Rodrigo Afonso är ordförande för Ação da Cidadania, en av de sociala organisationer som ligger bakom den nya kampanjen. Han säger till IPS att det civila samhället måste engagera sig i kampen mot matbristen – eftersom det inte går att förlita sig på insatser från landets nuvarande regering.

Nyligen betonade president Jair Bolsonaro hur viktig den brasilianska jordbruksproduktionen är för den globala matsäkerheten. Landet är en storproducent av spannmål och världsledande på produktionen av sojabönor, kaffe och socker samt är världens största köttexportör. Men en mycket stor del av landets jordbruksprodukter går på export och används som djurfoder. Och bara en liten del av den majs som odlas i Brasilien, och ännu mindre av sojan, blir till mat åt landets egna invånare.

Detta samtidigt som en ny undersökning från forskningsnätverket Penssan visar att det nu finns drygt 33 miljoner invånare i landet som lider stor brist på mat. Det är en kraftig ökning jämfört med de 19 miljoner hungrande som Pernssan rapporterade om i slutet av 2020.

Pandemin har enligt studien bidragit till att problemen med hunger ökat kraftigt i synnerhet i norra och nordöstra Brasilien – främst bland redan utsatta grupper.

Nyligen samlades därför en rad sociala organisationer vid ett stort möte i Rio de Janeiro, där de ställde krav på ett antal åtgärder för att motverka den ökande ojämlikheten och hungern. Organisationerna kräver bland annat nya politiska satsningar för att stärka matsäkerheten.

Inom kort kommer också grupperna att lansera en ny stor kampanj mot hungern, säger Rodrigo Afonso.

Organisationerna kommer att försöka återskapa den massrörelse mot hunger som fick stort genomslag i Brasilien 1993. Rörelsen lyckades förändra livsmedelspolitiken, men blev också viktig på regional och lokal nivå.

Enligt Rodrigo Afonso finns det lokala grupper i alla landets delstater som står redo för att ta emot donationer av mat och att samla lokalbefolkningarna i kampen mot hungern. Han uppger att många företag också står bakom den kommande satsningen, som även kommer att riktas mot landets politiska ledare inför höstens presidentval.