MENY

Zambia: Satsning på mer jämställt fiske ger resultat

Kuva: Foto: Friday Phiri/IPS
En metod för att minska slöseriet med fisk är insaltning.

Liksom på många andra platser i världen utgör överfiske ett hot mot fiskeindustrin i Zambia. Ett av skälen till överfisket är att mycket fångad fisk går förlorad i efterhanteringen. Men genom ett nytt projekt har slöseriet kunnat minskas – samtidigt som fler kvinnor har engagerats.

Enligt FN är fisk en viktig näringskälla som också utgör en del av försörjningen för 820 miljoner människor i världen. Fisket är dessutom en viktig kulturell identitet för många människor, inte minst i västra Zambia. Men här, liksom på många andra platser i världen, utgör det illegala fisket, och överfisket, ett problem.

En orsak till både illegalt fiske och överfiske är de bristfälliga metoder som används för att ta hand om fisk mellan fångst och fram till att den tillagas.

– De flesta anser att överfiske är det enda sättet att kompensera för de förluster som uppstår, säger fiskhandlaren Hadon Sichali i staden Mongu.

Samtidigt har ett annat problem blivit allt vanligare på senare år – minskade fångster, något som anses hänga samman med klimatförändringarna.

Men tack vare en satsning kallad Cultivate Africa’s Future har en del av de problem som omgärdar fisket i Zambia kunnat avhjälpas, samtidigt som ett mycket stort antal kvinnor fått chansen att engagera sig i fiskeribranschen. I satsningen har man bland annat lärt ut nya konserveringstekniker för att se till att slöseriet med fisk minskar.

– Jag vill uppmuntra branschen att använda dessa metoder som drastiskt kan minska förlusterna. Det ökar förtjänsterna för både fiskarna och handlarna, säger provinsens minister Mwangala Liomba.

Inom utbildningen har man dessutom arbetat för ökad jämställdhet, vilket lett till att fler kvinnor har kunnat ta plats i fiskeribranschen. Satsningen är treårig och drivs i samarbete mellan australiska jordbruksforskningsinstitutet, ett lokalt universitet och organisationen WorldFish. Inom projektet undersöktes de förluster som uppstår efter fångst, samt hur fiskens näringsvärden förändras under processens gång, samt maktrelationerna mellan män och kvinnor.

En av forskarna inom projektet, Alexander Shula Kefi, berättar att man inom satsningen använder sig av verktyg för att påverka männens attityder gentemot kvinnor, och att det gett tydliga resultat. Det bekräftas av fiskhandlaren Joyce Nag’umbili från distriktet Senanga.

– Männens inställning har förändrats och de flesta vi samarbetar med behandlar oss numera som jämlikar. En del män har lagt sina egon åt sidan och frågar oss om olika tekniker som de inte har kunskaper om, säger hon.

Hon har två egna barn och ytterligare åtta föräldralösa barn att försörja och säger att projektet blivit en livlina – eftersom den teknik hon har lärt sig har lett till betydligt mindre förluster av fisk – och därmed höjda inkomster.

Den teknik som används för att konservera fisk består bland annat av nya och förbättrade rökanläggningar, metoder för insaltning, förbättrad användning av is och torkning i tält. Fisken som konserveras med hjälp av den nya tekniken har dessutom visat sig ha ett betydligt högre näringsvärde, berättar näringsforskaren Nyambe Lisulo Mkandawire. 

ÄMNESORD

Diskussion

”Politisk handling krävs i kampen mot havsföroreningar”

Kuva: Foto: Zadie Neufville/IPS
Uneps chef Erik Solheim säger att miljökostnaderna för det plastavfall som dumpas i haven ligger på minst åtta miljarder dollar om året.

Norrmannen Erik Solheim är chef för FN:s miljöprogram Unep och dess globala kampanj för att stoppa föroreningarna av världens hav. I denna intervju understryker han att det krävs politisk beslutsamhet för att målet ska kunna uppnås.

 

Norges tidigare miljöminister påpekar att politiskt ledarskap är avgörande i kampen mot föroreningarna av haven.

–En stor förändring är att det finns en ökad förståelse för frågan och en ökad insikt om de extremt allvarliga problem vi står inför. Som ett resultat av detta har vi sett flera olika nya initiativ.

Enligt Erik Solheim har även företrädare för den privata sektorn börjat agera på allvar, exempelvis genom att ändra hur de paketerar sina varor.

–Vissa stora nationella och internationella kedjor har exempelvis börjat byta ut plasten mot papper. Även stater har agerat, vilket är avgörande. Vissa länder har förbjudit mikroplast, vissa plastpåsar. Här har exempelvis Kenya, Rwanda och Bangladesh gått i täten.

Erik Solheim säger att det finns en växande förståelse för vad den marina nedskräpningen innebär.

–Vi måste få industrierna att ändra sig och människor måste använda sig av sin konsumentmakt.

Kampen mot plasten förs mot en mångmiljardindustri. Samtidigt visade en OECD-studie förra året att den ekonomi som världshaven står för har en stor tillväxtpotential, som dock hotas av havens försämrade hälsa.

–Regeringar måste se till att de som förorenar får betala för sig, och arbeta hårdare för återvinning, återanvändning och avfallshantering. Lösningen ligger i att se till att avfallet till att börja med inte hamnar i haven, säger Erik Solheim.

 

Plastproduktionen ökar

Enligt Unep-chefen kostar allt det plastavfall som hamnar i haven världen minst motsvarande åtta miljarder dollar om året.

–Men den beräkningen är säkerligen i underkant, om vi skulle räkna in de samlade långsiktiga konsekvenserna.

Varje år beräknas upp till över tolv miljoner ton plast hamna i haven, varav 80 procent kommer från landområden och hänger samman med bristande sophantering.

Enligt forskningsinstitutet Worldwatch Institute ökar samtidigt den globala produktionen av plast med mellan 4 och 5 procent varje år.

Plastavfallet sprider sig över hela världshaven. Till och med på en pytteliten obebodd ö i Stilla havet, som ligger långt från platser bebodda av människor, har flera ton av uppspolad plats återfunnits. Plast har även återfunnits på extrema havsdjup.

Vid sidan av plastavfallet drabbas världshaven också av de stora utsläpp som främst kommer via floder, vars vatten är förorenat av en rad olika näringssektorer, däribland jordbruket.

Vissa miljöaktivister menar att det krävs tuffa och impopulära åtgärder för att stoppa nedskräpningen av haven men att många folkvalda politiker drar sig för att genomföra dessa.

–Det handlar om att presentera miljöåtgärder på ett positivt och konstruktivt sätt. Vi får inte betrakta det som kostnader eller uppoffringar, utan som en möjlighet – något som gynnar hälsa, ekonomi och planeten i stort, säger Erik Solheim.

Han understryker att en ren natur även innebär affärsmöjligheter, eftersom turister inte vill spendera tid på en strand fylld av plastpåsar.

–Om inga åtgärder genomförs nu så får vi längre fram förbereda oss för den största kostnaden – förstörelsen av haven. Det är billigare att stopp föroreningarna nu än att tvingas rensa upp i framtiden. Det är det budskapet vi måste få fram, för att regeringarna kan känna sig inspirerade och stärkta att agera.

Diskussion

Bortslösad mat hade kunnat mätta alla hungrande

Kuva: Foto: Claudia Ciobanu/IPS
En tredjedel av all mat som produceras i världen beräknas på olika sätt gå förlorad, samtidigt som nästan en miljard människor tvingas gå hungriga.

En tredjedel av all mat på jorden som produceras för människor går på olika sätt förlorad, enligt FN. Den bortslösade maten skulle räcka för att stilla hungern hos alla människor som tvingas gå till sängs hungriga.

Lue lisää

ÄMNESORD

Diskussion

”Vi är så jämställda i Norden, men inte i näringslivets toppskikt”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Tove Dahlgren.

Anders är det vanligaste namnet för verkställande direktörer och styrelseordföranden för börsbolag i Sverige. Det gäller även i rekryteringens beredning. Anders väljer alltså Anders och frågan är hur man bryter ”Anders kretslopp”. Motsvarande utmaning finns i ännu större grad i Finland.

Lue lisää

Diskussion

Små östater vill rusta mot klimathot

Kuva: Foto: Desmond Brown/IPS
Paradiset Dominica förvandlades till katastrofområde i samband med orkanen Maria i september 2017.

Små östater behöver kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Dominica satsar på att bli världens första klimatresilienta nation med kapaciteten att kunna hantera klimatförändringar och samtidigt kunna fortsätta utvecklas.

Lue lisää

Diskussion

Fler vill se utvidgat flyktingbegrepp

Kuva: Foto: Catherine Wilson/IPS
Tusentals människor är sedan flera generationer tillbaka bosatta på konstgjorda öar i Salomonöarna. Befolkningen på ön Raolo är en av många som nu hotas av klimatförändringarna.

Allt fler människor tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringarna. Ändå erkänns inte klimatflyktingar inom FN:s flyktingkonvention.

Lue lisää

Diskussion