Rapporten har sammanställts av Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi. I rapporten har Saarela analyserat utvecklingen för den svenskspråkiga befolkningen 1990–2018 och sammanställt en riktgivande prognos på kommunnivå fram till år 2040.

Bland annat framkommer det att den svenskspråkiga befolkningen i Jakobstad kommer minska med åtta procent till år 2040. Landskapet Österbotten med Karleby inräknat kommer se sin svenskspråkiga befolkning minska med tre procent. Rapporten intresserar Jacob Storbjörk (SDP), vice ordförande för Folktinget.

-Denna rapport bygger förstås på de prognoser och trender som gäller nu. Jag är hoppfull att den digitala utvecklingen och ett förändrat arbetsliv kommer få flyttningsrörelserna till de största städerna att avta. Den nuvarande krisen om inte annat visar att mycket av det dagliga arbetet för många yrkesgrupper faktiskt kan skötas på distans. Därtill att många möten i Helsingfors faktiskt går riktigt bra att ordna som ett distansmöte, säger Jacob Storbjörk.

Storbjörk påpekar att det faktiskt är de små- och medelstora städerna som inom de närmsta åren kommer kunna erbjuda nya arbetsplatser.

-Jakobstadsregionen har alla chanser att vända utvecklingen tillsammans. En aktiv näringspolitik och en god kommunal service är fundamenten för att detta skall lyckas, säger Jacob Storbjörk som också är 1:a vice ordförande i Jakobstad stadsfullmäktige.

Storbjörk tror att många österbottningar känner sig osäkra på sina kunskaper i finska och därför väljer att flytta till Sverige. Många finskspråkiga i Jakobstad är också i en liknande motsatt sits, då man inte känner sig bekväm med sina svenska kunskaper.

-Jag vet inte hur många arbetsplatsannonser jag sett där det söks helt tvåspråkiga och det förutsätts klanderfria kunskaper i svenska och finska. Många arbetsgivare gör sig nog själva en björntjänst med att slentrianmässigt kräva det. Många färdigheter kan man lära sig under arbetsförhållandet. Vi borde ha ett liknande förhållningssätt då det kommer till språk. Man behöver inte kunna allt i början och det finns alltid lösningar, säger Storbjörk.

-Tvåspråkighet är en rikedom. Men jag anser att en inkluderande tvåspråkighet är en ännu större rikedom, avslutar Storbjörk