Innan Edin anställdes på LO som chefsekinom hade han en motsvarande roll på industrifacket Metall och spelade redan då en viktig roll som tung arbetsmarknadsekonom och folkbildare med stor pedagogisk talang.

På 90-talets mitt på LO gav Edin namn åt och var ledande i den så kallade Edingruppen, där ett antal chefsekonomerna från arbetsmarknadens parter ingick. Edin-gruppen var avgörande viktig för att dra upp förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning med både god reallöneutveckling och värnandet om svensk industris konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Och särskilt P-O Edins pedagogiska förmåga att vinna förståelse i breda fackliga kretsar och i media var omvittnat god. Faktiskt i särklass – och blev därför starkt gillat även av olika mediers arbetsmarknadsreportrar.

Efter sin pensionering från LO tog Edin hand planeringschefsskapet i Östersjöfonden. Där visade sig vara en riktig “fena” på kloka placeringar av fondens kapital och att de sedan satsades i kloka investeringar. Har var också ledamot i Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien från 1991 och fram till sin död.

Vi är många som med värme gillade P-O och minns alla hans friska och nyskapande tankar. Tänker även på den av Edin lite omtumlande rapporten år 2015 där han ville rädda jobb och välfärd genom att låta staten ta över de reala investeringar som det privata näringslivet backar ifrån.

P-O Edin var ett kraftkorn av bästa märke. Tack för god vakt, som sjömän brukar säga om gamla kamrater som gått bort.

Vi är många som minns P-O Edin som en skicklig och inspirerande fackföreningsekonom. Svensk fackföreningsrörelse har sorg och kommer att sakna honom.

Robert Björkenvall