Nyheter

”Vårdreformen innebär att 200 000 anställda omfattas av samarbetsförhandlingar”

Kari Hulkko
Sirkka-Liisa Kähärä.
Kari Hulkko
Sirkka-Liisa Kähärä.
Kari Hulkko
Sirkka-Liisa Kähärä.

– Tidtabellen är skrattretande, säger JHL:s representantskaps ordförande Sirkka-Liisa Kähärä i ett utlåtande om löner och vård- och landskapsreformen.

 

JHL:s representantskap påminner om att offentliga sektorn under inga omständigheter kommer att acceptera en nollinje för löneförhöjningarna. Man konstaterar att lönerna inom offentliga sektorn har inte stigit i samma proportion som inom privata sektorn.

Därtill har nedskärningen av semesterpenningen samt höjningen av arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften saktat ner löneutvecklingen inom till exempel kommunsektorn.

Enligt JHL finns det ett verkligt behov av löneförhöjningar.

– Utan offentlig service och offentligt stöd skulle inte heller finnas framgångsrik export och industri. Nu är det dags att investera i jämlik välfärd, eftersom välfärden är grunden för framtidens ekonomiska tillväxt, säger JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

Reformen ruckar om allting

JHL:s representantskaps ordförande Sirkka-Liisa Kähärä påminner om att förutom löneuppgörelserna inverkar även vård- och landskapsreformen på JHL:s medlemmars arbetsbeteckningar och ställning på arbetsmarknaden.

Bolagiseringstvånget har strukits ur valfrihetspropositionen och landskapen har fått en starkare roll, men landskapens finansiering har fortfarande inte tryggats till exempel genom beskattningsrätt.

– Landskapen finansieras av staten, som nog girigt kommer att hålla fast vid sina tillgångar. Det är klart att landskapens klientavgifter kommer att stiga, säger Kähärä.

I den nya valfrihetspropositionen nämns personalen knappast alls, och samma gäller kommunernas och samkommunernas roll som tjänsteproducenter. Stödtjänsterna borde produceras som eget arbete och på så sätt utnyttja det kunnande som finns i kommunerna och landskapen.

– Personalen är landskapens största resurs. Reformens framgång beror på arbetstagarna. Jag anser att tidtabellernas målsättning för landskapens gemensamma klient- och patientuppgiftssystem är nära på skrattretande, säger Kähärä.

Om vårdreformen blir verklighet, innebär det att mer än 200 000 offentligt anställda omfattas av samarbetsförhandlingar. Ingen vet vad som följer av allt detta, påpekar Niemi-Laine.

Följ oss:
Mer om ämnet:

Kommentarer

Mest lästa