Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, dog 5,3 miljoner barn som ännu inte hade hunnit fylla fem år under 2018. Dödsfallen är dock mycket ojämnt fördelade – risken för att ett litet barn ska dö är runt åtta gånger högre i Afrika än i Europa.

En studie som publicerades i februari av den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att över hälften av kvinnorna i åldern mellan 45 och 49 år i vissa länder i södra Afrika har förlorat minst ett barn innan det hunnit fylla fem år.

Enligt studien är det en vanligare upplevelse bland kvinnor i Benin, Burkina Faso, Liberia, Malawi, Mali och Niger att minst ett av deras barn dött än att alla kvinnornas barn överlevt spädbarnstiden.

Forskarna har analyserat hur många barn som dött under en 30 år lång period i 20 olika afrikanska länder.

– I skuggan av de mycket höga dödstal som de globala hälsoinsatserna vanligen fokuserar på finns alla dessa sörjande föräldrar som aldrig får någon uppmärksamhet, säger studiens huvudförfattare, sociologen Emily Smith-Greenaway, som arbetar vid University of Southern California i USA.

– Dessa resultat belyser hur förlusterna i sig själva utgör ett hot mot folkhälsan, och det är ett hot som på ett orättvist vis i högre grad drabbar världens låginkomstregioner.

En studie som nyligen publicerades i eLife Sciences Publications och som fokuserar på barnadödligheten på Island under 200 års tid, slår fast att mödrar som förlorar ett barn löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa och behov av psykiatrisk vård. De löper också en högre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Enligt studien är det sannolikt att förlusten av barn utgör ett stort hot mot mödrarnas överlevnad i samhällen där barnadödligheten är hög. Studien visar en ”stor ökning” av mödradödligheten i samband med att ett barn avlidit, medan riskerna för papporna är mer begränsade.

En vanlig reaktion hos kvinnor som förlorat ett barn tycks vara en känsla av skuld. Enligt WHO skiljer det sig mellan olika länder hur omgivningen reagerar i samband med att ett foster eller ett barn dör, men i södra Afrika är det en vanligt förekommande föreställning att onda andar eller häxkraft ligger bakom dödfödda barn.

Samtidigt slår WHO fast att könsstympning och barnäktenskap orsakar enorma skador för både unga mödrar och deras barn. Hur en kvinna behandlas i samband med graviditet hänger samman med sexuella och reproduktiva rättigheter, vilka kränks på många håll i världen.

Emily Smith-Greenaway säger att det kommit allt mer forskning om hur föräldrar drabbas av barns dödsfall i Nordamerika och Europa, men att det förblivit mindre utforskat i södra Afrika.

Barnläkaren och epidemiologen Phelgona A. Otieno, som arbetar vid Kenyas medicinska forskningsinstitut, menar att det är mycket bra att den nya studien belyser att barnadödlighetens påverkan på kvinnor utgör ett folkhälsohot. Hon betonar att barnadödligheten hänger samman med flera olika faktorer.

– En av de avgörande orsakerna i låginkomstländer är bristande tillgång på bra sjukvård som människor har råd med. Brist på näring är också en faktor eftersom barn som lider av undernäring är mer mottagliga för sjukdomar, säger hon.

Phelgona A. Otieno säger att mammor ofta drabbas särskilt hårt i samband med dödsfall eftersom de oftast ses som barnens främsta vårdnadshavare.

Emily Smith-Greenaway betonar vikten av satsningar som är inriktade på att hjälpa mödrar i södra Afrika att hantera den svåra sorg efter förlusten av ett barn.