MENY

Svält som vapen i Jemen

Kuva: Foto: Pixabay

När svält används avsiktligt som vapen skulle det kunna innebära krigsbrott och bör straffas, menar FN:s särskilda rapportör om rätten till mat. I Jemen har den akuta undernäringen ökat dramatiskt sedan inbördeskrigets början 2015.

Rapportören Hilal Elver har i en ny rapport undersökt hur situationen ser ut med rätten till mat i samband med konflikter.

– I motsats till den allmänna uppfattningen utgör dödsoffer vid strider endast en liten del av antalet döda i konfliktområden. De flesta dör i själva verket till följd av hunger och sjukdomar, säger hon.

Antalet konflikter har ökat snabbt i världen och dessa har medfört en allt mer osäker livsmedelsförsörjning.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO är andelen undernärda som lever i konfliktdrabbade länder och utdragna kriser nästan tre gånger högre än i andra utvecklingsländer.

I enbart fem konfliktdrabbade länder hotas omkring 20 miljoner människor av svält. Ytterligare omkring 70 miljoner människor i 45 länder behöver för närvarande akut livsmedelsbistånd vilket är en ökning med 40 procent sedan 2015.

Eftersom rätten till mat är en universell mänsklig rättighet påpekar Hilal Elver att länder och andra parter i en konflikt måste agera och undvika att använda mat som ett vapen i krig.

– Om svält blir resultatet till följd av staters eller andra aktörers medvetna handlingar, om mat används som ett vapen i krig så handlar det om ett internationellt brott. Det internationella samfundet bör klargöra att detta är ett krigsbrott eller brott mot mänskligheten, annars är det som att det på ett sätt accepteras, säger hon.

I Jemen pågår världens just nu värsta humanitära kris. Omkring 60 procent av befolkningen lider brist på mat medan 7 miljoner hotas av svält och akut brist på mat. Det är en situation som förväntas bli ännu mer kritisk om inte tillgången till det akuta livsmedelsbiståndet ökar.

Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, är över 3 miljoner barn och gravida kvinnor samt ammande mödrar akut undernärda, vilket gör att de löper högre risk att drabbas av smittsamma sjukdomar som kolera. Ett allvarligt kolerautbrott i april har redan lett till över 2 000 dödsfall och har förvärrat krisen.

De olika parterna i den pågående konflikten har medvetet spelat en avgörande roll för den allt mindre tillgången på mat. Den blockad som Saudiarabien infört förhindrar införsel av mat i ett land som tidigare importerade 90 procent av maten.

Den saudiledda koalitionens luftangrepp har också inriktats mot landets jordbrukssektor, vilket ytterligare begränsat tillgången till mat. Houthi-rebellernas belägring av flera städer har förhindrat att basvaror når fram till civila.

Landets näst största stad Taiz har varit belägrad av houthi-rebeller i över ett år vilket inneburit att leveransrutter blockerats och bristen på mat blivit stor.

Hilal Elver säger att Jemen är ett tydligt exempel på när svält används avsiktligt som vapen och utgör ett brott mot mänskligheten. I Jemen är det både den saudiledda koalitionen och houthi-rebellerna som använt sig av detta, framhåller hon.

Hon påpekar dock att straffriheten är utbredd när det gäller situationer där svält är avsiktligt framkallad. Internationella brottmålsdomstolen har inte åtalat en enda person som har varit ansvarig för sådana kriser.

FN-chefen Antonio Guterres har lagt till den saudiledda koalitionen på FN:s svarta lista över människorättsbrott mot barn, men Hilal Elver efterlyser lagliga mandat för att förhindra svält och skydda människors rätt till mat.

Det handlar om att utveckla internationella rättsliga normer för att stärka normen att svält som är avsiktligt framkallad utgör krigsbrott eller brott mot mänskligheten och se till att de mest allvarliga fallen hänvisas till Internationella brottmålsdomstolen för utredning och eventuellt åtal.

Det formella erkännandet av svält som brott mot mänskligheten kan förhindra att regeringar kan gömma sig bakom naturkatastrofer och principer om staters suveränitet när de använder svält som ett vapen i folkmordsliknande krigföring, enligt den nya rapporten.

ÄMNESORD

Diskussion

Indiskt taxiföretag stärker kvinnor i megastaden Mumbai

Kuva: Foto: Ida Karlsson/IPS
Jahhavi Kshsarter vid Mumbais internationella flygplats Chhatrapati Shivaji.

Jahhavi Kshsarter kör ut på Western Express Highway och är noga med att undvika svärmen av bilar, lastbilar och motorcyklar som visslar förbi. Hon är en av 65 anställda i ett taxiföretag i Mumbai som bara har kvinnliga chaufförer.

 

Viira Cabs är en taxitjänst som drivs av kvinnor för kvinnor och som lanserades för tio år sedan i Mumbai, en stad som med förorterna har närmare 22 miljoner invånare. Företaget anställer bara kvinnliga chaufförer som alla är utbildade i självförsvar. Viira startades av entreprenören och aktivisten Preeti Sharma Menon och utgör en plattform för fattiga kvinnor i staden. Bilarna går på biogas och chaufförerna är utbildade i att köra mjukt och säkert. Bland kvinnorna finns de som är ensamma familjeförsörjare. Jahhavi Kshsarter säger att hon nu kan tjäna mer än 10 000 rupier per månad, motsvarande cirka 1 300 kronor, vilket är en hygglig lön i Indien.

Viira, som betyder modig kvinna, är även ett rekryteringskontor och en skola som erbjuder förarutbildning. Företagets har en tolv veckor lång utbildning med körlektioner samt utbildning i trafiksäkerhet, fordonskunskap, muntlig kommunikation, kvinnors rättigheter och självförsvar. Kursdeltagarna får också tips om hur de ska hantera ilska på vägarna och undvika konflikter. Inkluderingen av kvinnor inom transportservicen har ett dubbelt syfte – att ge kvinnor möjlighet till en säker resa och att skapa arbetstillfällen för kvinnor som kommer från fattiga förhållanden. Viira Cabs strävar också efter att bidra till ökad säkerhet på vägarna genom att främja säker, defensiv körning.

– Trafiken här i staden är farlig. Jag vet för båda mina föräldrar omkom i en trafikolycka. Men det här är mitt levebröd. Jag kör taxi för att kunna försörja mig och min sexåriga son, säger Jahhavi Kshsarter till IPS.

 


Männen irriteras
De manliga förarna i staden skrattar när de ser en kvinna bakom ratten.

– De säger att kvinnor inte kan köra bil och försöker att köra om mig, säger Jahhavi Kshsarter medan hon navigerar säkert genom trafiken i morgonrusningen.

Gatorna ekar av ljudet från bilar och lastbilar som skramlar fram målade i ett kalejdoskåp av färger, mönster, slogan och symboler. Rusande motorer och otåliga tutor fyller luften. Bland kunderna finns turister, stadsbor och även Bollywoodstjärnor. Jahhavi Kshsarter berättar med ett stort leende att hon träffat en av de mest kända filmskådespelarna, Salman Khan. En gång körde hon en vän till honom från flygplatsen till hans lägenhet i medelklassförorten Bandra i västra Mumbai.

Jahhavi Kshsarter tog sitt körkort för tio år sedan och började arbeta som taxichaufför. -Jag har ett litet barn och ingen annan som hjälper mig. Jag var tvungen att hitta ett jobb för att kunna försörja mig och min son och så att jag skulle kunna betala hans skolavgift. Jag hoppas att min son blir en stor man en dag.

Sonen går i en privatskola i staden Pune, 150 kilometer från Mumbai där hon kan besöka honom en gång i halvåret.

I kollektivtrafiken i indiska storstäder utsätts många kvinnor för sexuella trakasserier. De senaste årens debatt om kvinnornas utsatta situation har ökat behovet av säkra transporter i flera storstäder.

År 2015 dömdes en av chaufförerna vid taxibolaget Uber för att ha våldtagit en 27-årig chef för ett finansbolag i New Delhi. Och mordet och den brutala gängvåldtäkten på en 23-årig student på en buss i New Delhi 2012 gav upphov till starka protester. Händelsen skakade om hela Indien. Sedan dess har diskussionen om våld mot kvinnor fått ett större utrymme i samhällsdebatten. Det tvingade bland annat regeringen att inrätta en panel för att ändra lagar som berör våld mot kvinnor.

