Norden

Tungviktsmöte på Hanaholmen: Persson och Lipponen diskuterade världsläget

Paavo Lipponen talar på Hanaholmen. Göran Persson och Maria Romantschuk lyssnar.

Hanaholmens serie av svensk-finska politikersamtal fortsatte i veckan med diskussion mellan två tungviktare: tidigare statsministrarna Göran Persson och Paavo Lipponen. På agendan stod EU – den union de tog sina respektive länder in i – och dess framtida utmaningar. 

Lukas Lundin

Arbetarbladet

 

De två statsmännen, under en lång period även ordförande för socialdemokraterna i respektive land, enades snabbt om att EU:s nuvarande situation är både farlig och utmanande. 

 

– Det 20-tal vi har framför oss kommer vara minst lika avgörande som 1920 talet, förutspådde Göran Persson. 

 

Brexit kommer sannolikt att påverka maktstrukturen inom unionen och med en sönderfallande politisk struktur i Tyskland, ett Frankrike där Emmanuel Macron fortfarande har mycket kvar att bevisa och Italien som ett osäkert kort i eurosamarbetet är spelplanen öppen. Dessutom bubblar det kraftigt under ytan bland annat i Östeuropa och Spanien, påminde Persson.

 

I omvärlden ritas den geopolitiska situationen också om med osäkra penseldrag; hur det framtida ledarskapet ser ut i USA och Ryssland efter Donald Trump och Vladimir Putin är det ingen som vet. Vid sidan av de klassiska stormakterna fortsätter Kinas makt ständigt att växa. 

 

Enligt Lipponen befinner världen just nu vid en vändpunkt. 

 

– EU måste nu våga fatta egna beslut – ta vårt öde i egna händer. 

 

Vänskaplig konkurrens

 

Var finns då Finlands och Sveriges plats när EU ska möta dessa framtida utmaningar? Centralt, om man ska tro de tidigare statsministrarna. 

 

– Jag har en förhoppning om att våra länder kan bidra till att rätt beslut görs i EU, sade Lipponen hoppfullt.

 

Även Persson hoppas på en aktiv roll och ett fortsatt samarbete mellan Finland och Sverige. Båda minns med glädje tillbaka på de första årens samarbete, trots en viss rivalitet. 

 

– Görans prat är musik i mina öron idag men så har det inte alltid varit, sade Lipponen skämtsamt och rev ner skratt i salen. 

 

Han konstaterade ändå att den bild av en rivalitet som byggts upp i media bygger på ett visst missförstånd. Persson betonade också att de båda hade en god personlig relation redan då, även om ivrigheten och det goda självförtroendet i båda länderna ledde till en viss vänskaplig konkurrens. 

 

Att det nordiska samarbetet skulle ha skadats av EU-medlemskapen avfärdade Lipponen som struntprat. Istället utvecklades samarbetet på många områden, inte minst försvarspolitiskt. 

 

– Det nordiska samarbetet skadades inte av EU-medlemskapen – tvärtom, konstaterade Paavo Lipponen bestämt. 

 

Rättvis fördelningspolitik 

 

I år är det 25 år sedan både Finland och Sverige gick med i EU. Även om mycket är sig likt inom unionen är det i många avseenden en annan värld. En stor skillnad från 90-talet är enligt Persson att det idag är de stora staterna som är problemet. 

 

Han efterlyser politiskt ledarskap, en bristvara i dagens värld. 

 

– Man kanske blir lite nostalgisk med åren, men nog var vår generation en annan. Det fanns visioner; ibland kanske vi gick för långt, ibland kanske vi var för ambitiösa – men det fanns entusiasm och en idé.

 

Han uttryckte även oro över utvecklingen i USA och debattklimatets förändring.

 

– För mig som har vuxit upp i en tid då lögn var lika med politiskt självmord är den här nya utvecklingen väldigt omskakande. 

 

Lipponen instämde och lyfte även fram den antidemokratiska utvecklingen, regressionen, i Östeuropa. Han riktade också en känga mot den finska invandringspolitiken: att utvisa invandrare som lärt sig språket, gått i skola eller till och med fått jobb – det är skadligt och att försumma värdefulla resurser. 

 

– Var finns våra politiker? Man har inte vågat analysera vad som ligger i vårt nationella intresse i fråga om invandringen, kritiserade Lipponen. 

 

Båda ser högerpopulismens framfart som ett hot mot demokratin och enligt Persson finns det bara ett sätt att stävja utvecklingen: en rättvis fördelnngspolitik för att minska samhällsklyftorna. Då denna misslyckas, som den nu har gjort, ökar risken för att människor inte ser någon framtid och istället vänder sig till de krafter som säger sig stå emot “etablissemanget”

 

– Politiken måste syfta till att fördela resurser, för när människor ser att det finns resurser som inte fördelas känner de sig efterlämnade och utanför – och då försvagas demokratin. 

 

Panelsamtalet var en del av Hanaholmens kulturcentrums serie “Svensk-finska politikersamtal” och ordnades på Hanaholmen torsdagen den 13 februari. Som moderator fungerade Maria Romantschuk, tidigare bland annat presschef för president Tarja Halonen. 

 

Göran Persson var statsminister i Sverige 1996-2006 och Paavo Lipponen Finlands statsminister 1995-2003. 

 

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE