– Detta är en historiskt kortsiktig politik i en tid då Ryssland fortsätter sin militära aktion i Ukraina, spänningarna i Mellanöstern ökar och antalet våldsamma konflikter nu är det högsta sedan slutet av andra världskriget.

Regeringen beslutade att ta bort det moment som berör fredsarbete ur budgeten. Justitieministeriet har ansvarat för stödet. Stödet har använts för att finansiera fredsorganisationernas grundläggande verksamhet. Finansieringen har i år varit cirka 325 000 euro och finansieringen har redan minskat med 62 procent från året innan.

– Det att man slopar finansieringen för fredsarbetet är en mycket liten inbesparing i statsbudgeten, men ett enormt bakslag för organisationerna. Fredsorganisationer är sakkunniga i högaktuella frågor och bidrar med perspektiv som behövs i diskussionen och behandlingen av frågor flera olika slag. Det handlar inte om vem som har rätt utan om att alla relevanta synsätt kommer fram. Jag trodde aldrig att vi i Finland skulle se en risk för att dessa organisationers verksamhetsförutsättningar äventyras, säger Kvarnström.

Finland har en lång tradition av fredsarbete. Vårt kunnande är också internationellt erkänt. Finländska organisationer har deltagit i fem insatser som belönats med Nobels fredspris. Även republikens president Alexander Stubb har betonat Finlands roll som stormakt inom fredsmäkling.

– Varför vill regeringen inte fortsätta denna linje? Varför vill man föra Finlandsbilden och påverkningsmöjligheterna i rakt motsatt riktning? Genom bara ett enda beslut berövas fredsorganisationerna förutsättningar att fortsätta det betydande fredsarbete som pågått i flera generationer, frågar Kiljunen.

SDP:s riksdagsledamöter Johan Kvarnström och Kimmo Kiljunen inlämnade i dag ett skriftligt spörsmål som undertecknades också av Timo Harakka (SDP), Inka Hopsu (De Gröna), Maria Ohisalo (De Gröna), Minja Koskela (VF), Li Andersson (VF) och Veronika Honkasalo (VF).