MENY

Som livet överraskat henne vill hon överraska i valet

Flickan som växte upp utan speciella framtidsutsikter är nu 49 år, meriterad riksdagsledamot och ödmjukt tacksam att få kandidera till Socialdemokraternas presidentvalskandidat.

 

Låt oss ta det helt från början.

Pappan i familjen var från anspråkslösa förhållanden och blind. Mamman arbetade med att dela ut morgonpost. De bodde i en tvårums hyreslägenhet i Tallmo i Karis. Dottern föddes i en av de första årskullarna som (på 1970-talet) fick gå grundskolan i Finland. De chanser som den nordiska välfärdsmodellen erbjöd även samhällets mindre bemedlade tog hon vara på.

Hon följde också sin pappas uppmaning att tala modigt för de saker hon uppfattar som rätta. Den inställningen kom att bära långt i politiken, där hon arbetat hårt för ett jämlikt och jämställt samhälle.

Hur hon kom in på den politiska banan och fick fotfäste där är en annan historia. Nu kan vi konstatera att Maarit Feldt-Rantas politiska karriär med undantag för en period av sjukdom alltid har varit händelserik, men aldrig så fartfylld som det senaste året. Hon har under sensommaren – i sällskap av Tuula Haatainen och Sirpa Paatero – starka chanser att bli Socialdemokraternas kandidat i presidentvalet 2018.

Vi träffas för denna intervju dagen efter kandidatturnéns första debatt. Mötesplatsen är ett kafé i Hagnäs saluhall, med andra ord stället där hon den 21 juni höll presskonferens för att meddela om att hon vill bli Finlands president. För att nomineras som kandidat i partiets rådgivande medlemsomröstning krävdes stöd av minst 10 partiavdelningar. Hon nominerades av hela 47 avdelningar och har en stödgrupp som jobbat för högtryck trots semestertider.

 

Bra början – sakfrågor i fokus

Vi börjar intervjusamtalet med torsdagens debatt mellan de tre kandidaterna. Feldt-Ranta är glad att stämningen mellan kandidaterna var god och fokuset det rätta i diskussionen.

– Det känns bra att vi fick tala utrikes-och säkerhetspolitik. Fokus var på de rätta sakerna. Jag befarade tidigare att diskussionen skulle handla om annat än det väsentliga, men vi har fått fokusera på sakfrågor, först på Finlandsarenan i Björneborg och nu i debatten i Helsingfors. Det har känts nyttigt och bra.

 

Hur ser du på att ni i kandidattrion är väldigt eniga?

– Vi är ju alla socialdemokrater. Det vore lite förvånande om vi vore väldigt oeniga. Det är klart att det som skiljer oss åt är att vi är olika personligheter. Vi uppträder på olika sätt, har olika bakgrund och har politiskt fokuserat på olika saker. Tuula Haatainen är stark socialpolitiker, en av de främsta i landet inom social- och hälsovårdspolitik. Sirpa Paatero sitter i försvarsutskottet, betonade det ganska mycket, och har enastående erfarenhet av det internationella idrottssamarbetet. Och jag har uttryckligen koncentrerat mig på det nordiska samarbetet.

 

Under torsdagens debatt efterlyste ni alla ett aktivare och mer solidariskt presidentskap än Sauli Niinistö stått för. Hurdan är en bra modern, president i vår tid? Varje tid behöver väl en slags president av sin tid?

– Ja, och presidentens maktbefogenheter har ju förändrats, egentligen ganska radikalt. Världen har också förändrats väldigt mycket med tanke på att det är först 2000-talet vi kan kalla mobilitetens årtusende på det sättet att människor rör på sig historiskt mycket, en del frivilligt och en del för att de inte har något val. Det betyder att det gäller för ett litet land som Finland att tänka på hur man positionerar sig i en föränderlig värld. De internationella beroendeförhållandena är mer komplexa och mångsidigare. Finlands som liten nation men suverän stat måste ha en egen utrikespolitik. Finland kan inte vinna genom starkast militär styrka utan på klok utrikespolitik.

 

– Med tanke på Finlands geopolitiska läge är det viktigt med goda relationer till Ryssland. Uppfattningen om Finland som en suverän stat och en del av EU och Norden är ingenting som uppstår av sig självt. Det krävs aktivitet, att det finns vissa frågor som man konsekvent är aktiv i. Det behövs dels för att främja frågorna, dels för att stärka uppfattningen om vilka vi är och vad vi står för.

 

Feldt-Ranta ser framför allt fyra saker Finland borde profilera sig med internationellt: Jämställdhet (där man kunde följa Sveriges aktiva och konsekventa exempel), fredsmedling, flickors och kvinnors roll i samhället (främja deras ställning, vilket bevisligen är gynnsamt på alla sätt), medborgarsamhällets viktiga roll (fungerande offentlig sektor och Finlands goda erfarenheter av en fungerande tredje sektor som betydande styrka i samhället), samt fackliga rättigheter.

– Globalt jobbar miljoner människor i omänskliga förhållanden. I en globaliserad värld kan vi inte säga att det inte angår oss då de till exempel producerar våra kläder.

Finlands president har enligt Feldt-Ranta fortfarande en viktig roll. Då regeringen har händerna fulla med nationella angelägenheter är det till fördel om presidenten kan vara en utrikespolitisk ledare som kan representera nationen och både profilera Finland och påverka utvecklingen.

– Hur tryggt Finland är handlar om hur man tillsammans med andra internationellt tacklar konflikter och utmaningar.

 

Följer ständigt med vad som sker i Sverige

Feldt-Rantas två senaste blogginlägg handlar ändå varken om presidentvalet eller Finlands inrikespolitik. Istället kommenterar de den politiska turbulensen i Sverige. Transportstyrelsens it-skandal har lett till krav på ministeravgång (två har fått gå) och minoritetsregeringens förtroende har ifrågasatts sedan olika register via företag som tjänster sålts ut till hamnat i fel händer.

Skandalen är i sig en påminnelse om att det politiska minnet är kort.

– De som beslutat om att lägga ut saken på entreprenad (borgerliga partierna i Alliansen) var de mest förbryllade och kritiska nu. De fattade beslutet trots Säkerhetspolisens varningar, säger Feldt-Ranta.

Men poängen är inte att hitta syndabockar.

– Jag har lyft fram saken för att skapa diskussion om hurdana system som bäst skapar medborgarnas trygghet. Det är vad jag tänker på och därför är jag stark anhängare av en bred offentlig sektor för de funktioner som handlar om intern och yttre säkerhet. Då man outsourcar register till företag uppstår risker. De saknar kultur att förvalta det gemensamma. Man måste sätta krisen i ett större perspektiv, till frågan om till vad vi behöver det offentliga.

 

Hur är det i Finland, kommer en eventuell regering med SDP efter riksdagsvalet 2019 att på liknande sätt dras med följder av en borgerlig regerings beslut som nu är fallet för Löfvens regering?

– Jag tycker situationen i Finland är annorlunda eftersom vi inte har blockpolitik utan regeringskoalitionerna ofta sträcker sig över höger-vänster axeln.

– Men det stämmer att det som tar lång tid att bygga upp snabbt kan raseras. Därför är det ytterst viktigt med genuin parlamentarisk beredning för de frågor som sträcker sig över valperioden och berör hela befolkningen, som till exempel social- och hälsovårdsreformen. Nu är de parlamentariska arbetsgrupperna bara kaffegrupper. De hålls bara till synes, för att regeringen ska kunna säga att vi gör det här tillsammans.

 

En minst sagt händelserik tid

I det här skedet är vi klara med vårt kaffe i Hagnäs kafé och det är dags att backa bandet igen. För ett år sedan var situationen markant annorlunda än i dag. En ändring skedde under hösten då folk tog kontakt för att fråga om hon kunde tänka sig försöka bli partiets vice ordförande.

– Jag förstod först inte frågan, den kändes så överraskande fast den inte borde ha varit det. Varför hade jag inte funderat på det tidigare? Samma sak var det med presidentvalskandidaturen. Det var inget jag tänkt på innan jag tillfrågades, även om någon på gågatorna i Raseborg klappat mig på axeln och sagt att jag vore en bra president.

Hon blev som bekant vice ordförande och har i år tackat ja till alla inbjudningar från partifältet och besökt över 50 orter. Våren bjöd också på en stor framgång i kommunalvalet. Hennes röstmängd i Raseborg gjorde henne till den socialdemokrat som i förhållande till kommunens invånarantal fick flest röster i hela landet.

Feldt-Ranta jämför vidare sin situation utifrån läget för tio år sedan. Då fick hon en politisk raketkarriär och blev snabbt partisekreterare.

– Allting hände snabbt på fyra år och det gick jättebra. Sedan blev det av olika orsaker en tioårsperiod som jag inte kandiderade till någonting inom partiet. Det berodde också mycket på mitt privatliv. Under de här tio åren har jag gjort otroligt mycket, men inte gjort stort väsen av det. Jag har mognat som människa och vuxit som beslutsfattare. Som Eva Comét i min partiavdelning sagt: Maarit är ung till åren, men gammal till erfarenheten. Det började andra lägga märke till. Det var inte jag som sade att hej nu vill jag bli vice ordförande eller jag ska bli kandidat i presidentvalet.

 

”Det är mitt bästa beslut”

Ja, livet har överraskat henne på många sätt.

– Ingen hade kunnat skriva manuset till mitt liv, säger Maarit Feldt-Ranta och tänker högt om resan från barndomen i Karis till dagens situation.

– Jag är ett exempel på en flicka som tagit vara på möjligheterna som nordiska välfärdsmodellen erbjudit. Det ger kraft att jobba för den. Det är inget flummigt och diffust utan något jag gått igenom i mitt eget liv, säger Feldt-Ranta.

Även hennes tvåspråkighet är någonting hon arbetat för.

– Jag är uppvuxen i ett  enspråkigt finskt hem och har gått i skola på finska. Jag har bara bemödat mig att lära mig svenska och det är det bästa beslutet jag tagit. Jag har också bemödat mig lära mig danska och norska. Du kan utstråla vilja med gemensamt språk.

Om den viljan också räcker till äran att vara SDP:s kandidat i presidentvalet klarnar första veckoslutet i september i Jyväskylä.

– Systemet med primärval är bra. Jag är glad för att våra medlemmar från och med måndagen kan rösta om vem som blir partiets kandidat. Min kampanj har fått en bra början. Det avgörande är hur våra medlemmar röstar.

Johan Kvarnström

Diskussion

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion