Opinion

Anette Karlsson: Korrigera bristerna i yrkesutbildningen!

Johan Kvarnström

”Socialdemokraterna satsar i sin skuggbudget för 2019 ungefär 190 miljoner euro på yrkesutbildningen samt kräver att regeringen genast agerar i detta oroväckande läge” skriver Anette Karlsson.

Anette Karlsson

Arbetarbladet

 

DEBATT

 

Situationen inom yrkesutbildningen är turbulent. Regeringen Sipilä har gjort massiva – 190 miljoner euros – nedskärningar i yrkesutbildningen. Över 1 600 yrkeslärare har förlorat sina jobb och närundervisningen har minskat. Unga upplever att de har lämnats vind för våg. Kraven på de unga är hårda. Nuförtiden bör de själva planera sin läsordning och hålla reda på sitt lärande. Därtill har de mycket självstudier (i huvudsak nätstudier). Men på nätet lär sig inte närvårdare sociala färdigheter eller husbyggare hur man använder olika verktyg. Unga behöver stöd och lärarnas vägledning.

Flera unga berättar om hur lite närundervisning de har i yrkesutbildningen. Ett par timmar undervisning per dag, och en del av vardagarna ingen undervisning alls, är inte ovanligt. Yrkesstuderande har på så sätt mindre undervisning än en tredjeklassist. Skillnaden mellan dessa två är att den ena har fler år skola framför sig, då den andra borde få de nödvändiga kunskaper hen behöver för att klara sig i yrkeslivet. Situationen känns absurd.

Lämplighetsprov slopades år 2015, vilket har orsakat att flera yrkeslärare har uttryckt sin oro över att en del studeranden inte är lämpade att jobba inom det område de utbildar sig i. I höst har undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) konstaterat att lämplighetsproven bör återinföras inom både social- och hälsovårdsbranschen och säkerhetsbranschen.

Inte bara de unga och lärarna är oroade över yrkesutbildningens framtid, utan även röster från arbetslivet har uttryckt sin oro. Arbetsplatshandledare kan inte förväntas lära ut grundläggande kunskaper – till exempel måste handledningen kunna fokusera på att dosera rätt mängd medicin, inte på att lära ut grundläggande matematiska färdigheter. Takten är hård på arbetsplatserna. Jag kommer ihåg hur det var att delta i min första praktik. Det fanns två alternativ. Endera lärde man sig och började jobba eller så stod man bredvid handledaren och undrade vad som händer. Då yrkesskolereformen genomfördes lovade ministeriet att lärare kommer att vara mer närvarande på arbetsplatser. Men det har tyvärr inte förverkligats. I och för sig är det inte förvånande eftersom regeringens massiva nedskärningar inneburit att över tusen lärare mist sina jobb.

Centerpartiets ordförande, statsminister Juha Sipilä föreslog på deras partifullmäktigemöte (24.11) att det behövs tusen nya lärare och skolhandledare till yrkesutbildningen. Regeringens inkonsekventa politik upphör aldrig att förvåna. Det var just Sipilä och Grahn-Laasonen som gjorde de nedskärningar som åstadkom det turbulenta läget inom yrkesutbildningen!

 

Socialdemokraterna satsar i sin skuggbudget för 2019 ungefär 190 miljoner euro på yrkesutbildningen samt kräver att regeringen genast agerar i detta oroväckande läge. Alla yrkesstuderande får inte de nödvändiga kunskaper som de behöver för att klara sig i det kommande arbetslivet. Det innebär i sin tur långvariga och negativa effekter på arbetsmarknaden och för hela samhället. Korrigeringar behövs genast. De unga förtjänar ett bättre öde!

 

Anette Karlsson

vice ordförande för Finlands svenska socialdemokrater (FSD)

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE