Den socialdemokratiska gruppens gruppanförande i den allmänpolitiska debatten hölls denna gång av Anette Karlsson, nyländsk folktingsledamot och vice ordförande för Finlands svenska socialdemokrater FSD. Anförandet präglades, likt sessionen i övrigt, till stor del av Regeringen Sipilä och dess politik.

Karlsson konstaterade att många stora frågor fortfarande är obesvarade, trots att regeringsperioden närmar sig sitt slut. Bland annat lyfte hon fram den omtalade vård- och landskapsreformen och det landskapsval som eventuellt stundar.

– Det finns fortfarande stora problem med reformen, speciellt den strama tidtabellen. I diskussioner som förts kring EU-bord har Finland alltid talat för demokrati och öppenhet, att nya val ordnas tidigast ett år efter att lagstiftningen träder i kraft, men nu ser det ut som om vi själv gör tvärtemot, säger Karlsson.

– Med tanke på de stora och viktiga ärenden som landskapen kommer att ansvara för är detta en skymf mot demokratin.

Ökad ojämlikhet 

Karlsson lyfte även ett varningens finger för den ojämlikhet reformen kan komma att orsaka – både mellan regioner och olika språkgrupper.

– Utbudet av vårdtjänster kommer troligtvis att minska på landsbygden eftersom landskapen står inför stora besparingskrav, vilket kan göra att privata aktörer söker sig till städerna där det finns bättre möjligheter att göra vinst.

Hon fick stöd av partikamraten Hildur Boldt, folktingsledamot från Helsingfors och verksamhetsledare för FSD. I respons till samlingspartisten Kimmo Sasis uttalande om att den planerade reformen visst kan komma att gynna den svenskspråkiga minoriteten uttryckte Boldt oro över hur detta ska förverkligas utanför storstäderna.

– I städerna kanske möjligheterna finns, men som bekant är en stor del av Svenskfinland glesbygd där det inte finns likadana möjligheter till fungerande valfrihet och konkurrens.

Därför vill Boldt att landskapen ska säkerställa att tvåspråkigheten finns med redan från början då de nya systemen byggs upp. Detta för att säkerställa fungerande vård och vårdsystem för alla, också på svenska.

Valfriheten ett hot mot svenskan

I sitt gruppanförande betonade Karlsson att även privatiseringen av vården, den s.k. valfriheten, kan utgöra ett hot mot det svenska tjänsteutbudet. Hon påminde om att språklagen inte omfattar privata aktörer, trots att regeringen genom sitt senaste förslag vill göra svensk service obligatorisk i tvåspråkiga kommuner.

Diskussionen om ett svenskt privat vårdbolag eller till och med svenskspråkiga privatsjukhus ger Karlsson inte mycket för.

– Jag tror inte att det är förnuftigt att lägga alla våra ägg i samma korg. Ifall vi äventyrar svenskan med privata bolag kan vi en dag sitta med Svarte Petter i handen – i ett läge där det svenskspråkiga bolaget  avslutar sin verksamhet samtidigt som svenskan har försvunnit från den offentliga vården.

– Det Bästa sättet att garantera vård på svenska är att utveckla och stärka den offentliga sektorn samt värna om de grundlagstryggade språkliga rättigheterna.

Mindre tid för svenskan

I fråga om svenskspråkig utbildning passade Folktingets vice ordförande, socialdemokraten Jacob Storbjörk, på att i egenskap av aktiv inom Åbo akademis studentkår uppmärksamma sessionen om de stora förändringar som stundar inom universitets- och högskoleutbildningen.

Storbjörk kritiserade förverkligandet av den webbenkät som riktats till studerande och universitetspersonal gällande reformen, trots att idén från början varit god. Han upplyste sessionen om att enkäten öppnats på finska redan måndagen 26.3 , medan den svenskspråkiga versionen öppnades först 29.3 och frågade sig varför undervisnings- och kulturministeriet anser det vara okej att svenskspråkiga högskolestuderanden, forskare och högskolepersonal klarar sig med mindre svarstid än finskspråkiga.

– Detta kan inte vara förenligt med vår lagstiftning och historia. Vår tvåspråkighet får inte innebära att svenska språket kommer i efterhand och att svenskspråkiga har sämre möjligheter att påverka samhällsutvecklingen än finskspråkiga.

Storbjörk uppmanade Folktinget att fortsätta arbetet med att påminna ministrar om tvåspråkigheten och dess grundlagsskyddade ställning för att undvika att den nya reformen urholkar det svenska språket som forskningsspråk och för att bevara svenskspråkiga institutioner även i framtiden.

Inget intresse för slopad skolsvenska

Den socialdemokratiska gruppen valde även att lyfta fram regeringens stora misslyckande i fråga om de s.k. språkförsöken, till vilka endast ett fåtal av Finlands 300 kommuner anmälde intresse.

– Kommunerna gav ett klart och tydligt budskap: vilja om att slopa skolsvenskan finns inte!

Karlsson hoppas på att detta innebär slutet för den långvariga diskussionen om skolsvenskan och att den ersätts med en diskussion om hur språkundervisningen kunde förbättras.

– Flerspråkighet är en rikedom och det är viktigt att ge barnen en stark och mångsidig språkkunskap.

Hon slår även ett slag för språkbad och modersmålsinriktad svenska.

– Vi måste arbeta för att alla tvåspråkiga barn, oberoende av hemkommun, ska ha möjligheten att läsa det andra nationalspråket på modersmålsinriktad nivå. Det tvåspråkiga Finland är en rikedom som vi inte får förlora!