I november ”beställde” SPD-kansler Olaf Scholz en lagstiftning om att införa en allmän plikt för alla vuxna tyskar att immunisera sig mot covid-19.

I den sedan följande långa och sega parlamentariska processen krympte den skyldigheten på slutet till medborgare över 60 år.

Men även den kompromissen avvisades av en förbundsdagsmajoritet.

Det ”bidde” således snarare en halvseger för vaccinmotståndarna.

Fokusförskjutning

Innan det ryska anfallskriget mot Ukraina gick debatten fortfarande på högvarv.

Då hörde den tyske hälsomininistern och virologen Karl Lauterbach (SPD) till koalitionsregeringens mest intervjuade politiker. Hans kommentarer och utspel var av vikt.

Förbundskansler Olaf Scholz skyltade för en allmän vaccinplikt och Lauterbach agerade ofta i rollen som medial högtalare för den regeln och retade inte minst antivaxxarna.

Efter den 24 februari skedde en däremot en grav förskjutning av det offentliga fokuset. Karl Lauterbachs röst blev klen och övertonades av Putins vapenskrammel med stridsvagnar och brutala raketanfall mot den ukrainska civilbefolkningen.

I den påföljande debatten om sanktionerna mot Ryssland samt kontroversen om fortsatta gas- och oljeleveranser för Tysklands bostäder och näringsliv hamnade hälsoministerns upprepade covid-varningar närmast i skymundan.

Tyskarna utsattes för två alarmrop med olika budskap och röststyrka.

Både den gröne näringslivsminstern Robert Habeck och kansler Olaf Scholz varnade för historiska risker för landets industriella bas för de fallen att Tyskland bojkottar ryska energileveranser eller om krigsherren Putin stänger av i synnerhet gasförsöjningen. Årets höst och vinter kunde då medföra en kris för EU:s starkaste ekonomi och även få negativa konsekvenser utanför de tyska gränserna.

För att höra Lauterbachs vädjanden fick man vara lyhörd. Även hans tidshorisont är inställd på årets fjärde kvartal. SPD-politikern vill inte utesluta att covid-pandemin efter en lugnare vår och sommar kan återkomma med nya infektionsvågor.

”För närvarande dör omkring 230 människor varje dag på grund av eller med corona. Det vill jag förhindra på hösten”, säger han i en tidningsintervju och avslutar tanken med att ”alltför många vande sig vid liknade stora offertalen”.

En allmän vaccinplikt för alla över aderton år ser Lauterbach som det bästa förebyggande instrumentet för att trygga folkhälsan och undvika nya tänkbara och kostsamma lockdown-åtgärder.

Trafikljusstörning

Den goda avsikten att förse samhällsfordonet med nya bromsklossar inför en farlig vägsträcka delas dock inte av tillräckligt många ledamöter inom den tyska trafikljuskoalitionen.

Det röda stoppljuset blinkar starkast främst inom det ”gula” liberala partiet FDP. I fridemokraternas tolkning är en allmän vaccinplikt oförenlig med medborgarnas ”individuella frihet” att själva avgöra om en immuniseringsåtgärd.

Även om en majoritet av ledamöterna för SPD och Bündnis 90/Die Grünen står bakom projektet att vaccinera alla vuxna, så kunde en motsvarande lagstiftning inte klubbas igenom utan FDP.

”Det finns en frihet för sjukdom på samma sätt som för rökandet eller alkoholkonsumtionen”, hävdar Wolfgang Kubicki i debatten. Han är både vicetalman och ställföreträdande partiledare för det liberala partiet.

På det viset hamnade förslaget där samhällets skydd och frihet som helhet prioriterades starkare än individens rätt på en politisk återvändsgränd.

Eftersom regeringen inte kunde presentera en egen proposition omgjordes avgörandet till en ”etisk fråga” där förbundsdagens alla ledamöter röstade i enlighet med det egna samvetet och utanför sedvanliga partigränser.

För övrigt känns FDP:s ”frihetsmönster” också igen i vägran av att införa en hastighetsbegränsning på de tyska motorvägar. Kravet höjdes häromveckan på grund av det rådande läget i klimatfrågan samt i kölvatten eftet det ryska anfallet mot Ukraina.

Avvisad kompromiss

Om trafikljuskoalitionen hade varit enig i vaccinationsfrågan, hade man inte behövt att använda sig av metoden med en öppen votering.

I en kompromissmotion som stöddes av de flesta socialdemokratiska, gröna och ett fåtal liberala ledamöter höjdes immuniseringsplikten från aderton till sextio år.

Som skäl för det uppgav hälsoministern Kurt Lauterbach att 90 procent av dödsoffren finns i befolkningsgruppen över sextio-strecket.

En majoritet av parlamentarikerna främst från CDU/CSU, FDP, Die Linke samt det högerpopulistiska AfD förkastade förslaget.

Därmed dog regeringens idé att redan nu stifta en lag för att i tid förebygga en ny belastning av hälsovårdssystemet i förbundsrepubliken.

Även CDU/CSU:s förslag att skjuta fram avgörandet till hösten när man har exakta siffror om pandemiutvecklingen på bordet, fick ingen majoritet i den tyska förbundsdagen.

Bakom misslyckandet ligger inte minst erfarenheten att den aktuellt dominerande omikron-varianten – höga infektionssiffror till trots – inte medförde en överbelastning av sjukhussystemet.

Enligt kritikerna rättfärdigar ett motsvarande läge inte att inskränka individens rättighet att själv avgöra om en vaccinspruta.

Prolemet med tänkbara nya virusvarianter fram till hösten spelade för de flesta ledamöter tydligen ingen roll.

Till helhetsbilden hör att den tyska vaccinationstäckningen hör till de lägsta inom EU.

Enbart 76,6 procent av befolkningen är immuniserad två gånger.

Största infektionsrisken gäller framöver för de drygt 2,7 miljoner vaccinmotståndare över 60 år.