MENY

Stor brist på nya effektiva antibiotika

Kuva: Foto: Pixabay

Det råder stor brist på nya typer av antibiotika samtidigt som hotet från multiresistenta bakterier ökar. Det varnar Världshälsoorganisationen, WHO, för i en ny rapport.

Enligt WHO är de flesta nya läkemedel som är under utveckling modifieringar av redan existerande former av antibiotika och därmed endast kortvariga lösningar.

FN-organet slår i den nya rapporten fast att det därmed finns få potentiella behandlingsalternativ kvar till följd av antibiotikaresistens som utgör ett av ”de största hoten mot hälsan”.

Redan nu dör närmare en kvarts miljon människor varje år i sviterna av multiresistent tuberkulos. WHO uppger att ett ökande antal sjukdomar – som lunginflammation, tuberkulos och gonorré – bli allt svårare att behandla eftersom den antibiotika som tidigare har fungerat blir allt mer overksam. Multiresistensen leder vid sidan av en ökad dödlighet även till längre vårdtider och högre sjukvårdskostnader.

Närmare 700 000 människor om året beräknas dö på grund multiresistens, och det är en siffra som riskerar att stiga till 10 miljoner dödsfall årligen i framtiden.

En viktig anledning till att fenomenet ökar är att så kallade antimikrobiella läkemedel i allt för hög grad används för att behandla sjukdomar inom jordbruket och livsmedelsindustrin.

FN uppger att antibiotikaresistens är ett naturligt fenomen som uppstår i mikroorganismer som bakterier, virus och parasiter som inte längre blir mottagliga för antimikrobiella läkemedel, däribland antibiotika.

Kommersiella intressen har enligt världsorganisationen i allt högre grad börjat använda sig av dessa läkemedel för att påskynda tillväxten hos boskap.

– Antimikrobiell resistens utgör en global hälsokris som allvarligt hotar utvecklingen av den moderna sjukvården. Det finns ett akut behov av ökade resurser för investeringar i forskning och utveckling för att behandla antibiotikaresistenta infektioner, däribland tuberkulos. Annars riskerar vi att återgå till en tid när människor tvingades vara rädda för vanliga infektioner och riskerade sina liv i samband med små operationer, säger WHO:s chef Tedros Adhanom Ghebreyesus i ett pressmeddelande.

Vid sidan av tuberkulos har WHO identifierat tolv andra klasser av så kallade patogener – varav vissa kan orsaka vanliga infektioner som lunginflammation och urinvägsinfektioner – som i allt högre grad blivit resistenta mot befintliga antibiotika.

Bland de nya antibiotika som är under utveckling finns enligt WHO bara ett litet antal som kan klassas som innovativa och som kan komma att bli betydelsefulla för framtida behandlingar.

– Läkemedelsbolag och forskare måste omgående lägga fokus på nya antibiotika mot vissa typer av extremt allvarliga infektioner som kan döda patienter inom loppet av dagar, eftersom vi saknar en försvarslinje, säger Suzanne Hill vid WHO i pressmeddelandet.

WHO lanserade nyligen tillsammans med Initiativet för försummade sjukdomar, DNDi, en satsning för att bemöta hotet. Inom loppet av en månad har närmare en halv miljard kronor samlats in från olika bidragsgivare.

Mario Raviglione, chef för WHO:s globala program mot tuberkulos, påpekar att forskningen är mycket underfinansierad och att endast två nya typer av antibiotika mot multiresistent tuberkulos har kommit ut på marknaden under de senaste 70 åren.

Antibiotikaresistens uppstår när bakterier utvecklar motståndskraft efter att ha utsatts för läkemedlet, vilket gör att bakterierna blir resistenta.

I den nya rapporten understryker WHO att alla globalt måste minska förskrivningen och användningen av antibiotika, och påpekar att om inte detta sker så kommer antibiotikaresistensen att förbli ett allvarligt problem – även om nya läkemedel skulle komma att utvecklas.