ÄMNESORD

Diskussion

Föroreningar bakom nära vart fjärde dödsfall

Kuva: Foto: Pixabay

Miljöproblem orsakar 12,6 miljoner dödsfall per år – nästan vart fjärde dödsfall i världen. Det visar en ny rapport från FN:s miljöprogram Unep, som lanserats inför organets kommande kongress i Nairobi.

 


Unep-chefen Erik Solheim lyfter i den nya rapporten fram att alla människor på jorden drabbas av miljöföroreningar, och att det krävs omfattande investeringar för att komma tillrätta med alla problem som detta orsakar.

– Ingen av oss går säker, så nu måste vi alla agera, sade Erik Solheim i samband med att rapporten presenterades i slutet av klimatmötet i Bonn.

Den nya rapporten belyser tydligt hur omfattande problemen med föroreningar är i världen, och vilka stora insatser som kommer att krävas för att ta itu med dem.

Dessa åtgärder kommer att vara på dagordningen när hundratals företrädare för regeringar, näringsliv och det civila samhället tillsammans med experter möts i Nairobi den 4 till 6 december för att delta i Uneps miljökongress, det högsta beslutande organet kring globala miljöfrågor.

Den nya rapporten belyser bland annat att det finns 3,5 miljarder människor i världen som är beroende av hav för sin tillgång till mat, men där dessa hav förorenats. Miljöproblemen ligger samtidigt bakom nästan vart fjärde dödsfall i världen, varav närmare 6,5 miljoner dödsfall årligen orsakas av luftföroreningar.

Många av världens ekosystem drabbas av stora skador på grund av föroreningar längs kuster och i marker, och enligt Unep spolas det allra mesta av världens avloppsvatten ut utan någon rening, vilket påverkar 300 miljoner människors dricksvatten.

– Det enda svaret på hur vi alla ska kunna överleva på denna enda planet, med bibehållen hälsa och värdighet, är att vi radikalt måste förändra hur vi under våra liv producerar, konsumerar och lever, säger Ligia Noronha, som varit med och tagit fram den nya rapporten.

Inför klimatmötet i Bonn varnade FN:s miljöprogram för att de utfästelser som gjorts i enlighet med Parisavtalet endast utgör en tredjedel av vad som kommer att behöva göras till 2030, för att undvika klimatförändringarnas värsta effekter.

– Ett år efter Parisavtalet började gälla befinner vi oss i en situation där vi inte på länga vägar gör tillräckligt för att rädda hundratals miljoner människor från att gå en miserabel framtid till mötes, sade Erik Solheim.

ÄMNESORD

Diskussion

Nya grupperingar ska bemöta ökande koldioxidutsläpp

Kuva: Foto: Stella Paul/IPS
Demonstranter vid klimatmötet i Bonn kräver en fullständig utfasning av förbränningen av kol, som står för en stor del av de globala koldioxidutsläppen.

De globala utsläppen av växthusgaser ökar igen, efter att ha varit oförändrade. Samtidigt har två nya allianser som syftar till att vända utvecklingen sett dagens ljus.

 

En av dem heter International Solar Alliance, medan den andra – som syftar till att fasa ut kolet, lanserades vid det nyligen avslutade klimatmötet i Bonn. Bakom den senare står Storbritannien och Kanada, och gruppen har redan fått med sig 20 ytterligare medlemmar, däribland Frankrike, Mexiko, Norge, El Salvador och ett flertal delstater i USA.

Initiativtagare till satsningen på solenergi är det snabbväxande Indien. Hittills har 44 länder gått med i gruppen, varav 16 stater även har ratificerat sitt medlemskap.

Den globala alliansen mot kol inleder sitt arbete samtidigt som de globala koldioxidutsläppen ökar. Detta enligt en rapport från University of East Anglia och Global Carbon Project som nyligen visade på en betydande ökning av dessa utsläpp under året. Detta efter att utsläppen varit oförändrade de senaste tre åren. Snabbast ökar utsläppen i Kina och Indien, enligt rapporten.

I samband med att den nya alliansen lanserades underströk Kanadas miljöminister Catherine McKenna att en utfasning av kolet skulle gynna alla.

– Kolet bokstavligen kväver våra städer och nästan en miljon människor dör årligen på grund av dess föroreningar. Det är uppmuntrande att se så många engagera sig i arbetet för en övergång till rena energikällor, och detta är bara början sade hon, i samband med klimatmötet i Bonn.

 

”Vårt bidrag är minimalt”

Deltagande länder i den nya alliansen, som har som mål att ha 50 medlemmar under nästa år, ska enligt planerna fasa ut kolanvändningen till 2030, men även upphöra med investeringar i kolkraftverk för elproduktionen i andra länder.

De länder som ingår i den indiska alliansen för solenergi är däremot inte villiga att utlova en utfasning av kolet. Indiska företrädare menar att kolet behövs för att bekämpa fattigdomen och för att ge landets fattiga tillgång till elektricitet. Indien planerar att fördubbla landets redan stora produktion av kol inom de kommande åren.

– Om man betraktar de totala utsläppen så är vårt bidrag minimalt, säger Indiens miljöminister i ett pressmeddelande.

Samtidigt understryker indiska företrädare att landet arbetar för att öka utvecklingen av alternativa energikällor, som solenergi. Enligt Anand Kumar, minister vid Indiens departement för förnybara energikällor, är målsättningen med den nya alliansen att få med så många länder som möjligt i arbetet för att utveckla solenergi. Ett annat mål är att få ned priserna på solenergi genom ökade investeringar.

I ett gemensamt uttalande vid klimatmötet i Bonn underströk Indien, Brasilien, Sydafrika och Kina att det är deras rättighet att utvecklas och uppmanade omvärlden att se på deras utsläpp ut ett rättvisebaserat perspektiv. 

Diskussion

Turkiet kräver statsanställdas lösenord till sociala medier

Kuva: Foto: Pixabay

Statsanställda i Turkiet tvingas medverka till sin egen åsiktsregistrering. Arbetsgivarna kräver att de lämnar in sina egna och hela familjens lösenord till konton i sociala medier. De som lämnar in ofullständiga uppgifter riskerar fängelse.

Lue lisää

Diskussion

Kampanj mot amalgam riktas mot utvecklingsländer

Kuva: Foto: Pixabay

En global kampanj mot användningen av amalgam inom tandvården riktas nu mot Afrika och Asien.

 

Charlie Brown är ordförande för Världsalliansen för en kvicksilverfri tandvård, en organisation som går i täten för kampanjen. Han uppmanade nyligen de afrikanska och asiatiska delegater som deltog vid ett internationellt möte i Genevé att engagera sig i kampanjen.

– När ni återvänder till era hemländer, se då till att göra detsamma som EU: fasa ut användningen av amalgam för barn. Detta av ett enkelt skäl – era barn är lika viktiga som europeiska barn.

Vid mötet i Genevé samlades företrädare för de länder som undertecknat eller ratificerat den så kallade Minamatakonventionen, ett avtal som syftar till att skydda både människor och miljö från kvicksilver.

Konventionen trädde i kraft i augusti och har hittills ratificerats av 84 av FN:s 193 medlemsländer, som nu är förpliktigade att följa dess innehåll.

Till IPS säger Charlie Brown att kampanjen första mål är att snabbt och globalt se till att användning av amalgam för barn inom tandvården ska förbjudas, något som redan har genomförts inom EU. Som en del i detta arbete har hans organisation inriktat sig på flera afrikanska länder.

Charlie Brown berättar att man har nått framgångar i bland annat Nigeria, där delstaten Edo beslutat att inte längre tillåta användningen av amalgam från och med 1 juli nästa år, för barn, gravida och ammande kvinnor.

Tom Aneni, som företräder den lokala nigerianska organisationen Sedi, menar att beslutet i Edo kan fungera som en modell för resten av landet – och hela kontinenten.

Tandfyllningsmaterialet amalgam består av en blandning av kvicksilver och andra metaller och är enligt vissa bedömare skadligt för hälsan.

Minamatakonventionen slår vidare fast att alla de 84 länder som ingår ska förbjuda nya gruvor för utvinning av kvicksilver samtidigt som redan pågående utvinning ska fasas ut. Konventionen innebär även ett förbud mot många produkter och processer där kvicksilver ingår, samt föreskriver åtgärder för att kontrollera utsläpp av kvicksilver och att länderna inför nationella handlingsplaner för att minska användningen av det farliga ämnet i samband med småskalig utvinning av guld.

ÄMNESORD

Diskussion