Internationellt

Vem blir Bidens parhäst i USA?

Foto: Pixabay
I presidentvalen 2008 och 2012 kandiderade Joe Biden tillsammans med Barack Obama. Nu söker han en egen parhäst inför höstens presidentval.

Joe Biden är numera den enda kandidaten med pågående kampanj i Demokraternas primärval. Nästa utmaning är att välja en medkandidat, ett val med många aspekter. I vilket fall som helst har Biden många namn att välja mellan – alla med sina styrkor och svagheter, skriver Topi Lappalainen. 

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

USA:s före detta vicepresident Joe Biden är den enda kvarvarande kandidaten med pågående kampanj i demokraternas primärval inför presidentvalet i USA. Nu när coronavirusläget har gjort det mer eller mindre omöjligt att föra en traditionell kampanj för tillfället, har det spekulerats mycket kring Bidens val av medkandidat. Han har redan sagt att han kommer att välja en kvinna men annars är det fortfarande fritt fram. Senator Kamala Harris från Kalifornien anses vara en av de starkaste favoriterna men det finns också andra heta namn i spelet.

 

Traditionellt har man talat om att medkandidaten ska ha en balanserande effekt. Detta kan åstadkommas på olika sätt. En manlig kandidat kan välja en kvinna, en äldre kandidat kan välja en yngre, en som är höger kan välja någon som är till vänster, medan geografin kanske är den viktigaste faktorn. Ytterligare en viktig fråga är vilka etniska och religiösa grupperingar som är representerade och även kandidatens sexuella inriktning kan tas i beaktande.

 

Bill Clinton gjorde tvärtom och valde en så likadan medkandidat som möjligt, nämligen Al Gore. Valet föll alltså på en jämnårig vit heterosexuell man från Sydstaterna, dessutom baptist, utan större skillnader vad den politiska linjen beträffar. Clinton valde Gore för att de kom överens så bra när de såg världen från exakt samma synvinkel. Annars har det brukat finnas större skillnader mellan huvudkandidaten och medkandidaten.

 

Det höjs röster om att Biden borde välja en afroamerikan, eftersom just afroamerikanska väljare levererade för Biden i primärvalen”

 

 

Biden kommer från östkuststaten Delaware, vilket innebär att rent geografiskt kommer Kamala Harris, 55, från västkuststaten Kalifornien. En färgad kvinna har dessutom andra erfarenheter av det politiska systemet än en vit man. Politiskt är båda moderata centrister och skiljer sig inte nämnvärt från varandra på den punkten. Ingendera väcker större entusiasm bland gräsrötterna med det undantaget att Biden själv åtnjuter starkt stöd bland afroamerikanska demokrater.

 

Harris var en av Bidens utmanare för partiets nominering men lyckades inte riktigt komma igång med sin kampanj. Eftersom Biden själv hade samma situation 2008 och ändå valdes av Barack Obama, är Harris inte på något sätt uträknad. Det höjs röster om att Biden borde välja en afroamerikan, eftersom just afroamerikanska väljare levererade för Biden i primärvalen. En senator från en stor delstat som Harris skulle vara ett traditionellt val. Med sin jamaicanska och indiska härkomst skulle hon signalera att toppskiktet i USA har öppnats för nya etniska grupper.

 

En annan afroamerikansk kvinna som nämns i spekulationerna är Stacey Abrams, 46, från Georgia. Hon var nära att vinna guvernörsvalet 2018 och många anser att republikanen som vann valet saknar legitimitet och vann för att tillräckligt många inte fick eller kunde rösta av olika orsaker. Detta gör Abrams till en favorit bland gräsrötterna. Hon är en medborgaraktivist som slåss för rösträtten, en fråga som tyvärr fortfarande är aktuell också i andra delstater i USA trots att afroamerikanerna fick rösträtten tillbaka i Sydstaterna redan på 1960-talet.

 

Republikanernas mål har varit att försvaga valdeltagandet och Abrams är en av de få demokrater som ser valdeltagandet som en första rangens fråga. Som dotter till två metodistpräster med afroamerikansk sydstatsbakgrund är det inte överraskande att hon är en demokratikämpe. Georgia är en viktig delstat för demokraterna där chanserna är goda. Abrams anses dessutom stå till vänster om Biden, fast inte lika tydligt som de som är vänster i nordstaterna. Det stora problemet är att hon saknar politisk erfarenhet annat än från delstatens lagstiftande församling men hon anser själv att hon som medborgaraktivist är närmare väljarna än till exempel kongressledamöter.

 

Biden själv har lyft fram före detta presidentfrun Michelle Obama, 56, från Illinois och sagt att han skulle välja henne om hon bara ville det. Det ryktas att även frun Jill Biden hellre skulle se Obama än till exempel Kamala Harris som makens parhäst. Till skillnad från Harris och Abrams, vilka båda för aktivt och synligt kampanj för att bli partiets vicepresidentkandidat, finns det inga som helst tecken på att Michelle Obama är intresserad. Tvärtom verkar hon vara lika ointresserad i detta fall som när det gäller alla andra politiska ämbeten. Hon är så populär att hon nästan kunde välja vilken befattning hon vill ha men hon anser att det politiska spelet är för smutsigt i USA. Utan vidare kommer hon att föra kampanj för Biden men inte så att hon själv skulle vilja vara medkandidat. Någonting dramatiskt måste hända för att hon skulle kunna bli övertalad. Var hon står politiskt är oklart eftersom hon inte har behövt ta ställning till dagspolitiska frågor.

