MENY

Var tredje 54–62-åring överväger att arbeta som pensionär

Kuva: Foto: Pixabay

Speciellt företagare, högutbildade och de som är oroade för hur de ska klara sig ekonomiskt överväger arbete vid sidan av pensionen, enligt en ny undersökning.

 

Arbete vid sidan av pensionen intresserar finländarna mer än tidigare. Rentav var tredje 54–62-åring överväger att arbeta under sina kommande pensionsår. Det gäller i synnerhet företagare, högutbildade och dem som är oroade för hur de ska klara sig ekonomiskt på pensionen.

Nationalekonom Sanna Tenhunen på Pensionsskyddscentralen (PSC) har forskat i finländarnas pensionsplaner och anser att intresset för att arbeta har ökat betydligt bland de äldre i arbetslivet.

– Om önskemålen att arbeta förverkligas ens delvis, kommer det inom de närmaste åren att bli mycket allmännare att arbeta vid sidan av att få pension. Enligt PSC:s statistik arbetade endast var tionde ålderspensionstagare vid sidan av pensionen för några år sedan, säger Tenhunen.

Enligt Tenhunen är framtida pensionstagare i synnerhet intresserade av att arbeta då och då.

 

Sextioåringarna mest intresserade

De som oftare än genomsnittet överväger att arbeta är 60–62-åringar, personer med högskoleexamen och företagare.Bland dem som svarat urskiljs också en grupp som är oroad för sin ekonomi: en dryg tredjedel uppger att de överväger att arbeta av ekonomiska skäl.

– De som bedömer sin ekonomi som svag eller måttlig är mera intresserade att fortsätta arbeta som pensionärer än de som bedömer att de kommer att klara sig bra ekonomiskt, säger Tenhunen.

De som mera sällan än genomsnittet överväger att arbeta vid sidan av pensionen är anställda inom den offentliga sektorn, de som oroar sig för sin hälsa och de vilkas partner inte arbetar.

 

Sju procent intresserade av partiell ålderspension

Mer än hälften av de som svarade på enkäten trodde att de skulle gå i pension exakt vid sin egen pensionsålder. Finländarna är emellertid också intresserade av att gå flexibelt i pension. Cirka var sjätte trodde sig gå i pension före sin egen pensionsålder och en dryg fjärdedel efter sin egen pensionsålder.

– Sju procent av dem som svarat uppger att de är intresserade av partiell ålderspension.Litet mindre än hälften tror inte att de kommer att utnyttja möjligheten till denna nya pensionsform, säger Tenhunen.

Ungefär en tredjedel bedömer att de skulle fortsätta arbeta antingen på heltid eller på deltid, om de tar ut partiell ålderspension.De som har utbildning på andra stadiet eller högre utbildning på lägsta nivå överväger oftare än genomsnittet att arbeta vid sidan av partiell ålderspension.Företagarna visar sig som en grupp som klart mera än de andra överväger att arbeta vid sidan av partiell ålderspension.

PSC:s enkätundersökning besvarades av 2 179 personer.Enkäten gjordes ca ett halvt år innan pensionsreformen trädde i kraft år 2017.

Diskussion

Viktigt för facket att värna om språket och ungdomen

Kuva: Foto: Henrik Helenius
Sari Yliaho deltog i Industrifackets årliga svenskspråkiga höstträff som i år arrangerades i Metallhuset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Fackföreningsrörelsen ska kunna svara på nya utmaningar. Därför är bildandet av det storförbundet Industrifacket en nödvändighet. Det säger Sari Yliaho som är huvudförtroendeman vid företaget LKI Käldman i Bennäs.

Lue lisää

Diskussion

Feldt-Ranta om nazisternas glåpord: skakande, men jag låter mig inte skrämmas

Kuva: Ella Kaverma

Män som deltog i Nordiska motståndsrörelsens demonstration utanför Lilla parlamentet slängde glåpord efter Maarit Feldt-Ranta och tilltalade henne vid namn.

Lue lisää

Diskussion

100-åringen är en förebild

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Yngve Lindholm uppvaktar föreningens äldsta och mest långvariga medlem Helmi Rosendahl.

Finland, Köklaks svenska arbetarförening och Helmi Rosendahl har en sak gemensamt: de firar alla 100 år i år.

– De som grundade föreningen visste att det skulle bli en tuff kamp, men också en kamp värd att ta, sade Maarit Feldt-Ranta i festtalet på arbetarföreningens jubileumsfest.

Lue lisää

Diskussion

FSD-Österbotten: Dags att pröva på heldagsskola

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Förra veckan kunde allmänheten ta del av uppgifterna om att flera högstadieelever åkt fast i drograzzia i Jakobstad. I somras kunde man även läsa om olika typer av skadegörelse i Sundom. Det finns även många fler exempel som tydligt pekar på en rastlös ungdom och ungdomar som i ett rop på hjälp tar till förstörelse och droger.

 

– Att äska om olika typer av punktinsatser och kräva att auktoriteter får mera makt är inte hållbart sätt att tackla problemen på lång sikt. Det behövs ett strategiskt arbete där det involveras olika parter som ser till helheten och går till botten med problemen, säger FSD-Österbottens kretsordförande Jacob Storbjörk.

Droganvändningen och den allmänna förstörelsen kan ha ett samband med den allt mera bristande kommunikationen mellan  unga och vuxna. Grunden för en god kommunikation måste läggas redan i ung ålder.

– Vi inom FSD-Österbotten tror att många barn och unga skulle må bra av om det fanns en heldagsskola, med mycket fritidsverksamhet inbyggd för eleverna på morgnar och eftermiddagar. Kommunen skulle kunna stödja olika typer av fritidsintressen genom att knyta skolan samman med många olika sorters fritidsverksamheter, så att varje enskild ungdom skulle hitta en meningsfylld tillvaro och fritid, säger Storbjörk.

Därtill hoppas kretsordförande Storbjörk att de österbottniska kommunerna inte minskar anslagen för ungdomsverksamheten och håller avgifterna för morris-och eftisverksamhet skäliga.

– Höga avgifter kan göra tröskeln för hög för att ta del av den fritidsverksamhet som erbjuds. Barn och ungdomar behöver mera vuxenkontakt och olika fritidsverksamheter kan fungera som en naturlig plattform för möten och diskussioner åldersgrupperna emellan.

Diskussion