MENY

Turkiet kräver statsanställdas lösenord till sociala medier

Kuva: Foto: Pixabay

Statsanställda i Turkiet tvingas medverka till sin egen åsiktsregistrering. Arbetsgivarna kräver att de lämnar in sina egna och hela familjens lösenord till konton i sociala medier. De som lämnar in ofullständiga uppgifter riskerar fängelse.

 

– Dagens regering har gått längre än tidigare militärjuntor i vårt land, säger förbundsjuristen Sercan Aran. Också militären åsiktsregistrerade oliktänkande medborgare, men det skedde i största hemlighet.

 

”Detaljerade personuppgifter om de anställda”, heter blanketten som de cirka 22 000 arbetstagarna på statliga vattenmyndigheten (DSI) har tvingats fylla i.

Personalen måste bland annat uppge vilka tidningar de prenumererar på, vilka fackförbund och föreningar de är och har varit medlemmar i, vilka banker de har sina konton i och vilka hjälporganisationer eller stiftelser de skänker bidrag till.

En av frågorna gäller den anställdes, makes eller makas, samt alla barnens lösenord till deras konton i sociala medier.

Personalen tvingas också skriva på en fullmakt där de godkänner att arbetsgivaren loggar in på deras konton på facebook, twitter, instagram, linkedin, googleplus, tango och så vidare.

Blanketten avslutas med följande rader: ”Härmed intygar jag att uppgifterna ovan är korrekta och fullständiga. I annat fall accepterar jag ett straff enligt lagen om statsanställda och enligt brottsbalkens bestämmelser (om osant intygande, redaktionens anm.)”.

Enligt förbundsjuristen Sercan Aran, som företräder flera medlemsfack i de offentliganställdas centralorganisation (Kesk), har statsanställda på en lång rad arbetsplatser tvingats fylla i samma blankett, trots att deras fackföreningar avrått dem från att göra det.

 

– Den som vägrar riskerar att förlora jobbet. I bästa fall.

 

Det normala är att regeringen hänvisar till undantagslagarna eller de så kallade dekreten, vilka har ersatt de vanliga lagarna på arbetsmarknaden sedan den misslyckade militärkuppen förra sommaren. Men den pågående åsiktsregeringstreringen av statsanställda och deras familjer är helt oreglerad.

 

– Anledningen är att den strider mot vår författning som förbjuder registrering av personuppgifter, samt uppgifter om facklig och politisk tillhörighet. Åsiktsregistreringen strider också mot en rad internationella konventioner som Turkiet skrivit under.

 

Sercan Aran och hans kollegor på arbetarfacket Disk undersöker möjligheten att stämma staten inför en nationell eller internationell domstol för den pågående åsiktsregistreringen. Ett problem är dock att de inte kan få med sig några medlemmar som vill pröva saken i en domstol utan att de riskerar sina jobb. Ett annat problem är att landets högsta rättsliga instans, författningsdomstolen, vägrar att ta upp mål som rör det rådande undantagstillståndet.

 

Folk lyder av rädsla

Mustafa Senoglu är ordförande i industrifacket ESM, som har cirka 1000 medlemmar på statliga vattenmyndigheten. Enligt ESM är det åsiktsregistreringen som ligger till grund för att en stor del av drygt 150 000 anställda i landet har fått sparken och att 50 000 oliktänkande har blivit fängslade efter den misslyckade kuppen i juli förra året.

 

– Jag är rädd att vi håller på att gå igenom samma katastrof som tyskarna gjorde på 1930- talet. Precis som tyskarna har vi fått en folkvald regering som använder demokratin för att avskaffa demokratin och ersätta den med en fascistisk diktatur.

 

Mustafa Senoglu säger att facket avrått medlemmarna från att fylla i blanketterna, eftersom frågorna strider mot gällande lagar om den personliga integriteten och föreningsfriheten.

 

– Men tyvärr lyssnar inte medlemmarna på oss, vilket vi kan förstå, i annat fall har de inget jobb kvar.

 

Också arbetarfacket Disk har rått sina medlemmar att enbart svara på de administrativt nödvändiga frågorna i blanketten och lämna de övriga frågorna obesvarade. Men även Disk-medlemmarna har lytt arbetsgivaren istället.

 

– Genom åsiktsregistreringen vill regeringen ha full kontroll över fackföreningsrörelsen, säger Süleyman Keskin, generalsekreterare i arbetarfacket Enerji-Sen.

 

Åsiktsregistreringen ingår i president Erdogans visioner om ”det nya Turkiet”, ett land utan opposition.

Både Disk och Enerji-Sen bojkottade ILO:s regionkonferens i Istanbul nyligen. De anser att FN:s arbetsorganisation ILO och EU borde sätta större press på den turkiska regeringen. I annat fall kommer det inte finnas några självständiga fackföreningar i landet inom kort.

Turkiet har förhandlat om EU-medlemskap sedan 2005. Men förhandlingarna har gått väldigt segt och legat på is under de senaste åren på grund av landets förskräckande meritlista vad gäller yttrande- och föreningsfriheten.

EU-parlamentet och flera medlemsländer vill avsluta förhandlingarna helt, vilket är en dålig idé som inte kommer att gagna oppositionen i Turkiet, anser landets största människorättsorganisation IHD.

 

– Det vore att straffa den andra hälften av medborgarna som aldrig röstat på president Recep Tayyip Erdogan och som vill gå med i EU, säger vice ordföranden Raci Bilici.