MNESORD

Diskussion

Varje dag blir 20 000 flickor bortgifta

Kuva: Foto: Naresh Newar/IPS
Rashmi Hamal är en lokal aktivist som kämpar mot barnäktenskap i sin hemregion i västra Nepal. Tack vare hennes insatser kunde en kamrat räddas från att bli bortgift alldeles för tidigt.

Varje dag blir fler än 20 000 flickor bortgifta som inte hunnit fylla 18 år. Det visar en ny studie som gjorts i samarbete mellan Rädda barnen och Världsbanken.

 


Rapportförfattarna har granskat lagar mot barnäktenskap i olika delar av världen och presenterar en dyster bild av situationen. Även i länder som har lagar mot barnäktenskap blir många flickor bortgifta för tidigt, något som varje år drabbar närmare åtta miljoner flickor i världen, enligt rapporten.

– Detta är ett mycket allvarligt problem för unga flickor i olika delar av världen, men även för flickornas framtida familjer och deras kommande barns hälsa, säger Rädda barnens chef Carolyn Miles till IPS.

Flickor som gifts bort för tidigt löper en högre risk att drabbas av hälsoproblem, fattigdom och avhopp från skolan. Samtidigt tycks bristande utbildning vara både orsak och konsekvens vid barnäktenskap. I hela världen finns det 61 miljoner flickor som inte går i skolan. Carolyn Miles påpekar att dessa barn löper en högre risk att bli bortgifta för tidigt.

– Skolan utgör en säkerhetsmekanism för flickor, säger hon.

Flickor som går i skolan när de blir bortgifta tvingas dock ofta att hoppa av sin utbildning. Bortgifta flickor utsätts bland annat för sociala påtryckningar. I vissa fall är det myndighetsregler som gör att de tvingas sluta sin utbildning. I exempelvis Tanzania har skolor rätten att stänga av elever som blivit bortgifta eller flickor som blivit gravida.

När flickor nekas sin grundläggande rätt till skolgång förnekas de också framtida valmöjligheter i sina liv, vilket på sikt även drabbar hela samhällen.

Vissa länder har samtidigt gjort stora framsteg, däribland Mexiko, Nepal och Zimbabwe, som antingen har höjt åldersgränsen för när äktenskap tillåts eller tagit bort möjligheterna att utfärda dispens.

I många länder är det dock fortfarande tillåtet att gifta bort flickor som inte har fyllt 18 år om föräldrarna godkänner äktenskapet, medan andra länder har lägre åldersgränser för äktenskap. I exempelvis Bangladesh infördes nyligen en regel som innebär att flickor som är under 18 år ”i särskilda fall” får gifta sig, vilket betraktas som ett stort steg bakåt i kampen mot barnäktenskap.

Även om det i första hand handlar om en sedvänja som är vanlig i utvecklingsländer förekommer även barnäktenskap i USA. I alla landets 50 delstater är det fortfarande tillåtet för personer att gifta sig innan de har fyllt 18 år, antingen genom att lägsta åldern för giftermål är lägre, eller genom möjligheten att få dispens. Som exempel kan nämnas delstaten New Hampshire som nyligen förkastade ett förslag om att höja lägsta åldern för äktenskap från den nuvarande 13-årsgränsen till 18 år.

Rapportförfattarna konstaterar att det finns närmare 100 miljoner flickor i världen som lever i länder med ett svagt juridiskt skydd mot barnäktenskap. Studien visar också att två tredjedelar av barnäktenskapen äger rum i länder där sedvänjan är förbjuden – vilket betyder att lagarna inte tillämpas.

Trots att det i Bangladesh finns en regel som slår fast att den som gifter sig ska ha fyllt 18 år toppar landet statistiken när det gäller barnäktenskap. Hela 65 procent av de bangladeshiska flickorna gifter sig innan de fyllt 18 år.

I Väst- och Centralafrika gifter sig varje år 1,7 miljoner barn för tidigt, vilket innebär att regionen ligger mycket högt i fråga om andelen barn som blir bortgifta.

Carolyn Miles säger till IPS att kampen mot barnäktenskap inte bara handlar om stiftandet av nya lagar.

– Det behövs lagar som inte erbjuder kryphål. Men det handlar också om att förändra de lokala sedvänjor som innebär att det anses var okej att en flicka gifter sig, säger hon.

Kampen mot barnäktenskap är något som världens länder kommit överens om genom Agenda 2030. Målsättningen är att barnäktenskap inte längre ska förekomma 2030.

MNESORD

Diskussion

Hungerkris i 52 länder

Kuva: Foto: Pixabay

FN:s mål är att utrota hungern till 2030 men trots framsteg är läget allvarligt eller alarmerande i 52 av 119 undersökta länder.

Centralafrikanska republiken är det land som är värst drabbat av hunger i världen enligt Global Hunger Index, GHI, som nyligen presenterades. I landet har det inte gjorts några framsteg i kampen mot hungern under de senaste 17 åren. Men i 14 länder har hungern minskat med mer än hälften under samma period. Enligt rapporten har hungernivåerna fallit med 27 procent sedan 2000. Men det finns stora utmaningar kvar.

Hungerläget har undersökts i 119 länder, det är allvarligt i 44 länder och alarmerande i åtta. Men det kan vara värre än så. Några av världens fattigaste länder finns inte med i rapporten eftersom det inte gått att få fram tillräckliga uppgifter från dem. Det saknas uppgifter från 13 länder. Det är särskilt oroande när det gäller Somalia, Sydsudan och Syrien.

Konflikter och klimatförändringar drabbar de allra fattigaste hårdast, enligt GHI. Hungern är störst och mest ihållande bland befolkningar som redan är utsatta och missgynnade. Hunger och ojämlikhet är tätt sammankopplade. Enligt GHI utgör flickor och kvinnor 60 procent av de hungrande i världen, som ett resultat av djupt rotade sociala strukturer som gör att de inte har samma tillgång till utbildning, sjukvård och resurser. Även etniska minoriteter som ofta möter diskriminering drabbas i högre grad av fattigdom och hunger.

Det finns stora skillnader även inom länder. I nordöstra Nigera hotas 4,5 miljoner människor av svält medan resten av landet har en ganska trygg livsmedelsförsörjning. I vissa delar av Afghanistan är 24 procent av barnen tillväxthämmade som en konsekvens av undernäring medan 71 procent av barnen är tillväxthämmade i andra regioner.

Över 20 miljoner människor riskerar att drabbas av svält i olika länder. Hungersnöd råder i delar av Sydsudan. Dessutom riskerar människor att dö av svält i norra Nigeria, Somalia och Jemen. Samtidigt har den politiska turbulensen i Venezuela lett till brist på mat både i städer och på landsbygden. Miljoner människor har inte tillräckligt att äta. De regioner med flest hungriga är Sydasien och Afrika söder om Sahara, enligt rapporten.

Global Hunger Index släpps av International Food Policy Research Institute, IFPRI, Welthungerhilfe och Concern Worldwide. IFPRI är ett forskningsinstitut som tar fram lösningar för att motverka fattigdom och hunger. Welthungerhilfe är en av Tysklands största icke- statliga hjälporganisationer. Concern Worldwide är en irländsk icke-statlig hjälporganisation.

MNESORD

Diskussion

FN belyser kopplingen mellan tillgång på mat och migration

I dag, måndagen 16 oktober, infaller Världshungerdagen. I år väljer FN att belysa de samband som finns mellan tillgång på mat, migration och en hållbar landsbygdsutveckling.

 

FN:s livsmedelsprogram FAO understryker att stora befolkningsförflyttningar utgör en av de viktigaste utmaningar som världen står inför.

På senare år har migrationen runt om i världen ökat snabbt, 2015 beräknades det finnas 244 miljoner internationella migranter i världen – en ökning med 40 procent jämfört med år 2000. Detta samtidigt som många gånger fler, närmare 763 miljoner, är på flykt inom sina egna länder.

Några av de faktorer som driver på den globala migrationen är brist på mat, fattigdom och det ökande antal extrema väderfenomen som blivit resultatet av klimatförändringar.

FN understryker att många av de internationella migranterna anländer till utvecklingsländer där det redan råder stor konkurrens om begränsade resurser, vilket skapar spänningar. Runt en tredjedel av alla internationella migranter är i åldern mellan 15 och 34 år.

Migrationsfrågan är viktig i förhållande till Agenda 2030 och FN:s globala hållbara utvecklingsmål.

Enligt FN har samtidigt närmare 60 miljoner människor, motsvarande 1 av 100 världsmedborgare, tvingats på flykt från sina hem undan konflikter eller politiska oroligheter. Det är fler än vid någon annan tidpunkt efter andra världskriget.

Nästan tre fjärdedelar av de människor som lever i extrem fattigdom livnär sig på jordbruk eller liknande aktiviteter på landsbygden.

Enligt FN är en av de viktigaste utmaningarna för att bemöta migrationen att skapa förhållanden som gör det möjligt för människor på landsbygden, i synnerhet unga, att stanna kvar och få en försörjning. En lyckad utveckling av landsbygden kan förhindra att människor flyttar, genom att nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen skapas för unga människor.

Diskussion

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp

Kuva: Foto: Parvez Ahmad Faysal/IPS
Kvinnor och barn som lyckats fly undan det brutala våldet i Burma väntar i ett flyktingläger på biståndshjälp.

Uppemot en halv miljon rohingyer har tvingats på flykt till grannlandet Bangladesh undan den burmesiska arméns senaste offensiv mot den förföljda muslimska minoritetsgruppen. Många kvinnor vittnar om att de utsatts för fruktansvärda övergrepp av soldater.

En av dem är 26-åriga Yasmin, som sitter och håller om den bebis som hon födde för bara tio dagar sedan här i ett flyktingläger i Cox’s Bazar, ett distrikt som ligger vid gränsen mot Burma.

Hon berättar för IPS att hon för tre veckor sedan fortfarande var kvar i sin hemby Hpaung Taw Pyin i Burma, när soldaterna kom. De brände ner hus och avlossade skott och de flesta männen flydde från platsen, av rädsla för att bli torterade eller dödade. Höggravida Yasmin var en av de få kvinnor som blev kvar i byn. På kvällen blev hon utsatt för ett hemskt brott.

– Det kom en armélastbil och stannade utanför, sedan började soldaterna göra razzior. Jag var ensam i mitt hem då en soldat kom in. Han bjöd in några andra soldater för att våldta mig, berättar Yasmina som är uppenbart traumatiserad av den fruktansvärda upplevelsen.

Hon berättar att soldaterna hade vapen riktade mot henne under gängvåldtäkten och att hon vid en tidpunkt svimmade av.

Yasmins man dödades i början av september i samband med en av de återkommande räder som den burmesiska armén på senare tid har genomfört i delstaten Rakhine.

Många av de flyktingar som tagit sig över gränsen till Bangladesh finns i bergsdistriktet Bandarban och i kustregionen Cox’s Bazaar, där flyktinglägren är överfulla. Till dessa regioner har rohingyer sedan länge tagit sig på flykt undan det återkommande våldet i Burma. Bangladesh har tagit emot dem av humanitära skäl.

Den senaste flyktingvågen som inleddes i augusti har dock skakat omvärlden på grund av dess omfattning. Flyktingar i lägren vittnar om nästan otänkbara övergrepp från den burmesiska armén. Män uppges ha blivit dödade medan oskyldiga och obeväpnade kvinnor utsatts för sexuella övergrepp.

Många menar att övergreppen ingår i en operation som syftar till att driva ut rohingyerna från Rakhine. Den muslimska minoritetsgruppen erkänns inte som medborgare av Burma.

En manlig flykting, som anlände till Bangladesh för en knapp månad sedan, säger till IPS att armén har lyckats med sin målsättning – att tvinga många män på flykt.

– Men de kvinnor som fanns kvar utgör ett problem för militärjuntan, och att döda dem skulle leda till internationell kritik. Därför har de valt en strategi som syftar till att skrämma kvinnor och barn, vilket har fungerat, säger mannen till IPS.

Flera av de humanitära organisationer som arbetar för att hjälpa flyktingarna – både FN-organ och lokala grupper – uppger att i stort sett alla kvinnliga flyktingar har utsatts för olika former av övergrepp.

För IPS berättar överlevande och vittnen brutala historier om hur kvinnor och flickor utsatts för våldtäkter inför sina familjemedlemmar. Många uppger att soldaterna varit oerhört brutala och inte visat någon medkänsla ens med de oskyldiga barn som tvingats bevittna hur människor dödats och hem bränts ner.

Bimol Chandra Dey Sarker är ordförande för den lokala organisationen Mukti.

– Jag har varit en engagerad människorättsaktivist i 20 års tid, men har aldrig tidigare hört talas om sådant extremt våld. Många av de kvinnor som nu härbärgeras i lägren har berättat om fruktansvärda sexuella övergrepp, det är som en mardröm, berättar Bimol Chandra Dey Sarker för IPS.

Den erfarenheten delas av Kaniz Fatema, som är engagerad i en av Cox’s Bazaars viktigaste lokala organisationer, Codec.

– Vi får hela tiden höra fler berättelser om sexuella övergrepp och jag har fått höra kvinnor berätta om fruktansvärda händelser som plågar dem. Även om kvinnorna är traumatiserade så vågar de berätta om det här i Bangladesh, där de känner sig mer trygga, säger hon. En företrädare för ett lokalt sjukhus berättar att man till en början främst fick ge vård åt flyktingar som blivit skottskadade. Nu inriktas insatserna även på att hjälpa många gravida kvinnor, som även utsatts för sexuella övergrepp. En sjuksköterska säger att många kvinnliga patienter har skador efter att ha utsatts för våldtäkter.

Flyktingen Mohammad Jamil Hossain lyckades ta sig över till grannlandet efter att ha gått genom djupa skogar och tagit sig förbi minor och burmesiska gränsvakter. Han tror inte att förföljelsen av rohingyer är över.

– Den systematiska utrensningen kommer inte att upphöra förrän varenda rohingyer tvingats ut ur landet. Hela världen ser vad som händer, men gör inget för att stoppa mördandet, säger han.

Mohammad Jamil Hossain är mycket kritisk mot Burmas faktiska ledare, Aung San Suu Kyi, och det faktum att hon inte har tagit ställning mot den burmesiska arméns övergrepp mot minoritetsgruppen.

Shireen Huq är en av grundarna av Naripokkho, som är en av Bangladesh främsta kvinnoorganisationer, och hon säger sig vara chockad över det stora antalet flyktingar – och alla rapporter om de övergrepp som begåtts mot kvinnor.

– Vi måste se till att alla flyktingar får den vård de behöver, i synnerhet alla de som drabbats av sexuellt våld. De är i behov av medicinsk vård, men också av psykologiskt stöd och möjligheten att få hjälp med aborter, säger hon.

Enligt FN:s migrationsorgan IOM fortsätter flyktinglägren i Bangladesh att fyllas på med nya flyktingar varje dag. IOM har samtidigt vädjat om motsvarande 120 miljoner dollar i bistånd från omvärlden, för att hantera den humanitära krisen under de kommande månaderna.

MNESORD

Diskussion

Krav på enad front för fred i Sydsudan

Kuva: Foto: Pixabay
Armé i Sydsudan.

De långvariga insatserna för att främja fred har misslyckats och Sydsudan står inför den svåraste humanitära situationen på många år.

– Fred är inte något som skapas på en dag utan kräver gemensamma ansträngningar, sade Sydsudans vicepresident Taban Deng Gai i ett tal i FN:s generalförsamling nyligen.

– Det här är sista chansen att rädda fredsavtalet i Sydsudan. Vi måste besluta oss nu, både individuellt och kollektivt, att göra mer för att få ett slut på denna konflikt, sade USA:s FN-ambassadör Nikki Haley vid ett möte i säkerhetsrådet.

