MENY

THL: Längre pappaledighet främjar jämställdhet mellan könen

Kuva: Siv Åstrand
SDP hör till de partier som lagt fram en egen mer jämställd modell för familjeledighet. Den illustreras här en vårdag 2017 av Tuula Haatainen och Maarit Feldt-Ranta.

Om målet med familjeledighetsreformen är att främja jämställdhet mellan könen, uppnås detta mål bäst genom att förlänga pappaledigheten, enligt en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd (THL).

 

Undersökningen publiceras idag, tisdag, och slår också fast att målet att öka mammors sysselsättningsgrad genom att förkorta hemvårdsstödsperioden, som presenteras i flera modeller, ter sig motstridigt i ljuset av undersökningens resultat.

Sedan våren 2016 har nio olika aktörer, från arbetsmarknadsorganisationer till partier, presenterat sina modeller för att förnya familjeledigheterna – moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten samt hemvårdsstödet. I många modeller är målet att främja jämställdhet mellan könen och öka användning av familjeledigheter bland pappor.

I flera modeller är huvudidén att förkorta hemvårdsstödsperioden, men många skulle endast i liten grad förlänga den inkomstrelaterade ledigheten och därigenom faderskapsledigheten. I bakgrunden finns ett antagande om att sysselsättningsgraden bland mammor ökar om man förkortar perioden för hemvårdsstöd.

 

Hälften saknar jobb att återgå till

Undersökningen ”Familjeledigheter, den ekonomiska krisen och jämställdhet mellan könen” visar att mammor som länge lyft hemvårdsstöd ofta har låg utbildning och en svag position på arbetsmarknaden. Över hälften av de mammor som sköter en tvååring hemma med hemvårdsstöd har ingen arbetsplats att återvända till.

– Det är optimistiskt att anta att man genom att förkorta hemvårdsstödsperioden i betydande utsträckning skulle kunna öka sysselsättningsgraden bland mammor. Många av de mammor som hör till målgruppen för nedskärningen har sannolikt svårt att hitta jobb på den nuvarande arbetsmarknaden, konstaterar forskningschef Minna Salmi.

 

Hemvårdsstödet inte enbart en flitfälla

Samhällets stöd är inte den avgörande faktorn i långa perioder med hemvårdsstöd. De mammor som lyft hemvårdsstöd längst mer sällan än andra nämner samhällets stöd som motivation för hemvård av barn. Också mottagande av kommuntillägg till hemvårdsstödet minskar sannolikheten för att barnet sköts hemma så länge som möjligt.

Mamman sköter barnet hemma länge allra mest sannolikt om hon bedömer att dagvårdens kvalitet inte motsvarar hennes önskemål eller om hon anser att mammor till små barn ska vara hemma, enligt Salmi.

– Resultaten stöder inte antagandet om att hemvårdsstödet i sig skulle uppmuntra mammor att vara länge borta från arbetslivet. Hemvårdsstödet kan inte endast tolkas som en flitfälla, bedömer Salmi.

 

Mer pappaledighet en nyckelroll för jämställdhet

Det bästa sättet att främja mammors position på arbetsmarknaden skulle, enligt undersökningen, vara att fördela användningen av familjeledigheter mer jämt mellan föräldrarna än i nuläget. Pappor använder endast tio procent av alla inkomstrelaterade föräldradagpenningsdagar.

En orsak till den snedvridna statistiken hittas på arbetsplatserna. Specialforskare Johanna Närvi som intervjuat chefer och anställda berättar att man på många arbetsplatser förhåller sig positivt till pappors ledigheter och utgår från att pappor utan vidare kan ta ut ”alla ledigheter”. Med ”alla ledigheter” menas emellertid endast den ledighet som är öronmärkt för pappor, det vill säga faderskapsledighet, medan det anses vara en självklarhet att föräldraledigheten och vårdledigheten hör till mammorna. Om det på arbetsplatsen inte är vanligt att pappor tar ut längre ledigheter, kan det vara svårt att föra det på tal.

Resultaten visar att en tydlig förlängning av faderskapsledigheten är det bästa sättet att öka användningen av familjeledigheter bland pappor. En längre kvot signalerar till arbetsplatserna att det ”ligger i tiden” att också pappan bär ansvar för barnskötseln, som en personalchef konstaterade i intervjun.

Diskussion

Språkfrågan stal showen på Island – ”Bra att också Lundberg vill främja språkliga rättigheter”

Kuva: Johan Kvarnström

– Jag är glad att Britt Lundberg har insett sin felbedömning, säger Maarit Feldt-Ranta efter den senaste vändningen kring Nordiska rådets arbetsspråk. Rådet har emellertid haft fler frågor på agendan som hamnat i skymundan av språkdebatten.

Lue lisää

Sitra: Revolutionen inom trafiken startar bland unga

Kuva: Foto: Pixabay
Största delen av finländarna anser det viktigt att handla på ett för miljön skonsamt sätt och speciellt unga är beredda att ändra sina färdsätt för att minska miljökonsekvenserna, visar en enkät som Sitra låtit göra. Unga är föregångare när det gäller att anlita nya färdsätt som grundar sig på delningsekonomi.

Lue lisää

MNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Nordiska rådets president Britt Lundberg svek Finlands riksdag

Kuva: Jari Soini

– Jag är verkligen besviken, säger Maarit Feldt-Ranta efter att Nordiska rådets president Britt Lundberg (C) lagt den avgörande rösten mot finskans och isländskans ställning i rådet.

Lue lisää

Diskussion

”Nya alkohollagen inne på fel spår”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Motståndet mot starköl och alkoläsk i matbutiker och kiosker stöter på motstånd över partigränserna. På andra punkter välkomnas en förnyelse av alkohollagen med öppna armar.


Tisdagens remissdebatt i riksdagen gav tydliga signaler om att regeringen måste justera sin proposition om en ny alkohollag i varje fall vad gäller starkare drycker än mellanöl i andra butiker än Alko. I övrigt är så gott som alla ense om att lagen behöver förnyas och att det är välkommet med mindre byråkrati och ett avskaffande av övernitiska regleringar och olika rättighetsnivåer på utskänkningstillstånd.

Frågan om starköl ses som allt annat än försumbar trots goda aspekter av förnyelsen. Den är allvarlig i och med att starkare drycker i matbutikerna kan utgöra en folkhälsorisk. Till exempel sade Tuula Haatainen (SDP) att ölkonsumtionen ökar på ett lömskt sätt när matbutikerna kan sälja starköl på rea.

 

 

”Barnen som tar skada”

Även bland annat Nylands Socialdemokratiska Kvinnor avfärdar regeringens intentioner att tillåta försäljning av starköl och alkoläsk i butiker och kiosker.

– Det är barn och familjer som kommer ta skada allt mer och därmed ökar kostnaderna för och behovet av barnskydd. Redan i nuläget lever ungefär 100 000 barn i familjer där alkoholbruk åsamkar barnen skador. Finns det på regeringens agenda att öka barnens lidande eller är regeringen inte förtrogen med sitt eget förslag, frågar föreningens ordförande Anette Karlsson.

Hon säger att det framgår ur lagförslagets motiveringar att förnyelsen kommer påverka folkhälsan och öka skillnader i välbefinnande mer än ge de önskade effekterna på näringslivet.

Nylands Socialdemokratiska Kvinnor påminner om att totala mängden av skadliga följder av alkohol ökade i takt med totalkonsumtionen fram till 2008. Efter det fattades flera beslut om höjd alkoholskatt och alkoholreklamen begränsades, varpå både konsumtionen och skadorna minskade. Föreningen anser att regeringen borde ta till begränsning av tillgänglighet och marknadsföring, samt skattemässiga åtgärder, om den huvudsakliga målsättningen är att minska alkoholens negativa följder.

– Då alkoholpolitiska beslut fattas vore det bra att tänka på att barn och ungas alkoholbruk har börjat vända nedåt och alkoholkonsumtionen överlag har minskat. Den utvecklingen borde man hålla fast vid, säger vice ordförande Tarja Eklund.

Diskussion

Avgiftsfri utbildning på andra stadiet går hand i hand med förlängd läroplikt

Rebecca Åkers.

Medborgarinitiativet om avgiftsfritt andra stadie är en bra början och skapar en behövlig debatt, enligt Rebecca Åkers som fortsätter efterlysa en förlängd läroplikt.

Lue lisää

Diskussion