 

Vare sig den ansvarige vatten- och skogsministern Veysel Eroglu, generaldirektören Murat Acu eller personalchefen Ayhan Demiroglu har velat svara på några frågor om åsiktsregistreringen.

 

I vänstra spalten längst ned på pappret står att lösenord till email och sociala medier ska skrivas in för den anställde, make/make, barn 1, barn 2 och barn 3. Foto: Privat.

Diskussion

”Politisk handling krävs i kampen mot havsföroreningar”

Kuva: Foto: Zadie Neufville/IPS
Uneps chef Erik Solheim säger att miljökostnaderna för det plastavfall som dumpas i haven ligger på minst åtta miljarder dollar om året.

Norrmannen Erik Solheim är chef för FN:s miljöprogram Unep och dess globala kampanj för att stoppa föroreningarna av världens hav. I denna intervju understryker han att det krävs politisk beslutsamhet för att målet ska kunna uppnås.

 

Norges tidigare miljöminister påpekar att politiskt ledarskap är avgörande i kampen mot föroreningarna av haven.

–En stor förändring är att det finns en ökad förståelse för frågan och en ökad insikt om de extremt allvarliga problem vi står inför. Som ett resultat av detta har vi sett flera olika nya initiativ.

Enligt Erik Solheim har även företrädare för den privata sektorn börjat agera på allvar, exempelvis genom att ändra hur de paketerar sina varor.

–Vissa stora nationella och internationella kedjor har exempelvis börjat byta ut plasten mot papper. Även stater har agerat, vilket är avgörande. Vissa länder har förbjudit mikroplast, vissa plastpåsar. Här har exempelvis Kenya, Rwanda och Bangladesh gått i täten.

Erik Solheim säger att det finns en växande förståelse för vad den marina nedskräpningen innebär.

–Vi måste få industrierna att ändra sig och människor måste använda sig av sin konsumentmakt.

Kampen mot plasten förs mot en mångmiljardindustri. Samtidigt visade en OECD-studie förra året att den ekonomi som världshaven står för har en stor tillväxtpotential, som dock hotas av havens försämrade hälsa.

–Regeringar måste se till att de som förorenar får betala för sig, och arbeta hårdare för återvinning, återanvändning och avfallshantering. Lösningen ligger i att se till att avfallet till att börja med inte hamnar i haven, säger Erik Solheim.

 

Plastproduktionen ökar

Enligt Unep-chefen kostar allt det plastavfall som hamnar i haven världen minst motsvarande åtta miljarder dollar om året.

–Men den beräkningen är säkerligen i underkant, om vi skulle räkna in de samlade långsiktiga konsekvenserna.

Varje år beräknas upp till över tolv miljoner ton plast hamna i haven, varav 80 procent kommer från landområden och hänger samman med bristande sophantering.

Enligt forskningsinstitutet Worldwatch Institute ökar samtidigt den globala produktionen av plast med mellan 4 och 5 procent varje år.

Plastavfallet sprider sig över hela världshaven. Till och med på en pytteliten obebodd ö i Stilla havet, som ligger långt från platser bebodda av människor, har flera ton av uppspolad plats återfunnits. Plast har även återfunnits på extrema havsdjup.

Vid sidan av plastavfallet drabbas världshaven också av de stora utsläpp som främst kommer via floder, vars vatten är förorenat av en rad olika näringssektorer, däribland jordbruket.

Vissa miljöaktivister menar att det krävs tuffa och impopulära åtgärder för att stoppa nedskräpningen av haven men att många folkvalda politiker drar sig för att genomföra dessa.

–Det handlar om att presentera miljöåtgärder på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi får inte betrakta det som kostnader eller uppoffringar, utan som en möjlighet – något som gynnar hälsa, ekonomi och planeten i stort, säger Erik Solheim.

Han understryker att en ren natur även innebär affärsmöjligheter, eftersom turister inte vill spendera tid på en strand fylld av plastpåsar.

–Om inga åtgärder genomförs nu så får vi längre fram förbereda oss för den största kostnaden – förstörelsen av haven. Det är billigare att stopp föroreningarna nu än att tvingas rensa upp i framtiden. Det är det budskapet vi måste få fram, för att regeringarna kan känna sig inspirerade och stärkta att agera.

Diskussion

Bortslösad mat hade kunnat mätta alla hungrande

Kuva: Foto: Claudia Ciobanu/IPS
En tredjedel av all mat som produceras i världen beräknas på olika sätt gå förlorad, samtidigt som nästan en miljard människor tvingas gå hungriga.

En tredjedel av all mat på jorden som produceras för människor går på olika sätt förlorad, enligt FN. Den bortslösade maten skulle räcka för att stilla hungern hos alla människor som tvingas gå till sängs hungriga.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Små östater vill rusta mot klimathot

Kuva: Foto: Desmond Brown/IPS
Paradiset Dominica förvandlades till katastrofområde i samband med orkanen Maria i september 2017.

Små östater behöver kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Dominica satsar på att bli världens första klimatresilienta nation med kapaciteten att kunna hantera klimatförändringar och samtidigt kunna fortsätta utvecklas.

Lue lisää

Diskussion

Fler vill se utvidgat flyktingbegrepp

Kuva: Foto: Catherine Wilson/IPS
Tusentals människor är sedan flera generationer tillbaka bosatta på konstgjorda öar i Salomonöarna. Befolkningen på ön Raolo är en av många som nu hotas av klimatförändringarna.

Allt fler människor tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna. Ändå erkänns inte klimatflyktingar inom FN:s flyktingkonvention.

Lue lisää

Diskussion