Fler än 2,5 miljoner människor har drivits på flykt till följd av konflikten i Sydsudan. Omkring 830 000 har flytt till grannländerna, främst till Etiopien, Kenya, Sudan och Uganda, enligt hjälporganisationen Oxfam America.

Trakasserier och godtyckliga fängslanden av journalister, tvångsrekrytering av barnsoldater, utbrett sexuellt våld och begränsade möjligheter för fredsbevarande styrkor att förflytta sig kännetecknar konflikten i Sydsudan enligt människorättsorganisationer som Human Rights Watch och Amnesty International.

– Under de 30 år som Oxfam har arbetat i Sydsudan har vi aldrig mött så akuta behov och svåra villkor, säger Abby Maxman från Oxfam America.

– Landet är mer sårbart än någonsin med konflikten som slagit mot många delar av landet samtidigt och en större tillgång till allt mer avancerade vapen. Samtidigt har landet en kollapsande ekonomi, en osäker livsmedelsförsörjning och risken för hungersnöd ökar. Utan tydliga åtaganden från det internationella samfundet är landet mer sårbart än någonsin, säger Noah Gottschalk, senior rådgivare vid Oxfam.

Även om det är de olika grupperingarnas ansvar att ta itu med problemen i landet är det internationella samfundets uppgift att vägleda arbetet för en fredlig lösning för de tolv miljoner sydsudaneser som inte gett upp hoppet.

– Vi har inte gett upp om dem och vi har inte glömt dem. Vårt land är en vän som backar upp dem, sade USA:s FN-ambassadör Nikki Haley.

FN, Afrikanska unionen och den regionala samarbetsorganisationen för Afrikas horn, Igad, enades nyligen om att förena sina ansträngningar för att återuppliva den politiska processen i Sydsudan. De uppmanar alla parter att fokusera på att fredsavtalet som skrevs under 2015 genomförs fullt ut inklusive den permanenta vapenvilan.

– Det här är sista chansen att rädda fredsavtalet i Sydsudan. De olika parterna i konflikten måste ägna de kommande veckorna åt att engagera sig fullt och helt i processen och slutföra detta, sade Nikki Haley.

-För att få landet på fötter igen måste vi först konstatera vad konflikten är och inte är. Det handlar inte om en stamkonflikt, eftersom etnisk identitet inte är avgörande för lojaliteten. Det handlar inte om en militär konflikt, eftersom det är civila och inte soldater som drabbas värst av våldet. På många sätt är det inte heller en politisk konflikt eftersom det skulle innebära att det handlar om konkurrerande visioner för landet. Det handlar snarare om en slags gisslansituation, säger Abby Maxman från Oxfam America.

I juli i år möttes Afrikanska unionens kommission, sydsudanesiska representanter och FN-representanter i Juba för att diskutera möjligheterna att upprätta en hybriddomstol i Sydsudan för att pröva krigsförbrytelser. De kom då överens om de sista detaljerna, uppger Human Rights Watch.

Sydsudan är inte medlem av Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Landets ledare kan bara ställas till svars av domstolen genom en begäran från Sydsudans regering eller en begäran från FN:s säkerhetsråd.

Sydsudan, världens yngsta nation, har fyllt sex år. Två år efter att landet blev en självständig stat bröt ett inbördeskrig ut när president Salva Kiir som tillhör folkgruppen dinka avsatte hela regeringen och anklagade sin forne vicepresident Riek Machar, som tillhör folkgruppen nuer, för att ha planerat en kupp. Tre månader efter att ett fredsavtal undertecknats i december 2015 upplöste presidenten indelningen i 10 delstater och skapade 28 nya delstater. Det ledde till ökat våld i flera områden i landet. En övergångsregering skapades i april 2016 men det lyckades inte minska våldet och sammandrabbningar fortsatte över hela landet. När president Salva Kiir utsåg general Taban Deng Gai till ny vicepresident – Riek Machars politiska bundsförvant – väckte det häftiga reaktioner bland Riek Machar och hans anhängare. Det ledde till att oppositionen splittrades vilket förvärrade konflikten. En vapenvila bröts kort efter att Riek Machar flytt från huvudstaden.

MNESORD

Diskussion