MENY
Turva – Hymy

THL: Längre pappaledighet främjar jämställdhet mellan könen

Kuva: Siv Åstrand
SDP hör till de partier som lagt fram en egen mer jämställd modell för familjeledighet. Den illustreras här en vårdag 2017 av Tuula Haatainen och Maarit Feldt-Ranta.

Om målet med familjeledighetsreformen är att främja jämställdhet mellan könen, uppnås detta mål bäst genom att förlänga pappaledigheten, enligt en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd (THL).

 

Undersökningen publiceras idag, tisdag, och slår också fast att målet att öka mammors sysselsättningsgrad genom att förkorta hemvårdsstödsperioden, som presenteras i flera modeller, ter sig motstridigt i ljuset av undersökningens resultat.

Sedan våren 2016 har nio olika aktörer, från arbetsmarknadsorganisationer till partier, presenterat sina modeller för att förnya familjeledigheterna – moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigheten samt hemvårdsstödet. I många modeller är målet att främja jämställdhet mellan könen och öka användning av familjeledigheter bland pappor.

I flera modeller är huvudidén att förkorta hemvårdsstödsperioden, men många skulle endast i liten grad förlänga den inkomstrelaterade ledigheten och därigenom faderskapsledigheten. I bakgrunden finns ett antagande om att sysselsättningsgraden bland mammor ökar om man förkortar perioden för hemvårdsstöd.

 

Hälften saknar jobb att återgå till

Undersökningen ”Familjeledigheter, den ekonomiska krisen och jämställdhet mellan könen” visar att mammor som länge lyft hemvårdsstöd ofta har låg utbildning och en svag position på arbetsmarknaden. Över hälften av de mammor som sköter en tvååring hemma med hemvårdsstöd har ingen arbetsplats att återvända till.

– Det är optimistiskt att anta att man genom att förkorta hemvårdsstödsperioden i betydande utsträckning skulle kunna öka sysselsättningsgraden bland mammor. Många av de mammor som hör till målgruppen för nedskärningen har sannolikt svårt att hitta jobb på den nuvarande arbetsmarknaden, konstaterar forskningschef Minna Salmi.

 

Hemvårdsstödet inte enbart en flitfälla

Samhällets stöd är inte den avgörande faktorn i långa perioder med hemvårdsstöd. De mammor som lyft hemvårdsstöd längst mer sällan än andra nämner samhällets stöd som motivation för hemvård av barn. Också mottagande av kommuntillägg till hemvårdsstödet minskar sannolikheten för att barnet sköts hemma så länge som möjligt.

Mamman sköter barnet hemma länge allra mest sannolikt om hon bedömer att dagvårdens kvalitet inte motsvarar hennes önskemål eller om hon anser att mammor till små barn ska vara hemma, enligt Salmi.

– Resultaten stöder inte antagandet om att hemvårdsstödet i sig skulle uppmuntra mammor att vara länge borta från arbetslivet. Hemvårdsstödet kan inte endast tolkas som en flitfälla, bedömer Salmi.

 

Mer pappaledighet en nyckelroll för jämställdhet

Det bästa sättet att främja mammors position på arbetsmarknaden skulle, enligt undersökningen, vara att fördela användningen av familjeledigheter mer jämt mellan föräldrarna än i nuläget. Pappor använder endast tio procent av alla inkomstrelaterade föräldradagpenningsdagar.

En orsak till den snedvridna statistiken hittas på arbetsplatserna. Specialforskare Johanna Närvi som intervjuat chefer och anställda berättar att man på många arbetsplatser förhåller sig positivt till pappors ledigheter och utgår från att pappor utan vidare kan ta ut ”alla ledigheter”. Med ”alla ledigheter” menas emellertid endast den ledighet som är öronmärkt för pappor, det vill säga faderskapsledighet, medan det anses vara en självklarhet att föräldraledigheten och vårdledigheten hör till mammorna. Om det på arbetsplatsen inte är vanligt att pappor tar ut längre ledigheter, kan det vara svårt att föra det på tal.

Resultaten visar att en tydlig förlängning av faderskapsledigheten är det bästa sättet att öka användningen av familjeledigheter bland pappor. En längre kvot signalerar till arbetsplatserna att det ”ligger i tiden” att också pappan bär ansvar för barnskötseln, som en personalchef konstaterade i intervjun.

Diskussion

Viktor Kock: Nato-frågan ständigt på FSD:s bord

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger FSD:s ordförande Viktor Kock.

 

I Yles senaste opinionsmätning om finländarnas inställning till Nato uppgav 53 procent att de är negativa till ett medlemskap medan 19 procent är positiva. Ifall Sverige ansöker om medlemskap ökade andelen som understöder ett finskt medlemskap till 30 procent men fortfarande är 50 procent negativa.

 

– Inom FSD har vi en ständig diskussion om det säkerhetspolitiska läget. Senast på fredagens styrelsemöte dryftades den oroväckande utvecklingen i Polen och Ungern där man gör stora inskränkningar i demokratin samtidigt som högerextrema rörelser stärker positionerna, säger Viktor Kock och tillägger att Natofrågan diskuteras väldigt ofta på FSD:s styrelsemöten. De ökade spänningarna runt Östersjön, upprustningen i Arktis och den farliga tuppfäktningen mellan Trump om Kim Jong-Un är för tillfället grunden till den diskussionen.

 

– Efter diskussionerna har vi alla gånger varit överens om att Finlands alliansfrihet är att föredra framom ett Natomedlemskap.

 

Det sistnämnda alternativet har dykt upp i media igen i och med att den nya moderatledaren, Ulf Kristersson, inför kommande riksdagsval vill göra Natofrågan till den stora valfrågan i Sverige. Viktor Kock understryker att Finlands säkerhetspolitik i vilket fall som helst inte ska styras av intressen vare sig från väst eller öst, den besluter vi själv om.

 

Natofrågan har förstås fått visst liv i och med presidentvalet där endast SFP:s kandidat Nils Torvalds öppet vill arbeta för ett medlemskap.

 

– Jag lyfter på hatten åt SU:s Christoffer Ingo som i samband med presidentvalet vill lyfta upp frågan även på SFP:s bord. Att Nils Torvalds förespråkar ett Natomedlemskap kan inte ha undgått någon men däremot tror jag det har gått fler förbi att det också är partiets linje, säger Viktor Kock och konstaterar att SDP:s åsikt är en annan.

 

Och det beror inte på att frågan inte skulle diskuteras, som Natoivrarna ofta påstår. Socialdemokraternas linje är, efter ständigt pågående diskussioner, att Finlands fredsarbete, som bör gynnas i alla situationer, inte gynnas av ett Natomedlemskap.

 

– Tyvärr beslöt riksdagen före jul att kraftigt minska finansieringen till fredsorganisationerna. SDP:s samtliga riksdagsledamöter motsatte sig nedskärningarna (medan så gott som alla från SFP röstade för nedskärningarna, Eva Biaudet undantaget, red.anm.).

 

– I debatten om Nato är ett av de vanligaste argumenten bland förespråkare att vi måste börja tala om frågan. Jag hoppas att de även lyfter upp frågan om Finland skall investera i fredsorganisationer eller krigsorganisationer på sina bord, säger Viktor Kock.

 

 

ÄMNESORD

Diskussion

Feldt-Ranta: Utvecklingen i Ungern en stor utmaning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta på FSD:s styrelsemöte i Helsingfors den 19 januari.

EU har 40 gånger förlåtit länder som brutit mot ekonomiska överenskommelser, men fallet Ungern skiljer sig och handlar framför allt om mänskliga rättigheter, säger FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, nyss hemkommen från Budapest.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Min färd i rörelsen del 3: Zigenarfrågan

Jacob Söderman.

Oberoende om jag ville eller ej, skapade min aktivitet i zigenarfrågan min offentliga profil för en lång tid framåt. Positiv, mänsklig i mångas ögon, men även sura kommentarer förekom…”

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.