Antalet invandrare som kommer till Finland fortsätter att öka. Av de invandrare som kommit till landet bor cirka hälften i huvudstadsregionen, där närmare 20 procent av invånarna redan nu har ett annat modersmål än finska eller svenska. Regeringen har i lagutkastet betonat betydelsen av kunskaper i svenska eller finska för en lyckad integration. Folktinget understryker att det är rätt att båda nationalspråken lyfts fram av regeringen i detta sammanhang.

Folktinget påminner om att nationalspråken ska behandlas likvärdigt och vikten av att integration på båda nationalspråken garanteras i alla tvåspråkiga områden.

– Valet av integrationsspråk bör alltid vara individens val. Vi konstaterar att myndigheten ska informera invandraren objektivt om rätten att välja svenska eller finska som första integrationsspråk, säger folktingsordförande Sandra Bergqvist.

En fördel med att integrera invandrarbarn i den svenskspråkiga skolan är att undervisningen i finska oftast inleds redan i första klass. I finskspråkiga skolor inleds undervisningen i svenska oftast först i åk. 6.

– Barn med invandrarbakgrund som väljer den svenska skolstigen lär sig både svenska och finska, det vill säga båda nationalspråken, i ett tidigt skede vilket kan underlätta deras arbetsmöjligheter senare i livet. Denna aspekt kunde även oftare lyftas fram av myndigheterna, säger folktingssekreterare Christina Gestrin.

Tredje sektorn och den fria bildningen är två nyckelaktörer inom integration på svenska. Positivt är att de enligt lagförslaget redan i initialskedet involveras och kan inkluderas i både uppgörandet av integrationsprogram och integrationsplaner. Folktinget anser ändå att man inte beaktat de ekonomiska konsekvenserna för den fria bildningen och tredje sektorn tillräckligt. Osäker finansiering leder ofta till projektifiering vilket är en utmaning för integrationen redan idag.

Folktinget framhåller att integration på svenska i Finland kan lyckas endast om utbudet av svenskspråkig integrationsutbildning ökar.