna stå emot de stora mängder vatten och översvämningar som vi kommer att drabbas av, förklarar McCarthy Marie.

 

Ord, men inte handling?

Bernard Wiltshire, tidigare statsåklagare, menar också att det finns många som pratar om klimatförändringarna men att det är sällan som retoriken översätts till konkreta åtgärder för att bygga motståndskraftigt.

Han beskriver den omfattande ödeläggelsen i en rad länder i Karibien efter den senaste orkansäsongen.

−Vi agerade definitivt inte tillräckligt snabbt i Dominica, det vet vi. Med tanke på vad som hände i Puerto Rico och Antigua och Barbuda ser jag inget som tyder på att vi har fått grepp om vad som krävs för att göra oss mer motståndskraftiga när det gäller de villkor som kommer att möta oss, säger Bernard Wiltshire.

Han menar att det inte bara handlar som att skapa stabilare byggnader utan också om hur samhället ska kunna hantera klimatförändringarna och samtidigt fortsätta att utvecklas.

Dominicas premiärminister Roosevelt Skerrit har begärt miljoner dollar i bistånd för att bli världens första klimatresilienta nation. Landets bruttonationalprodukt har sjunkit kraftigt till följd av skador på jordbruk och bostäder samt en minskad turism efter den senaste orkanen. Det är andra året i rad som befolkningen på 72 000 personer drabbats av naturkatastrofer.

Bernard Wiltshire säger att landet också har ett eget ansvar att inte torrlägga våtmarker för hotellprojekt och se till att det finns en plan för hur mark används.

Diskussion

”Skammen håller oss kvar”

Kuva: Foto: Daan Bauwens/IPS
Bamba Drissa från Elfenbenskusten var en av över 61 500 migranter som korsade Medelhavet i januari 2016.

Trots bedrövliga levnadsvillkor, ensamhet och arbetslöshet väljer många afrikanska migranter i Italien att stanna – även när de har möjligheten att återvända.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Tusentals barn föds i bangladeshiska flyktingläger

Kuva: Foto: Kamrul Hasan/IPS
En kvinna med sitt barn i ett av de många flyktingläger som upprättats för rohingyer i Bangladesh.

Närmare 50 000 av alla de rohingyer som lyckats ta sig till Bangladesh beräknas vara gravida eller är kvinnor som har mycket små barn. Det är en grupp som har ett särskilt behov av stödinsatser.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

Doug Jones segrade i Alabama

Kuva: Foto: Pixabay

Demokraten Doug Jones segrade knappt i fyllnadsvalet till USA:s senat i Alabama som utlystes efter att Jeff Sessions tillträdde som justitieminister. Delstaten har varit en extremt svår nöt att knäcka för en demokrat under senare år och Alabama har haft två republikanska senatorer redan i 20 års tid.

Lue lisää

Ingen har ställts till svars för nukleära övergrepp – Med stigande havsnivåer finns risk att radioaktivt avfall läcker ut i havet

Kuva: Foto: Pixabay

Öar i Stilla havet har under många år utsatts för nukleära brott. Men de ansvariga  ‒  tre mäktiga länder som är permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd ‒ har aldrig ställts till svars.

 

Marshallöarna och ytterligare några andra ögrupper användes för provsprängningar av USA mellan 1946 och 1962. Frankrike använde Moruroa och Fangataufa i Franska Polynesien för att testa sina vapen. Storbritannien och USA genomförde flera kärnvapenprov i och omkring Kiribati under den senare delen av 1950-talet. Men öborna evakuerades inte utan utsattes för radioaktiv nedfall i samband med sprängningarna.

Alla dessa provsprängningar ledde till miljöskador och radioaktivt avfall. Pengar som avsatts till sanering och kompensation till öbor tog slut när det visade sig vara kostsammare och svårare att återställa öarna än vad man trott.

Efter 67 provsprängningar avslutade USA experimenten på Marshallöarna 1958.

FN:s särskilda rapportör om giftigt avfall, Calin Georgescu, beskrev i en rapport 2012 hur “nära oåterkallelig förorening av miljön” lett till att människor förlorat sitt levebröd och att många tvångsförflyttats på obestämd tid.

Med stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna finns risk att radioaktivt avfall läcker ut på öppet hav.

Enligt två forskare, Barbara Rose Johnston och Brooke Takala Abraham, reste amerikanska forskare till Marshallöarna i nära 40 år för att dokumentera hur människor påverkats av radioaktivt nedfall. Det handlade om 1 156 män, kvinnor och barn som förekom i studierna utan att de gett sitt samtycke till det.

 

Stora skador

Misstankarna om att öborna i experimentsyfte avsiktligt utsatts för radioaktivt avfall stärktes sedan sekretessen kring en stor del av dokumentationen hävdes under Bill Clintons tid som president. En amerikansk läkare hade beskrivit invånarna på de norra Marshallöarna som ett unikt studiematerial, eftersom området var “ett av de mest radioaktivt kontaminerade i världen. Öborna levde inte som västerlänningar, som civiliserade människor, men de är mer lika oss än möss”.

Enligt dokumentationen ledde strålning till förändrad produktion av röda blodkroppar och blodbrist, problem med ämnesomsättning, muskler och skelett, cancer och leukemi, missfall, missbildningar och infertilitet.

Robert Alvarez, vid Institute for Policy Studies i Washington, säger att förstörelsen inte endast handlade om provsprängningar. På Enewatak-atollen skalades det yttersta jordlagret bort och området användes sedan för kraterexperiment för att bedöma hur amerikanska missiler skulle klara sig i förhållande till fiendens missiler.

I oktober 1968 genomförde den amerikanska marinen ett experiment i bakteriologisk krigföring vilket visade sig skada djurlivet i ett område på över 2 400 kvadratkilometer, enligt Robert Alvarez.

Ursprungsbefolkningarna utsattes för marginalisering, tvångsförflyttning och fattigdom.

Bob Rigg, som tidigare arbetade för OPCW, ett internationellt samarbetsorgan som arbetar för att FN:s konvention mot kemiska vapen efterlevs, menar att öborna betraktades med rasistisk blick.

‒När öborna i Rongelap, en atoll i Marshallöarna, ville återvända hem förklarade den amerikanska atomenergikommissionen att det var säkert för dem att återvända samtidigt som amerikanska forskare noterade att det skulle ge värdefull information om hur strålning påverkar människor.

ÄMNESORD

Diskussion

Kvinnor drabbas hårdast när civila samhället hotas

Kuva: Foto: Mercedes Sayagues/IPS
Aktivister i Zimbabwe kräver en rättvis del av makten.

Civilsamhällets utrymme krymper runt om i världen och det har en särskilt negativ effekt på kvinnliga aktivister och människorättsförsvarare. Detta uppmärksammades när civilsamhällets organisationer och aktivister från hela världen möttes i Fiji förra veckan under International Civil Society Week för att diskutera de mest akuta utmaningarna.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion