Huvudnyheter

Svensk-finskt seminarium gav socialdemokratiska svar på globala utmaningar

Foto: Lukas Lundin
Foto: Lukas Lundin
Foto: Lukas Lundin

Ett antal aktiva socialdemokrater från Finland och Sverige träffades i torsdags (7.11) på partihögkvarteret i Stockholm för ett seminarium om globaliseringens utmaningar. Under förmiddagen gavs bland annat socialdemokratiska svar på klimatfrågan, upprustningen och den ekonomiska globaliseringen. 

 

Seminariet ordnades som ett led i samarbetet mellan de socialdemokratiska föreningarna Onsdagsklubben och Wanhat Toverit, på varsin sida av Finska viken. Målet med samarbetet är att upprätthålla och stärka banden mellan arbetarrörelsen i Finland och Sverige.

 

Ett första seminarium ordnades i Helsingfors i fjol, med den politiska situationen i samband med valen i respektive land som tema och bland annat Antti Rinne och Mikael Damberg som inledare. Denna gång vändes blickarna utåt, under temat globala utmaningar – och kanske framför allt lösningar, som Onsdagsklubbens ordförande Monica Andersson betonade i sitt välkomstanförande.

 

– Vi har många gemensamma problem och många gemensamma utmaningar där vi kan lära oss av varandra – vilket är tanken med dagens seminarium. 

 

Oförutsägbar situation

 

Dagens första session, under rubriken Globala utmaningar – socialdemokratins svar, inleddes av Björn von Sydow – tidigare talman och försvarsminister i Sverige, som på senare år även varit ordförande för den så kallade försvarsberedningen.

 

Han konstaterade att världen är i gungning och att grundproblemet i många avseenden är den nya oförutsägbarheten i världspolitiken. 

 

– Den globala situationen har glidit in i ett mycket oförutsägbart förlopp, konstaterade von Sydow. 

 

Orsaken till detta, resonerade han, är i sin tur grundläggande ekonomiska och sociala förändringar på global nivå. Han lyfte bland annat fram Kinas starka uppgång samt finanskrisen 2008 och dess effekter på euroområdet som bidragande faktorer – i kombination med historiskt stora förmögenhetsskillnader och en ovilja till investeringar.

 

Det är svårt att förutspå hur situationen kommer att utveckla sig. 

 

– Har man en dominant makt som börjar bli lite på dekis och det finns en utmanare som gör anspråk på dennes position, så kan egentligen vad som helst hända, sade von Sydow med anspelning på Kina och USA.

 

Han konstaterade ändå att vägen framåt är ett starkare utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete – nordiskt, europeiskt och internationellt. Framför allt betonade han vikten av ett starkt gemensamt arbete, inom och för EU. 

 

– EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska platform.

 

 

Internationellt maktspel

 

Även det transatlantiska samarbetet fyller fortfarande en viktig roll, enligt von Sydow. I Sverige, i Finland och i Europa. Det är fråga om ett samarbete som för det mesta, under de flesta presidenter, har fungerat bra och fortfarande gör det med de flesta institutioner i USA.

 

Däremot, konstaterade von Sydow, råder en stor osäkerhet kring hur samarbetet skulle fungera med president Trump i en ställd situation. En situation som, till följd av det spända världsläget, kan komma att uppstå inom en nära framtid. 

 

Som von Sydow konstaterade finns fortfarande alla möjligheter för Donald Trump att bli omvald i USA. Samtidigt finns det enligt von Sydow tecken på att den ryska presidenten Vladimir Putin kan komma att tacka för sig efter nuvarande mandatperiod, som avslutas år 2024. 

 

– Putin är vald till 2024. Efter det förstår ingen hur maktväxlingen kommer gå till – vem ska efterträda honom? 

 

I och med att Trumps förhandlingsresultat med Ryssland hittills inte varit lysande är det också svårt att förutspå hur maktspelet utvecklar sig. 

 

– Trump har ännu inte kommit ut ur någon konkurrens med Ryssland som en vinnare. Han förlorar varje drag. 

 

Detta visar till exempel utvecklingen i Syrien, påpekade von Sydow. 

 

– Det är ett maktspel som kan bli fatalt, men som inte alls behöver bli det. 

 

Han betonade ändå vikten av fortsatt samarbete mellan de demokratiska makterna – nordiskt, europeiskt och internationellt – även om vissa av dem idag har stora problem.  

 

Utrymme för samarbete

Efter von Sydows inledning inleddes diskussionen med talturer av två inbjudna kommentatorer. Först ut var Folke Sundman, ordförande för SDP:s globalpolitiska arbetsgrupp och en av initiativtagarna till seminariet.

 

Han konstaterade att han kunde göra uppgiften lätt för sig genom att helt instämma med föregående talare, men att han ändå ville lyfta fram sin och det finska partiets globalpolitiska linje.  

 

 

Sundman valde att lyfta fram tre stora makroutmaningar, varav två enligt honom kan betecknas som rent existentiella hot: klimatförändringen och den nya upprustningsspiralen, med ett förnyat kärnvapenhot som följd. Dessutom utgör den ekonomiska globaliseringen fortfarande en utmaning, även om Sundman anade en vändpunkt i alla fall vad beträffar dess nyliberala form. 

 

– Man kan fråga sig om den nyliberala globalismen har nått sina gränser. Börjar loppet kanske vara kört, efter att den fått härja fritt i världen i 30 år, frågade sig Sundman. 

 

 

Svaren på utmaningarna är i alla fall på rubriknivå klara, konstaterade Sundman: partierna och regeringarna i Finland och Sverige måste arbeta för att motverka upprustningen, motarbeta klimatförändringen och aktivt jobba emot den ekonomiska globaliseringen.  

 

På ett mer konkret plan krävs enligt Sundman ett utökat samarbete mellan länderna på utrikespolitikens område. Under de senaste åren har detta framför allt skett genom försvarssamarbetet, där även de mest konkreta resultaten har uppnåtts. 

 

– Däremot saknas ofta en gemensam syn och ett gemensamt, systematiskt arbete på övriga globala områden, konstaterade Sundman. 

 

Som ett exempel på en fråga där det finns utrymme för samarbete lyfte Sundman, sedan länge aktiv inom fredsrörelsen, fram kärnvapenpolitiken. 

 

– Vi befinner oss i en situation där Finland och Sverige på regeringsplan från olika håll och riktningar har närmat sig samma hållplats – ett kärnvapenförbud. 

 

Sundman konstaterade att Sverige redan ett tag har arbetat för detta, medan den förra finska regeringen stod utanför diskussionen. Den nuvarande regeringen har däremot tagit  aktiv del i diskussionen och enligt Sundman finns det ett underlag för gemensamt arbete och en gemensam profilhöjning vad gäller den globala kärnvapensituationen. 

 

Motorväg mot en katastrof

 

Philip Botström, ordförande för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), fortsatte Sundmans tankegång genom att försäkra att det inte råder någon som helst tvekan om var S står gällande den viktiga kärnvapenfrågan.

 

Själv valde han ändå att främst lyfta fram en annan av Sundmans makroutmaningar: klimatfrågan.  

 

– Det finns inte någon global utmaning som är så globalt sammankopplad och beroende av globala lösningar som klimatfrågan, konstaterade Botström. 

 

 

Han beskrev situationen som att mänskligheten just nu färdas på en motorväg mot global katastrof.

 

– Vi kan ännu välja en avfart mot en mer hållbar framtid. Men vågar vi, vill vi och har vi kapacitet? Klockan tickar, snart är det för sent. 

 

Botström konstaterade att utmaningarna är stora, men att en förändring är både möjlig och nödvändig. Och det snart.  

 

– Jag hör folk i och utanför partiet säga att det är för dyrt, att det inte är möjligt. Men hur realistiskt är det att inte påbörja omställningen? Kommer det bli billigare och lättare om vi skjuter upp den 10-15 år, frågade sig Botström. 

 

Han betonade vikten av en omfördelande politik och investeringar framom nedskärningar. 

 

– Vi socialdemokrater har insett något som många andra inte har vågat fatta: att ett hållbart klimat kräver ett jämlikt samhälle. 

 

Detta innebär enligt Botström bland annat att de verkliga bovarna, storföretagen och utsläppsjättarna, måste ställas till svars och ta sitt ansvar. 

 

– Klimatskammen hör inte hemma hos tolvåringar i klassrummen, den hör hemma hos politikerna och i styrelserummen på företagen som allt för länge vägrat ta sitt ansvar. 

 

Botström lovade att fortsätta kämpa för klimatet och att socialdemokratin måste bli Europas ledande klimatrörelse. 

 

– Vi måste kunna visa att vår röda dröm också är grön. Frågan är inte om vi har råd eller kan – det är om politikerna har mod.

 

Inga demokratiska slag

 

Efter de inledande anförandena släpptes diskussionen fri, vilket tydligt visade bredden och vikten av de frågor som stod på agendan. Allt från epidemier, till artificiell intelligens och den demografiska utvecklingen i Europa lyftes upp som kommande utmaningar.

 

Alla verkade vara eniga om att samarbete är vägen framåt och att även nya allianser kan komma att bli aktuella i denna föränderliga tid. Folke Sundman noterade att NATO befinner sig i en kris och frågade sig när de norska och danska kamraterna kommer att börja reagera. 

 

– Kamrat Stoltenberg (Jens, generalsekreterare i Nato reds. anm) har av förståeliga skäl sett lite obekväm ut på senare tid, skämtade Sundman med en underton av allvar.

 

 

Även migrationsfrågan lyftes. Folke Sundman påminde om att de absolut största flyktingrörelserna fortfarande sker inom och mellan utvecklingsländer, Philip Botström betonade vikten av en ansvarsfull migrationspolitik.

 

– Vi som socialdemokrater ska givetvis värna principen om asyl men samtidigt måste vi förändra systemet. Klimatfrågan ökar behovet, då måste vi ha bättre system och lösningar. 

 

Dessutom “tjuvstartade” flera med eftermiddagspassets EU-tema. Framför allt lyftes unionens detaljreglering och överstatlighet fram som ett potentiellt hot. Björn von Sydow betonade vikten av att värna den nationella demokratin.

 

– Demokratin är fortfarande nationell – och den starkaste faktorn för demokratin är nationalstaten.

 

– Vi behöver inga demokratiska slag inom EU.

 

Sveriges demokrati ska till exempel inte fördöma Polens demokrati rakt av, sade von Sydow. Istället bör överstatligheten skötas på juridisk väg genom de europeiska domstolarna, för att värna rättsstatsprincipen. 

Vägen framåt

 

Även socialdemokratins interna problem internationellt och nationellt diskuterades. Enligt Botström ligger en stor del av socialdemokraternas problem, åtminstone i Sverige, i en brist på förtroende. 

 

– Många gillar innehållet och de grundläggande värderingarna, tvekar på om vi är rätt parti att förverkliga dem. 

 

Han betonade att den politik som Sverigdemokraterna står för inte bara har rasistiska drag, den innehåller också stora drag av klassisk socialdemokratisk välfärdspolitik. Enligt Botström måste Socialdemokraterna ta tillbaka greppet om dessa. 

 

Sundman uppmärksammade att socialdemokratins omtalade kris i Europa kanske ändå inte är helt så djup som vissa rubriker ger sken av. Även om EU-valet innebar en förlust för socialdemokratin var förlusten framför allt koncentrerad till tre länder: Tyskland, Frankrike och Storbritannien. 

 

Däremot går socialdemokratiska partier starkt i Sydeuropa, som tillsammans med Norden utgör en av två delar i EU där socialdemokratin lyckats håll positionerna.Framför allt gäller det den Iberiska halvön, Spanien och Portugal, där Sundman även ser potentiella allierade och samarbetsmöjligheter.

 

– Den politik som presenteras där ligger inte långt från vår egen välfärdspolitik, konstaterade Sundman. 

 

Delningar

Dela denna artikel

Demokraatti 23/19
SUOMI-TEEMA - Leijonan matka
VIRO - Niin tuttu, niin vieras
VAIETTU YKSINÄISYYS - Kansanedustajat kertovat
Följ oss: