Huvudnyheter

Växande inkomstklyftor i borgerliga Finland, höjt barnbidrag och studiestöd i socialdemokratiska Sverige

– Budgetförslaget saknar hjärta, hjärta för att alla ska med, säger Antti Lindtman.

Finland och Sverige tar till vara den ekonomiska tillväxten på väldigt olika vis. De fattigaste finländarna får lida av de borgerliga prioriteringarna medan Sveriges socialdemokratiska regering gjort upp en rättvis och frikostig budget.

 

De ekonomiska politiska nyheterna i Finland och Sverige har varit som natt och dag på sistone. Yles rubrik den 7 september summerar situationen i Finland: “Riksdagens siffror bekräftar: Fattiga blir fattigare och rika blir allt rikare”.

Dagen innan medgav statsminister Juha Sipilä (C) till Yle att regeringens nedskärningspolitik slagit hårdast mot låginkomsttagare, medan de med stora inkomster kommit lindrigare undan.

Den vägen verkar den borgerliga regeringen vilja fortsätta på även om Sipilä bedyrat  att han hoppas att man ska lyckas minska på ojämlikheten.

 

Sju punkter från SDP

För en budget med mer hjärta och rättvisa har SDP gått ut med sju konstruktiva förslag till regeringen. Grundtanken är att den ekonomiska tillväxten, som främst sägs bero på att internationella konjunkturer äntligen har vänt, ska gynna alla, inte bara de som redan annars har det bra.

Enligt nuvarande förslag tyder ändå inget på att regeringen väljer ny väg.

Faktum är att regeringens budgetförslag skär 37 euro av de som har minst och gynnar med 400 euro på prisnivå dem som har det bäst. Det här tycker vi är orättvist, skriver riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta i ett inlägg.

– Budgetförslaget saknar hjärta, hjärta för att alla ska med, sade den socialdemokratiska riksdagsgruppens ordförande Antti Lindtman då budgeten för 2018 diskuterades i riksdagen på onsdagen.

 

SDP:s sju förslag är konkreta:

1. Förlängd läroplikt till 18 års ålder, vilket experter förespråkar, i stället för att skära hela 20 miljoner euro i ungdomarnas utbildning.

2. Förvandla arbetslöshetsersättningen till ett aktivitetsstöd som hjälper människorna tillbaka till arbetslivet.

3. Stödja småföretagare genom att höja nedre momsgränsen till 30 000 euro och underlätta anställning av första arbetstagaren med ett betydande skattestöd.

4. Ge alla barn rätt till dagvård i stället för att skära i den med 10 miljoner.

5. Lägg fram ett program för att avskaffa fattigdomen bland pensionärer.

6. Tillräckliga resurser för naturen, bland annat för att rädda Österjsön.

7. Höj biståndsnivån enligt överenskommelsen med FN.

 

– Det är onödigt att tala om att förbättra flickors och kvinnors ställning och förebygga terrorism om vi inte är redo att göra vår del, sade Antti Lindtman i riksdagen.


Samtidigt i Sverige…

Samma dag som Lindtman tog upp de sju punkterna i Finland gick Sveriges Socialdemokrater ut med följande nyhet i samband med att man som största regeringsparti presenterade budgeten för 2018: Höjt barnbidrag och sänkt skatt för pensionärer!

Den uttalade grundtanken är densamma som SDP efterlyser i Finland, att alla ska få ta del av den ekonomiska tillväxten. En annan betoning är att bekämpa otrygghet och kriminalitet. Fler sjukskötare, lärare och poliser utlovas.

Barnbidraget höjs helt konkret med 200 kronor, till 1250 kronor per månad och barn. Redan tidigare i september gick Socialdemokraterna också ut med nyheten om höjt studiestöd.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) och Gunilla Svantorp (S), ledamot i riksdagens utbildningsutskott, skriver i en debattartikel i Nya Wermlands-Tidningen den 6 september att höjt studiestöd är “en viktig satsning för att stärka de studerandes ekonomiska situation och möjliggöra för fler att lära sig mer” och “att stärka studenternas ekonomi stärker deras trygghet och möjlighet att klara sina studier.”

Och vidare:

“Det ska inte vara din ekonomiska situation, utan din drivkraft och förmåga, som ska avgöra dina studie- och yrkesval […] Med fler i utbildning som leder till jobb stärker vi den svenska modellen.”

 

Att den svenska regeringens budgetproposition är frikostig råder inget tvivel om. Oppositionens kritik har tvärtom handlat om att den är för givmild och slösaktig. Valfläsk, lyder den summerade kritiken i och med att det är ett år kvar till nästa riksdagsval. Det påståendet lär ändå knappast störa de barnfamiljer, pensionärer och studerande som får ta del av den ekonomiska tillväxten.

Även själva presentationerna av budgetförslagen visar på skillnader i den politiska kulturen i Finland och Sverige. På Finlands statsråds hemsida lyder exempelvis rubriken kort och gott “Budgetpropositionen för 2018 publicerad”. Sveriges motsvarande lyder: “Budgetpropositionen för 2018: Samhällsbygget – investera för framtiden”.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE