MENY

THL: Längre pappaledighet främjar jämställdhet mellan könen

Kuva: Siv Åstrand
SDP hör till de partier som lagt fram en egen mer jämställd modell för familjeledighet. Den illustreras här en vårdag 2017 av Tuula Haatainen och Maarit Feldt-Ranta.

Om målet med familjeledighetsreformen är att främja jämställdhet mellan könen, uppnås detta mål bäst genom att förlänga pappaledigheten, enligt en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd (THL).

 

Undersökningen publiceras idag, tisdag, och slår också fast att målet att öka mammors sysselsättningsgrad genom att förkorta hemvårdsstödsperioden, som presenteras i flera modeller, ter sig motstridigt i ljuset av undersökningens resultat.

Sedan våren 2016 har nio olika aktörer, från arbetsmarknadsorganisationer till partier, presenterat sina modeller för att förnya familjeledigheterna – moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten samt hemvårdsstödet. I många modeller är målet att främja jämställdhet mellan könen och öka användning av familjeledigheter bland pappor.

I flera modeller är huvudidén att förkorta hemvårdsstödsperioden, men många skulle endast i liten grad förlänga den inkomstrelaterade ledigheten och därigenom faderskapsledigheten. I bakgrunden finns ett antagande om att sysselsättningsgraden bland mammor ökar om man förkortar perioden för hemvårdsstöd.

 

Hälften saknar jobb att återgå till

Undersökningen ”Familjeledigheter, den ekonomiska krisen och jämställdhet mellan könen” visar att mammor som länge lyft hemvårdsstöd ofta har låg utbildning och en svag position på arbetsmarknaden. Över hälften av de mammor som sköter en tvååring hemma med hemvårdsstöd har ingen arbetsplats att återvända till.

– Det är optimistiskt att anta att man genom att förkorta hemvårdsstödsperioden i betydande utsträckning skulle kunna öka sysselsättningsgraden bland mammor. Många av de mammor som hör till målgruppen för nedskärningen har sannolikt svårt att hitta jobb på den nuvarande arbetsmarknaden, konstaterar forskningschef Minna Salmi.

 

Hemvårdsstödet inte enbart en flitfälla

Samhällets stöd är inte den avgörande faktorn i långa perioder med hemvårdsstöd. De mammor som lyft hemvårdsstöd längst mer sällan än andra nämner samhällets stöd som motivation för hemvård av barn. Också mottagande av kommuntillägg till hemvårdsstödet minskar sannolikheten för att barnet sköts hemma så länge som möjligt.

Mamman sköter barnet hemma länge allra mest sannolikt om hon bedömer att dagvårdens kvalitet inte motsvarar hennes önskemål eller om hon anser att mammor till små barn ska vara hemma, enligt Salmi.

– Resultaten stöder inte antagandet om att hemvårdsstödet i sig skulle uppmuntra mammor att vara länge borta från arbetslivet. Hemvårdsstödet kan inte endast tolkas som en flitfälla, bedömer Salmi.

 

Mer pappaledighet en nyckelroll för jämställdhet

Det bästa sättet att främja mammors position på arbetsmarknaden skulle, enligt undersökningen, vara att fördela användningen av familjeledigheter mer jämt mellan föräldrarna än i nuläget. Pappor använder endast tio procent av alla inkomstrelaterade föräldradagpenningsdagar.

En orsak till den snedvridna statistiken hittas på arbetsplatserna. Specialforskare Johanna Närvi som intervjuat chefer och anställda berättar att man på många arbetsplatser förhåller sig positivt till pappors ledigheter och utgår från att pappor utan vidare kan ta ut ”alla ledigheter”. Med ”alla ledigheter” menas emellertid endast den ledighet som är öronmärkt för pappor, det vill säga faderskapsledighet, medan det anses vara en självklarhet att föräldraledigheten och vårdledigheten hör till mammorna. Om det på arbetsplatsen inte är vanligt att pappor tar ut längre ledigheter, kan det vara svårt att föra det på tal.

Resultaten visar att en tydlig förlängning av faderskapsledigheten är det bästa sättet att öka användningen av familjeledigheter bland pappor. En längre kvot signalerar till arbetsplatserna att det ”ligger i tiden” att också pappan bär ansvar för barnskötseln, som en personalchef konstaterade i intervjun.

Diskussion

Karita Blom: Bra resultat når vi genom att satsa på undervisning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Karita Blom på SDP:s partifullmäktige i Åbo den 18 november 2017.

FSD:s representant på höstens partifullmäktige, Karita Blom, slog ett slag för satsning på utbildning.

Lue lisää

Diskussion

In memoriam: Peter J. Boldt

Kuva: Foto: ABL-arkiv

Nationalekonomen Peter J. Boldt avled efter en tids sjukdom den 29 oktober i Helsingfors. Peter var född i Helsingfors som även var hans hemstad. Han studerade nationalekonomi och statistik vid Helsingfors Universitet och avlade sin kandidatexamen (magisterexamen idag) år 1972.

Fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen var Peters politiska hemvist och hans yrkeskarriär. Han inledde sin yrkeskarriär som ekonom på arbetarnas ekonomiska forskningsinstitution (TTT) och gick därefter över till Nordens Fackliga Samorganisation (NFS/PAY) i Stockholm var han arbetade som expert till år 1982 då han gick över till FFC:s ekonomiskpolitiska avdelning. Från början präglades Peters arbete av frågor som berörde den europeiska och internationella ekonomin. I mer än två årtionden representerade han FFC både i NFS och i den europeiska samt den världsomspännande fackliga samorganisationen (EFS och IFS). Peters expertis kom även till nytta i olika statsledda trepartsorgan samtidigt som han representerade hela löntagarrörelsen på bl.a. de konferenser i Seattle 1999 och Doha 2004 var man kom överens om de spelregler som gäller för världshandeln.

Peter J. Boldt var med sin expertis och erfarenhet i frågor som berörde världsekonomin en efterfrågad polemisk talare och debattör inom fackföreningsrörelsen. Han hade den sällsynta pedagogisk gåvan, att kunna sammanfatta olika invecklade frågor till ett paket som man kunde förstå. Sina inlägg och anekdoter kryddade han med humor både på svenska, finska och engelska.

Peter var en av de första ekonomer som tydligt flaggade för att Finland bör gå med i EU och den monetära unionen (EMU). Under åren 2002-2006 hade han en central roll i löntagargruppen inom den Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

Peter var inte enbart intresserad av den ”hårda” ekonomin. Både de mänskliga och fackliga rättigheterna hade en stark ställning i hans tänkande och verksamhet. Han var även en människorättsaktivist i andra generationen: hans far överste Lauri Boldt vår under många år, efter att han övergått till reserven, vice ordförande för Amnesty Internationals finländska avdelning.

Vi som kände Peter saknar hans rättframma sätt, hans humor och hans finlandssvenska vidsynthet. Peter var även känd för sina omfattande kunskaper i historia och kultur. Hans käraste plats torde ha varit Boldt-familjens sommarstuga med sin båtbrygga vid Ekholmen i närheten av Hangö udd.

Peter fick trots att sjukdomen spreds erfara glädjen att vara farförälder: under den sista delen av hans liv var hans dotter Hildur och hennes dotter Frida ljuspunkten i hans liv.

 

Text: Markku Jääskeläinen

Översättning: Hans Virtanen

ÄMNESORD

Diskussion