Undersökningen publiceras idag, tisdag, och slår också fast att målet att öka mammors sysselsättningsgrad genom att förkorta hemvårdsstödsperioden, som presenteras i flera modeller, ter sig motstridigt i ljuset av undersökningens resultat.

Sedan våren 2016 har nio olika aktörer, från arbetsmarknadsorganisationer till partier, presenterat sina modeller för att förnya familjeledigheterna – moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten samt hemvårdsstödet. I många modeller är målet att främja jämställdhet mellan könen och öka användning av familjeledigheter bland pappor.

I flera modeller är huvudidén att förkorta hemvårdsstödsperioden, men många skulle endast i liten grad förlänga den inkomstrelaterade ledigheten och därigenom faderskapsledigheten. I bakgrunden finns ett antagande om att sysselsättningsgraden bland mammor ökar om man förkortar perioden för hemvårdsstöd.

Hälften saknar jobb att återgå till

Undersökningen ”Familjeledigheter, den ekonomiska krisen och jämställdhet mellan könen” visar att mammor som länge lyft hemvårdsstöd ofta har låg utbildning och en svag position på arbetsmarknaden. Över hälften av de mammor som sköter en tvååring hemma med hemvårdsstöd har ingen arbetsplats att återvända till.

– Det är optimistiskt att anta att man genom att förkorta hemvårdsstödsperioden i betydande utsträckning skulle kunna öka sysselsättningsgraden bland mammor. Många av de mammor som hör till målgruppen för nedskärningen har sannolikt svårt att hitta jobb på den nuvarande arbetsmarknaden, konstaterar forskningschef Minna Salmi.

Hemvårdsstödet inte enbart en flitfälla

Samhällets stöd är inte den avgörande faktorn i långa perioder med hemvårdsstöd. De mammor som lyft hemvårdsstöd längst mer sällan än andra nämner samhällets stöd som motivation för hemvård av barn. Också mottagande av kommuntillägg till hemvårdsstödet minskar sannolikheten för att barnet sköts hemma så länge som möjligt.

Mamman sköter barnet hemma länge allra mest sannolikt om hon bedömer att dagvårdens kvalitet inte motsvarar hennes önskemål eller om hon anser att mammor till små barn ska vara hemma, enligt Salmi.

– Resultaten stöder inte antagandet om att hemvårdsstödet i sig skulle uppmuntra mammor att vara länge borta från arbetslivet. Hemvårdsstödet kan inte endast tolkas som en flitfälla, bedömer Salmi.

Mer pappaledighet en nyckelroll för jämställdhet

Det bästa sättet att främja mammors position på arbetsmarknaden skulle, enligt undersökningen, vara att fördela användningen av familjeledigheter mer jämt mellan föräldrarna än i nuläget. Pappor använder endast tio procent av alla inkomstrelaterade föräldradagpenningsdagar.

En orsak till den snedvridna statistiken hittas på arbetsplatserna. Specialforskare Johanna Närvi som intervjuat chefer och anställda berättar att man på många arbetsplatser förhåller sig positivt till pappors ledigheter och utgår från att pappor utan vidare kan ta ut ”alla ledigheter”. Med ”alla ledigheter” menas emellertid endast den ledighet som är öronmärkt för pappor, det vill säga faderskapsledighet, medan det anses vara en självklarhet att föräldraledigheten och vårdledigheten hör till mammorna. Om det på arbetsplatsen inte är vanligt att pappor tar ut längre ledigheter, kan det vara svårt att föra det på tal.

Resultaten visar att en tydlig förlängning av faderskapsledigheten är det bästa sättet att öka användningen av familjeledigheter bland pappor. En längre kvot signalerar till arbetsplatserna att det ”ligger i tiden” att också pappan bär ansvar för barnskötseln, som en personalchef konstaterade i intervjun.