Nyheter

USA-avhopp från människorättsråd väcker oro

USA:s beslut att lämna FN:s människorättsråd kommer att få långtgående efterverkningar. Det säger företrädare för människorättsorganisationer.

IPS

Arbetarbladet

Förra veckan meddelade USA att landet lämnar människorättsrådet och dess 47 medlemsstater, bland annat med hänvisning till att organet uppges vara “kroniskt partiskt” i Israel-Palestinafrågan.
Beskedet kommer inte som någon överraskning för många bedömare, men flera internationella människorättsorganisationer är starkt kritiska till beslutet.

 

– Det är det senaste i en rad handlingar där budskapet är att de endast är intresserade av en slags transaktions-diplomati; ni ger oss vad vi vill ha, och vi ger er något ni vill ha, och vi är intresserade av en bättre affär, säger Scott Paul, som är chef för humanitära policyfrågor vid organisationen Oxfam America till IPS.

 

Han påpekar att beslutet underminerar det globala arbetet för mänskliga rättigheter.

 

Akshaya Kumar, som är Human Rights Watchs biträdande FN-chef, menar att USA:s politik är ”endimensionell”.

 

– Genom att vända ryggen åt FN med detta beslut vänder de även ryggen åt offer i Syrien, Jemen, Nordkorea och Burma – allt detta endast på grund av Israelfrågan, säger Akshaya Kumar till IPS.

 

Människorättsrådet grundades 2006 och har en viktig roll i arbetet för de mänskliga rättigheterna i världen. Rådet har inlett granskningar i Syrien, Jemen, Burundi, Burma och Sydsudan, men har också lyft frågor som berör bland annat våld mot kvinnor och situationen för personer med funktionsnedsättningar.

 

Förra månaden anklagade rådet Israel för att ha utövat övervåld i samband med demonstrationer i Gaza och röstade igenom en utredning av dessa händelser.

 

Scott Paul påpekar att USA:s avhopp kommer olägligt eftersom landets eget förhållande till de mänskliga rättigheterna ”med rätta” hamnat i blåsväder. President Donald Trumps migrationspolitik har kritiserats hårt av människorättsrådet på grund av separationerna mellan barn och föräldrar vid USA:s södra gräns.

 

– Att hoppa av rådet innebär på inget sätt ett skydd från att granskas av omvärlden, eller från att bli bedömd enligt internationella människorättslagar. Allt detta kommer att fortsätta att diskuteras, säger Akshaya Kumar vid HRW.

 

USA har valt att hoppa av människorättsrådet med omedelbar verkan och har meddelat att man inte kommer att delta i några fler möten. Akshaya Kumar säger att detta är något ”mycket ovanligt”, eftersom företrädare för länder som inte medlemmar av rådet ofta deltar vid möten inom organet när deras länder finns med på dagordningen, eller på grund av att de är engagerade i arbetet för mänskliga rättigheter.

 

– Budskapet om att de inte kommer att delta alls är ett ganska stort steg bort från multilaterlism, säger hon.

 

Även om USA:s engagemang inom rådet har varit skiftande så har landet bidragit till några av de viktigaste beslut som fattats inom organet, däribland bildandet av en kommission med uppgift att granska människorättsbrott i Nordkorea. USA har även medverkat till åtgärder som berört Syrien, Sydsudan och Sri Lanka.

 

Scott Paul understryker att FN:s människorättsråd är långt ifrån en perfekt institution, men menar samtidigt att USA:s avhopp knappast gör situationen bättre.

 

– Jag anser inte att vi ska förvänta oss institutioner som är perfekta, utan arbeta för att förbättra dem. Att bara gå sin väg på grund av att man inte får som man vill kommer inte heller att leda till att saker ska fungera bättre, säger han till IPS.

 

Den åsikten delas av Akshaya Kumar.

 

– De kliver av planen och lämnar diskussioner som är oerhört viktiga. Detta är något som kommer att få efterverkningar i flera år framåt, säger hon.

 

USA blev medlem av människorättsrådet 2009 under president Barack Obama, efter att tidigare ha vägrat att delta under George W Bushs administration, med hänvisning till vilka andra länder som är medlemmar av organet.

 

Detta är första gången som ett medlemsland frivilligt väljer att lämna människorättsrådet.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE