Kultur

Sommarboken 2022 del 1 – Johan Kvarnström vill balansera mellan olika genrer

Foto: Topi Lappalainen
Riksdagsledamot Johan Kvarnström valde två böcker som kompletterar varandra. Det gör även färgskalorna på bokpärmarna.

ABL inleder en ny serie där de intervjuade får berätta om sin sommarläsning. Vilken bok är på gång just nu eller har nyligen blivit avslutad?

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Först ut är FSD:s riksdagsledamot Johan Kvarnström som tycker om att balansera mellan fakta och fiktion. Han läser gärna samtidigt både fack- och skönlitteratur och därför ville han presentera två böcker för att visa hur läsningen av olika genrer kompletterar varandra. Det är inte ovanligt för honom att ha fler än två böcker på gång samtidigt.

– Mest läser jag nuförtiden vid sovdags och det är då lite hur det känns att blir det faktaboken eller den skönlitterära. Jag har nu med två böcker, berättar Kvarnström som har lite kvar av den ena boken och har läst ut den andra.

Om uppdragsdriven innovation som håller ekonomin igång

– Den ena är då faktaboken av Mariana Mazzucato Sikta mot stjärnorna: hur uppdragsdriven innovation kan förändra kapitalismen.

Mazzucatos bok Mission Economy har utkommit på engelska 2021 och den svenska översättningen har utkommit samma år, medan till exempel den finska översättningen Missiotalous har utkommit under 2022. Kvarnström läser boken i svensk översättning, men skulle lika bra ha kunnat läsa den engelskspråkiga originalutgåvan. Mazzucato är född i Italien, uppvuxen i USA och har nuförtiden dubbelt medborgarskap. Hon är professor i innovationsekonomi vid University College London.

– Den är jätteviktig för klimatpolitiken, tänker jag. Det här uppdragsperspektivet är högaktuellt och statens roll. Samarbetet med privata företag är jätteviktigt men det är staten som håller i trådarna och sätter visionen.

Mazzucatos bok har månlandningsprogrammet som utgångspunkt.

– Det var viktigt för att det var framgångsrikt och det var statligt styrt men samtidigt involverade massor med privata företag, jättemycket att lära av det. Och sedan finns det sådant som man har gjort senare och som har varit annorlunda och som har varit mindre framgångsrikt. Det har just precis med det att göra att man inte har en tydlig vision och att man inte har hållit i trådarna på det sättet som det offentliga bör göra. Hon ställer inte det offentliga och det privata mot varandra. Det finns vissa roller som endast det offentliga kan ta, förklarar Kvarnström.

När det gäller socialdemokratin, håller Kvarnström med att det låter socialdemokratiskt men att vi socialdemokrater måste starkare betona samarbetsrollen och underlätta för näringslivet. Han är redan nu nöjd med att socialdemokrater arbetar för att skapa förutsättningar för näringslivet.

Mazzucato hänvisar också till coronapandemin och hur staten tog en starkare roll. Nu gäller det att tackla klimatfrågan.

– Att landa på månen var mycket mer tekniskt, förstås, medan det finns mycket sociala och kulturella aspekter när det kommer till klimatpolitik, konstaterar Kvarnström som menar att det viktiga är att projektet är gemensamt.

– Det viktiga när man pratar om rättvis omställning är att alla känner sig inkluderade. På ett sätt fanns det i USA på den tiden en stark känsla av att nu ska vi få en mänska på månen. Den här vi-andan blir helt central. Sedan måste man också säga att hon har anlitats av EU-kommissionen och hänvisar till den typen av projekt.

Kvarnström menar att problemet med många EU-projekt är att de inte är allmänt kända och på det sättet saknar förankring fast de är goda i teorin.

– Det är i alla fall på gång och det uppdragsorienterade angreppssättet har delvis anammats till en början men den är i sin linda.

Vem är en lämplig läsare för Mazzucato som sommarbok? Kvarnström menar att boken är skriven på ett sådant sätt att den är också för andra än fackfolk.

– Hon är akademiker och forskare. Boken har källhänvisningar men den är skriven på ett sådant sätt att den är lätt att ta till sig för alla. Den är medryckande. Fast vi vet hur månlandningen lyckades är det ändå spännande att läsa om den. Projektet fick hård kritik att varför sätter man en mänska på månen när man har fattigdom på jorden. Hon är noga med att betona alla överspillningseffekter, all nytta som det har haft för hela samhället, som man inte kunde planera, säger Kvarnström och hänvisar till olika typer av kommunikationer och i förlängningen internet.

– Det stärkte ekonomin på lång sikt och hade en positiv inverkan. Det var inte bort från fattigdomen.

Staten ska inte bara vara en passiv domare utan tvärtom, en vägledare”

Kvarnström har några sidor kvar men han har fått mycket ut av att ha Mazzucato som sommarläsning. Att hon skriver om kapitalismens kris känns aktuellt och viktigt.

– Det är också viktigt att staten får ta risker, att inte alla satsningar lyckas och att ha en mycket större roll än att åtgärda problem som uppstår på marknaden. Staten ska inte bara vara en passiv domare utan tvärtom, en vägledare. Det är också centralt i det hela att hon betonar det kulturella och sociala.

Kvarnström har skrivit en artikel om rättvis omställning för Kalevi Sorsa-stiftelsen. Mycket i Mazzucatos bok tangerar de ämnen han skrev om, även om han inte då hade läst boken. Han hänvisar till Kajsa Borgnäs bok om rättvis omställning och upplever att Borgnäs och Mazzucato kompletterar varandra på ett bra sätt.

– Att också det offentliga får ha en experimentlusta, säger Kvarnström som en viktig lärdom och ett nytt perspektiv som han har fått. Kunskap är något helt centralt för innovationsekonomin och där har staten en viktig roll.

Om tiden

Sedan är det dags för Kvarnström att redogöra för den skönlitterära sommarboken som han har läst ut. Boken är en tysk fantasyroman, Momo eller kampen om tiden av Michael Ende som utkom 1973 och översattes till svenska 1980. Författaren kom från Bayern och var son till Edgar Ende, en surrealistisk konstnär vars konst fördömdes i Nazityskland som Entartete Kunst.

– Jag tänkte säga att det är en klassiker, i min värld är den på något sätt en klassiker för att jag alltid har hört om den, men jag läste den först i år, berättar Kvarnström.

– Som sommarläsning läser jag gärna klassiker. Fast det finns problematiska sidor i dem, så finns det alltid för evigt något att hämta i dem.

Kvarnström har alltid vetat att Momo handlar om tid och är en kritik av stresskultur och effektivitetshysteri.

– Det är ständigt aktuellt och tidsfilosofi är förstås universellt intressant, kanske också på det sättet att i mitt uppdrag som riksdagsledamot har vi långa arbetsveckor och ett hemskt kalenderpussel. Som tidsfilosofi är boken inte så lysande, men det behöver den inte vara heller. För det första är det stor berättarkonst. Det är inte heller språklig magi i den, men det är just berättarkonsten som jag tycker att är stor och medryckande.

I slutändan handlar det om vad som är värdefullt, vad är meningsfullt i livet”

Kvarnström anser att Momo passar åt alla från tio år och uppåt.

– Genom ett starkt berättande sätter den fokus på frågor om närvaro och frihet i tidsanvändning. Vad ska vi spara tid till och varför gör vi det? Allt är byggt upp kring den mystiska flickan Momo. Det är ett starkt berättargrepp och mycket stark symbolik. Fenomen som stjäl tid eller sparar tid är skildrat som grått, gråa hemliga män som röker cigarrer. Det hoppfulla och kloka är sköldpaddan. Sedan är det en poäng att det är ett starkt barnperspektiv. Sedan är vissa saker lite problematiska. Här finns en viss försköning av att barn leker med bara barn, fria, och ska inte vara i daghem.

Kvarnström hänvisar till filosofen Hannah Arendt som har en helt annan bild gällande barn, medan i Endes bok förekommer en idylliserad bild av att barn leker ensamma.

– Det är på ett sätt irrelevant, det är ju skönlitteratur, säger Kvarnström om romanens budskap på den punkten.

– I slutändan handlar det om vad som är värdefullt, vad är meningsfullt i livet. Och sedan är det den här klassiska att ekonomisk framgång leder inte till lycka utan tvärtom.

Kvarnström anser att både Mazzucatos faktabok och Endes skönlitterära bok är böcker som handlar om samhälle och kultur. Han uppskattar samhällskritiken i Endes roman.

– Världen har bråttom i klimatfrågan men det betyder inte att man behöver ha bråttom i vardagen, det är inte heller effektivt, summerar Kvarnström upp den kombinerade lärdomen av de två böckerna och deras syn på tiden.

– Att fokusera mer på meningsfull närvaro och tidsanvändning och mindre på materia och prylar. Det har en stark koppling till klimatet förstås, att konsumera hållbart och mindre.

Momos exceptionella förmåga att öppna närvaro och ärlighet hos folk är något som fastnade. Kvarnström tänker att Momo är en bok om hur man förhåller sig till livet.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE