Internationellt

Världens unga går i bräschen för förändringar

Foto: Laurel Chor/IPS
Demonstranter vid Victoriahamnen i Hongkong i augusti förra året. De unga kvinnorna täcker sitt högra öga i protest mot polisvåldet efter att en kvinna ska ha skadats i ansiktet av en gummikula.

Unga utgör över hälften av världens befolkning – och många av dem är engagerade i kampen mot orättvisor, förtryck och klimatförändringar. Bedömare menar att ungdomarnas aktivism sannolikt bara kommer att öka under de kommande åren. Samtidigt rapporterar Amnesty att fjolåret innebar ett starkt folkligt engagemang i Asien.

IPS

Arbetarbladet

 

Vid sidan av protesterna mot klimatpolitiken har flera sociala rörelser fått stort genomslag på senare år, däribland Black Lives Matter, Occupy Wall Street och #metoo-rörelsen. Nyligen beskrev Time magazine utvecklingen som ett ”Youthquake” som skakat om den tidigare ordningen och där ungdomar går främst i kampen mot auktoritär politik, korruption och klimatkrisen.

 

Joanne Mariner, senior rådgivare vid Amnesty International, säger att det handlar om ett engagemang som fortsatt, trots att det fått allvarliga följder för många.

 

– Det är häpnadsväckande att se hur aggressiva statliga insatser för att krossa protester, däribland genom att döda demonstranter, inte ens på kort sikt har lyckats stoppa dem, säger Joanne Mariner till IPS.

 

Hon menar att orsaken är att allt för mycket står på spel, och att protesterna sannolikt bara kommer att tillta under de kommande åren.

 

”Medan stater över hela regionen försöker kränka grundläggande rättigheter har människor börjat slå tillbaka – och det är de unga som går i bräschen”

 

Särskilt tydligt är detta i Asien, slår Amnesty fast i en ny rapport som belyser människorättssituationen i 25 av regionens länder. Slutsatsen är att 2019 både var ett år av repression och motstånd i Asien.

 

– Medan stater över hela regionen försöker kränka grundläggande rättigheter har människor börjat slå tillbaka – och det är de unga som går i bräschen, säger Nicholas Bequelin, som är Amnestys chef för östra och sydöstra Asien samt Stillahavsområdet.

 

Han lyfter fram hur studenter i Hongkong lett en massrörelse mot ett ökat kinesiskt inflytande, att indiska studenter protesterat mot antimuslimska åtgärder, samt hur unga röstande i Thailand vänt sig till ett nytt oppositionsparti och hur hbtq-aktivister demonstrerat i Taiwan.

 

– Folkliga protester ledda av ungdomar har utmanat den rådande ordningen både på och vid sidan av internet, säger Nicholas Bequelin.

 

Kampen mot klimatkrisen har genom förgrundsgestalten Greta Thunberg skapat en enorm global ungdomsrörelse som lockat till sig mängder av demonstranter i stora delar av världen.

 

Kampen mot klimatkrisen har skapat en enorm global ungdomsrörelse. I höstas klimatstrejkade ungdomar även i Helsingfors.

 

Joanne Mariner säger att de stora ungdomsrörelserna har vuxit sig starka eftersom allt fler unga har insett att det är deras framtid som står på spel.

 

– Om de inte kräver mer av sina regeringar, däribland att få göra sin röst hörda kring frågor som påverkar deras liv, så blir deras framtid osäker. Det är de unga som kommer att få ärva denna snabbt varmare planet och de ser allt tydligare vilka konsekvenserna kommer att bli av de äldres ansvarslöshet och brist på handling, säger hon.

 

Under kommande helg kommer ett ungdomsforum att hållas i New York, som beskrivs som ett av världens största och äldsta globala toppmöten för ungdomar. Temat för årets upplaga, som blir det 25:e i ordningen, är ”Tiden är inne: Ungdomar för global påverkan”, vilket är tänkt att understryka betydelsen av unga människors engagemang, ”i synnerhet i en tid då de unga inspirerar och leder rörelser som kan förändra världen”.

 

Samtidigt konstaterar Amnesty i den nya rapporten att de asiatiska stormakterna Indien och Kina under förra året satte tonen för den politiska repression som förekom i många av regionens länder.

 

I Hongkong stödde Kina de lokala myndigheternas lagförslag om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar till Fastlandskina, vilket ledde till massiva protester. Demonstranterna menade att lagförslaget innebar ett hot mot Hongkongs oberoende rättsväsende, och de befarade att även personer som av politiska skäl anses vara fiender till kommunistpartiet skulle drabbas. Sedan i juni har därför hongkongborna återkommande protesterat, och de har i många fall bemötts av hårda motåtgärder från myndigheterna i form av godtyckliga gripanden och övergrepp.

 

Amnesty lyfter även fram hur mängder av människor i Indien protesterade mot en ny lag som kritiker menar är diskriminerande mot muslimer. I Indonesien protesterade många mot införandet av flera nya lagar som ansågs innebära ett hot mot människors rättigheter. I Afghanistan riskerade demonstranter sin egen säkerhet genom att kräva ett slut på de långvariga konflikterna i landet och i Pakistan trotsade en fredlig rörelse staten genom att protestera mot påtvingade försvinnanden och utomrättsliga avrättningar.

 

Sydasienkännaren Divya Srinivasan vid organisationen Equality Now säger till IPS att ungdomar över hela Asien under förra året visade prov på stor beslutsamhet och mod genom sina protester mot statliga övergrepp. Hon tillägger att i många fall har rörelserna letts av kvinnor eller flickor.

 

Divya Srinivasan säger att proteströrelsen mot den nya medborgarskapslagen i Indien hade ett av sina starkaste fästen i kvarteret Shaheen Bagh i huvudstaden New Delhi. Där har ett stort antal kvinnor och ungdomar sedan lång tid tillbaka trotsat vinterkylan genom att dygnet runt genomföra en fredlig protest genom en vägblockad.

 

– Dessa kvinnor, i synnerhet muslimska kvinnor, har modigt protesterat mot regeringens diskriminerande lagar och lyft fram kritik mot polisbrutalitet och förtrycket av minoriteter, säger Divya Srinivasan till IPS.

 

Enligt henne började protesterna i kvarteret i mitten av december förra året då ett dussintal kvinnor från området samlades, Men sedan dess har protesten vuxit till att omfatta hundratals personer. Divya Srinivasan säger att platsen nu har utvecklats till att bli en kreativ mötesplats för barn och ungdomar.

 

”FN kan och bör – även från högsta nivå – kräva att regeringarna respekterar människors rätt att genomföra fredliga protester”

 

Hon lyfter även fram en historisk protest som genomfördes i Indien under förra året, kallad Dignity March. Tusentals människor som utsatts för sexuellt våld genomförde en lång marsch genom 24 av landets delstater för att kräva rättvisa och ett stopp för stigmatiseringen av offren.

 

– Över hela Asien gör unga kvinnor sina röster hörda. Vi kan inte ignorera dem längre, säger Divya Srinivasan, som själv är en indisk jurist med lång erfarenhet av kampen för kvinnors rättigheter.

 

Joanne Mariner vid Amnesty säger att omvärlden har en viktig roll att spela i arbetet för att skydda de unga aktivisternas rättigheter.

 

– FN kan och bör – även från högsta nivå – kräva att regeringarna respekterar människors rätt att genomföra fredliga protester, säger hon till IPS.

 

Joanne Mariner påpekar att det var uppmuntrande när generalsekreterare Antonio Guterres fördömde att demonstranter dödades i Irak, men menar också att FN-chefen har varit allt för tyst när det gäller den repression som förekommit på andra platser.

 

Hon säger att det är positivt att fler av FN:s särskilda rapportörer har begärt att myndigheterna i bland annat Hongkong, Indien och Indonesien ska skydda demonstranternas rättigheter.

 

Författarna till Amnestys nya rapport skriver att många demonstranter bestraffats för sina handlingar, men att deras aktioner ändå varit viktiga och att det finns många exempel på hur arbetet för att stärka de mänskliga rättigheterna i Asien också har gett resultat.

 

I Taiwan lyckades aktivister efter en lång kampanj driva igenom en legalisering av samkönade äktenskap och i Sri Lanka kunde aktivister och jurister förhindra återinförandet av avrättningar. Myndigheterna i Brunei tvingades överge införandet av en lag som skulle ha inneburit att otrohet och samkönat sex mellan män skulle ha lett till döden genom stening och i Malaysia åtalades landets tidigare premiärminister Najib Razak för första gången för korruptionsbrott.

 

Och i Hongkong ledde protesterna till att myndigheterna tvingades dra tillbaka lagförslaget om att tillåta utlämning av misstänkta brottslingar till Fastlandskina. Än så länge har dock ingen ställts till svars för alla övergrepp som begåtts mot demonstranter, och kampen i Hongkong fortsätter.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE