Internationellt

Svält som vapen i Jemen

När svält används avsiktligt som vapen skulle det kunna innebära krigsbrott och bör straffas, menar FN:s särskilda rapportör om rätten till mat. I Jemen har den akuta undernäringen ökat dramatiskt sedan inbördeskrigets början 2015.

IPS

Arbetarbladet

Rapportören Hilal Elver har i en ny rapport undersökt hur situationen ser ut med rätten till mat i samband med konflikter.

– I motsats till den allmänna uppfattningen utgör dödsoffer vid strider endast en liten del av antalet döda i konfliktområden. De flesta dör i själva verket till följd av hunger och sjukdomar, säger hon.

Antalet konflikter har ökat snabbt i världen och dessa har medfört en allt mer osäker livsmedelsförsörjning.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO är andelen undernärda som lever i konfliktdrabbade länder och utdragna kriser nästan tre gånger högre än i andra utvecklingsländer.

I enbart fem konfliktdrabbade länder hotas omkring 20 miljoner människor av svält. Ytterligare omkring 70 miljoner människor i 45 länder behöver för närvarande akut livsmedelsbistånd vilket är en ökning med 40 procent sedan 2015.

Eftersom rätten till mat är en universell mänsklig rättighet påpekar Hilal Elver att länder och andra parter i en konflikt måste agera och undvika att använda mat som ett vapen i krig.

– Om svält blir resultatet till följd av staters eller andra aktörers medvetna handlingar, om mat används som ett vapen i krig så handlar det om ett internationellt brott. Det internationella samfundet bör klargöra att detta är ett krigsbrott eller brott mot mänskligheten, annars är det som att det på ett sätt accepteras, säger hon.

I Jemen pågår världens just nu värsta humanitära kris. Omkring 60 procent av befolkningen lider brist på mat medan 7 miljoner hotas av svält och akut brist på mat. Det är en situation som förväntas bli ännu mer kritisk om inte tillgången till det akuta livsmedelsbiståndet ökar.

Enligt FN:s livsmedelsprogram, WFP, är över 3 miljoner barn och gravida kvinnor samt ammande mödrar akut undernärda, vilket gör att de löper högre risk att drabbas av smittsamma sjukdomar som kolera. Ett allvarligt kolerautbrott i april har redan lett till över 2 000 dödsfall och har förvärrat krisen.

De olika parterna i den pågående konflikten har medvetet spelat en avgörande roll för den allt mindre tillgången på mat. Den blockad som Saudiarabien infört förhindrar införsel av mat i ett land som tidigare importerade 90 procent av maten.

Den saudiledda koalitionens luftangrepp har också inriktats mot landets jordbrukssektor, vilket ytterligare begränsat tillgången till mat. Houthi-rebellernas belägring av flera städer har förhindrat att basvaror når fram till civila.

Landets näst största stad Taiz har varit belägrad av houthi-rebeller i över ett år vilket inneburit att leveransrutter blockerats och bristen på mat blivit stor.

Hilal Elver säger att Jemen är ett tydligt exempel på när svält används avsiktligt som vapen och utgör ett brott mot mänskligheten. I Jemen är det både den saudiledda koalitionen och houthi-rebellerna som använt sig av detta, framhåller hon.

Hon påpekar dock att straffriheten är utbredd när det gäller situationer där svält är avsiktligt framkallad. Internationella brottmålsdomstolen har inte åtalat en enda person som har varit ansvarig för sådana kriser.

FN-chefen Antonio Guterres har lagt till den saudiledda koalitionen på FN:s svarta lista över människorättsbrott mot barn, men Hilal Elver efterlyser lagliga mandat för att förhindra svält och skydda människors rätt till mat.

Det handlar om att utveckla internationella rättsliga normer för att stärka normen att svält som är avsiktligt framkallad utgör krigsbrott eller brott mot mänskligheten och se till att de mest allvarliga fallen hänvisas till Internationella brottmålsdomstolen för utredning och eventuellt åtal.

Det formella erkännandet av svält som brott mot mänskligheten kan förhindra att regeringar kan gömma sig bakom naturkatastrofer och principer om staters suveränitet när de använder svält som ett vapen i folkmordsliknande krigföring, enligt den nya rapporten.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE