Mikaela Hermans och Frank Johansson. Foto: Caroline Lång

Rebecca Åkers, ordförande för FSUD, som ledde debatten berättar att initiativet till temat kom från en av FSUD:s yngre medlemmar efter att Institutet för hälsa och välfärd, THL, gått in för en avkriminalisering av cannabis.

I Finland stöds avkriminaliseringen av flera ungdomsförbund: Socialdemokratisk ungdom, svensk ungdom, Samlingspartiets ungdomsförbund och Vänsterförbundets unga. De Grönas ungdomsförbund vill legalisera cannabis.

Nykterhetsförbundet Hälsa och trafik utgår ifrån att cannabis är skadligt för användaren, anhöriga och samhället. Tillgängligheten bör begränsas och kriminalisering är en del av det förebyggande arbetet.

Amnesty International har nyligen utarbetat en ny drogpolicy och där har de bland annat förespråkar avkriminalisering av droganvändande och innehav.

– På ett globalt plan har kriget mot droger de senaste 40–50 åren lett till mycket olycka, grava människorättskränkningar och nuvarande policyn har inte lett till minskning av droganvändningen, säger Frank Johansson.

Amnesty vill ändå inte glorifiera droganvändning och tar inte ställning till om det är nyttigt eller inte att använda rusmedel.

– Vi vill hellre betona hälsovård och information om användande, som kan ge bättre resultat.

Hälsoargumentet för och emot avkriminalisering

Cannabis utvinns ur plantor och kan användas i medicinskt eller rekreationssyfte. Drogen kan ge psykiska och fysiska effekter och kan även användas som smärtlindring. Det finns flera negativa effekter av cannabis, många av dem är samma som en tobaksrökare kan utsättas för såsom inflammerad luftstrupe och risk för lungcancer. Långvarig användning kan ge psykiska problem och höja risken för schizofreni och minnesproblem.

Nykterhetsförbundet Hälsa och trafik lyfter fram hälsa som ett argument till fortsatt kriminalisering av drogen.

– Vi är ute för att skydda människan och förebygga risker och hälsan är ett argument som kan användas. Det är viktigt att man noga överväger lagstiftningen och gör konsekvensbedömning före man gör ändringar i ett system, säger Hermans.

Amnesty ser hälsoargumentet som en anledning till att avkriminalisera användning och innehav av cannabis.

– Alla har mänskliga rättigheter och rätt till hälsa. Vi säger att kriminalisering inte är hälsofrämjande, ingen mår bra av att vara inspärrad, få böter, eller gå igenom en tung rättsprocess. De människor som de facto behöver vård vågar inte söka vård för de är rädda för följderna, säger Johansson och hänvisar till en global aspekt.  

Hermans svarar att man i Finland inte kastas i fängelse om man söker vård för sitt beroende.

– Det vanligaste straffet är böter. Men unga användare är ett undantag och man får inte böter utan hjälp med beroendet. Jag ser inte att vård och straff är i motsats till varandra. Det ena utesluter inte det andra, säger Hermans.

Frank Johansson menar att användningen inte ökar fastän det avkriminaliseras.

– I de länder där man gått in för avkriminalisering och legalisering så har man inte sett någon ökning i användningen. Roten till problemen är inte drogen utan människors socioekonomiska situation.

Mikaela Hermans säger att det inte går att tillämpa andra länders lärdomar direkt på Finland.

– Vi har en egen kontext, i vårt land har vi en fylletradition som lätt överförs på andra rusmedel. Man bör vara försiktig och medveten om att man inte kan ta ett system rakt av och tillämpa det här.

Frank Johansson önskar mer faktabaserad information om drogernas effekt.

– Cannabis kan också vara smärtlindring för cancerpatienter eller för dem som har MS.

Hermans håller med om att cannabis kan hjälpa patienter som har smärta. Men den medicinen innehåller samma substanser som hittas i cannabis, men är inte ”ren cannabis.”

– Det finns patienter som kan ha nytta av det men vi bör också se till att vi har noggrann kontroll för hur det skrivs ut, säger Hermans.

Cannabis har varit tillåtet för medicinskt bruk sedan 2008, men det används sällan. Frank Johansson säger att preparaten är dyra och det är en delorsak till att de inte används.

– Medicinska droger ska finnas tillhanda, idag ersätts inte medicinen av FPA så det finns ingen sporre att använda preparatet.

Kvalitetsstämpel

Vid en legalisering av cannabis skulle marknaden kontrolleras och staten skulle skapa ett system för verksamheten (red anm. I stil med apoteken eller Alko). De som köper droger från ett systembolag kan då vara säker på kvalitén.

Nykterhetsförbundet Hälsa och trafik tror inte att kontrollerad kvalitet minskar på problemen.

– Även om staten skulle sälja preparatet så kommer den svarta marknaden existera parallellt. Det har man sett exempel på i andra länder. Legalisering av cannabis tenderar leda till att organiserade brottsligheten koncentrera sig på andra droger, då är det fråga om tyngre droger som blir föremål för organiserad brottslighet och svarta marknaden i större drag, säger Hermans.

Amnesty International tycker att staten successivt kunde försöka ta över drogmarknaden.

– Vi förutspår i vår policy att vi går i den riktningen, men alla samhällen ska avgöra vilka droger man väljer att avkriminalisera eller legaliserar. Då ser man på den lokala situationen vad är det som används, vad har de största riskfaktorerna och vad leder till mest dödsfall. Det inte bara gäller cannabis utan droger överhuvudtaget. Men det ska ses i lokal kontext, handeln ska vara kontrollerad och med mycket strikta regler, i jämförelse med finländska Alko. Försäljning gäller inte minderåriga.

Fotnot: Amnesty Internationals drogpolicy som det hänvisas till i texten publiceras till sommaren.

Faktaruta: vad betyder termerna?

• Avkriminalisering: inget brott att inneha eller använda.
• Legalisering: skapar ett reglerat system för hur verksamheten sköts (jämför apotek)
• Avpenalisering: brottsligt att inneha men polisen väljer att inte straffa.

Paneldebatten hölls i café Raawka i Vasa och lockade ett 20–30-tal åhörare. Foto: Caroline Lång

Faktaruta: FSUD:s årliga diskussionskvällar

FSUD har sedan år 2014 årligen ordnat en diskussionskväll med ett aktuellt tema som intresserar unga och som folk har olika åsikter om. Tidigare teman har varit feminism, basinkomst, miljö och svenskans ställning Finland.

Caroline Lång