Trodde vi.

Bakom kulisserna pågår en utförsäljning av dig och mig. Privatiseringen rullar på av gammal fart. Fattiga kommuner tvingar sig själva att jaga kostnader på åldringsvården. Vårt mest aktuella och talande exempel finner vi i Kronoby där våra anhöriga finns.

Spektaklet fortsätter som om inget hänt. Som om Sipilä, Orpo och Terho fortfarande var vid makten. Vakna upp nu allesammans innan amerikaniseringen av vården och omsorgen blir den nya finlandiseringen. Vi befinner oss redan på det sluttande planet, dit vår förra regering förde oss. Vi har inte råd att göra några förhastade beslut som gäller sjukvård och äldreomsorg.

Men det är ändå det som sker. Man säljer ut dig och mig som gammal. Man låter pengarna styra och gör kortsiktiga beslut. Man privatiserar äldreomsorgen i kommunerna.

Alla skandaler kring vanvård på privata vinstmaximerande boenden avfärdas som enstaka fall. De privata vinstbringande vårdbolagen lovar billigare platser för en allt mera åldrande befolkning. Och fattiga kommuner går i fällan. Man vet att det är bluff och falskspel, och ändå går man med på det. Ingen synar.

Eller tror inte dagens beslutsfattare att de själva blir gamla? Eller räknar man kallt med att några decennier med vanvård kommer att fixa befolkningspyramidens äldre delar?

Hela spektaklet kommer att kosta. Kanske inte för kommunen i stunden. Men nog för dig och mig. Du kommer att få hyra en vårdplats, som egentligen bara är ett rum på ett privat boende med vinstintresse. Du beställer och betalar själv all den medicin du behöver liksom allt annat. Blir du sjuk så då betalar du hemsjukhuset för hembesök, för du bor ju i hemliknande förhållanden.

Serviceboendets personal får inte göra sjukvård. En infektion som behöver en grundlig antibiotikabehandling kan lätt kosta dig typ 200 euro om dagen. Sju dagars kur kostar dig 1400 euro. Bara som ett exempel att stämma av mot medelpensionen. Det säger sig självt att du inte har råd att vara sjuk så ofta.

Vårdpersonalen vet nog vad som är på gång. Många flyr redan fältet. De klarar inte av att vanvårda. De har ännu så pass mycket bondförnuft och sund vårdetik kvar. Vårdpersonalens etiska löfte går snart inte att uppfylla längre.

Maija Juola, verksamhetsområdeschef för vården och omsorgen (Soite) förklarar i en Yle-artikel 29.4.2019 fördelarna med privatiseringen:  ”De privata har kortare semestrar, de utnyttjar mera tillfällig arbetskraft, deras anställda har likaså sämre förmåner vid sjukfrånvaro. De har personal med nollavtal. Så de kan säga åt den anställda att idag behövs du inte på jobbet, men kom i morgon istället.”

Är det så här man får en välmående personal som vill göra sitt bästa? Märkligt, men belysande uttalande av en ledare på hög nivå. Att man beundrar sparandet.

Och ännu om pengarna. När de egna pengarna är slut hos kunden, alltså den gamla vårdbehövande människan, kommuninvånaren, har kommunen med sitt sparande åstadkommit en ny kund hos socialen. Cirkeln är sluten.

Kunden får ingen effektiv vård och kommunen är lika fattig som förut. Den 50 euros inbesparing (Yle-artikel 15.5.2019) per vårddygn som det privata utlovade har runnit ut i sanden.

Så varför så bråttom med sparandet just nu bästa beslutsfattare och ledare?  Vi frågar Soite för att det ligger oss nära, men man kan på goda grunder anta att det pågår liknande processer runt om i landet. Varför inte invänta vad den nya regeringens reformer innebär? Varför så bråttom? Privatiseringsivrarna har haft fina dagar, men nu får det vara slut med det.

Nu bygger vi Finland helt igen. Med värdighet från vaggan till graven.

Jacob Storbjörk, anhörig

Ann-Sofi Storbjörk, anhörig (sjukskötare i 40 år)

Leif Storbjörk, anhörig