 

Det är inte alltid så mycket gräsrötterna som beaktas när vicepresidentkandidaten väljs, istället är det ofta konsulter”

 

 

Sedan finns det många tänkbara kvinnor som inte har afroamerikansk bakgrund. Av dem är senator Amy Klobuchar, 59, från Minnesota favoriten ifall Biden väljer en vit kvinna. Hon är av slovensk och schweizisk härkomst och geografiskt skulle hon balansera Biden såtillvida att hon kommer från Mellanvästern. Klobuchar gjorde namn för sig som en av de vassaste debattörerna när hon kandiderade i primärvalen. Politiskt är hon också en moderat centrist som Biden och om hon alls avviker någonstans så är det till höger. Hon har dessutom suttit längre i senaten än Kamala Harris och på det sättet kan hon antas vara väl förberedd att avancera till en tyngre post.

 

Senator Elizabeth Warren, 70, från Massachusetts har åldern emot sig. I juni fyller hon 71 år och många anser att vad Biden framför allt behöver är en yngre medkandidat. Warren är en erfaren tungviktare som bra skulle platsa som huvudkandidat men det är inte självklart att parhästen ska vara en person som många skulle föredra som president. Valet av Warren skulle vara en signal till anhängarna av Bernie Sanders att Biden vill ena partiet och lyfta fram någon som anses stå till vänster om honom. Precis som Abrams skulle hon kunna entusiasmera gräsrötterna. Men det är inte alltid så mycket gräsrötterna som beaktas när vicepresidentkandidaten väljs, istället är det ofta konsulter.

 

Ett ännu äldre alternativ och ett riktigt jokerkort är före detta utrikesministern och presidentfrun Hillary Clinton, 72, tillika demokraternas presidentkandidat 2016, från New York. Hon och Biden kommer väl överens från tiden i början av 2000-talet då de båda var senatorer. Om Biden vill göra ett likadant val som Bill Clinton, det vill säga välja någon han är bekväm med och som ser saker och ting ur samma synvinkel, är åldern plötsligt ett plus. Valet av Clinton skulle innebära att han frångår de flesta urvalskriterierna och tänker på regerandet snarare än valkampanjen. Efter det förlorade valet 2016 skulle hon vara ett kontroversiellt val med tanke på valarbetet. Men Biden var Obamas vicepresident och Clinton utrikesminister och de vet hur deras personkemi fungerar i en regeringssituation. Få skulle slå vad om att valet faller på Clinton men en överraskning är aldrig utesluten.

 

Michiganguvernören Gretchen Whitmer, 48, har tack vare coronavirussituationen blivit ett hett namn. I dagsläget är hon ett nästan lika stort hatobjekt för Donald Trump som Hillary Clinton. Förutom för Klobuchar är hon en tänkbar kandidat om Biden vill ha en kvinna från Mellanvästern. Michigan skiljer sig dessutom från Minnesota på så sätt att delstaten måste vinnas tillbaka. När Clinton förlorade stort i Mellanvästern var Minnesota delstaten där hon lyckades vinna. Michigan är en viktig delstat med många arbetarklass- och minoritetsväljare.

 

Trump har stöttat demonstranterna i Michigan som kallar Whitmer en tyrannisk drottning som begränsar deras frihet med alltför hårda krav på social distansering. Vissa av demonstranterna i Lansing har viftat med sina skjutvapen och det har till och med talats om en reell risk för väpnat uppror. Extremhögergrupperingarna försöker utnyttja det volatila läget där och Whitmer har minst sagt fullt upp med att styra den egna delstaten.

 

I vilket fall som helst har Biden många namn att välja mellan, alla med sina styrkor och svagheter”

 

 

Egentligen för första gången har det också talats om att antingen landets president eller vicepresident kunde representera en sexuell minoritet. Senator Tammy Baldwin, 58, från Wisconsin är i likhet med Klobuchar en erfaren politiker från Mellanvästern. Hon blir knappast vald av orsaken att hon är öppet lesbisk men valet av henne skulle innebära en större diversitet än någon av de heterosexuella vita kvinnorna. Baldwin anses stå något till vänster om Klobuchar och Whitmer. Många av gräsrotsaktivisterna är vänstersinnade i jämförelse med partiledningen och deras insatser kommer att vara mycket viktiga i valkampanjen. Baldwin som medkandidat skulle också aktivera HBT-aktivisterna för kampanjen på ett helt annat sätt. Trots att samkönat äktenskap är verklighet i USA, finns det medborgarrättsfrågor kvar på den fronten att tackla.

 

En annan minoritetsgrupp vars stöd Biden kommer att behöva är latinoväljarna. Senator Catherine Cortez Masto, 58, från Nevada är också en möjlighet. Före detta majoritetsledaren Harry Reid är god vän med Biden och skulle gärna se en vicepresidentkandidat just från Nevada. Det är inte helt otänkbart att en sådan kvinna blir vald som har en sponsor i Bidens närmaste krets.

 

Michelle Lujan Grisham, 60, är guvernör i New Mexico och nämns ofta som ett annat alternativ om Biden vill appellera specifikt till latinoväljarna. Afroamerikanerna har varit Bidens starkaste anhängare och många av dem vill gärna se en afroamerikansk kvinna men latinoväljarna kan mycket väl vara tungan på vågen i november.

 

Varken Cortez Masto eller Lujan Grisham är vadslagningsbyråernas favoriter och de är rätt så okända för en bredare publik. I vilket fall som helst har Biden många namn att välja mellan, alla med sina styrkor och svagheter.

 

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE