Huvudnyheter

Anette Karlsson: Vårdreformens stora problem finns kvar

Med den föreslagna modellen kommer kostnaderna att stiga, vården att försämras och vårdbusinessen få ett starkt fotfäste i vårt samhälle, enligt FSD:s vice ordförande Anette Karlsson.

 

Hon talade på onsdagen på Socialdemokratiskt Forums vårmöte i Helsingfors under rubriken “Vad blir det av vårdreformen?”.

 

Hon betonade att vårdreformen enligt regeringens förslag är en fortsättning på den typ av politik som regeringen fört sedan starten. En politik som gynnat storbolag och förmögna, medan effekten för utsatta och löntagare varit den motsatta.

 

– Denna Juha Sipiläs regering har under dessa tre år gjort en politik som är mycket orättvis. Pensionärer, arbetslösa, barnfamiljer, handikappade, det vill säga alla dom som skulle behöva samhällets stöd har fått betala notan. Samtidigt har regeringen gjort stora skattesänkningar till miljonarvstagare, apotekare och alla dem som klarar sig bäst i samhället. Regeringen har valt att öka inkomstklyftorna, konstaterade Karlsson.

 

Hon tog också upp besvikelse över den så kallade aktiveringsmodellen och regeringens attack mot det organiserade arbetslivet enligt nordisk välfärdsmodell.

 

– Den politik som denna regering fört är rent ideologisk. Ekonomin har växt och sysselsättningen ökat, men regeringen valde att lågavlönade kvinnor som jobbar inom offentliga sektorn, kvinnor som tar hand om andra, får mindre semesterpenning och betala en större andel av arbetsgivarnas pensionsavgifter också i år och i nästa år, sade Karlsson och lyfte vidare fram att pensionärer har drabbats av högre läkemedelskostnader och höjda kundavgifter och barnfamiljer har mist den subjektiva dagvårdsrätten.

 

– Bara storkapitalet och de som gynnats av denna politik är nöjda. De som har det bäst i samhället har inte på något sätt hamnat att delta i Sipiläs spartalko. Av dem frågade Sipilä snällt ifall de vill delta, alla andra har blivit tvingade.

 

Enligt Karlsson har Sipiläs regering haft tre stora ideologiska målsättningar: att minska på den offentliga sektorn, alltså välfärdssamhället, att privatisera allt som går och att försämra fackets roll och löntagarnas rättigheter.

 

Så, hur blir det då med vårens stora fråga, vårdreformen? Karlsson kom till mötet efter en dag då valfrihetslagen debatterats i riksdagen. Det nya förslaget har vissa ändringar, men är i stora drag mycket likt det tidigare.

 

– Med den föreslagna modellen kommer kostnaderna att stiga, vården att försämras och vårdbusinessen få ett starkt fotfäste i vårt samhälle, summerade Karlsson den eventuella och historiska reformen som ifall den blir av kommer att förändra hela det finländska vårdsystemet och förvaltningen.

 

– I höst ska vi kanske ha ett landskapsval, där folket kan välja beslutsfattare till landskapen. I Nyland och Helsingfors väljs 99 personer varav en stor del kommer att komma från huvudstadsregionen. Beslutsfattarna ska sedan genomföra de besparingskrav som Sipilä har beslutat om. Samtidigt håller regeringen Sipilä pengarna själva. Kraven betyder 300 miljoner euro underskott i Nyland och Helsingfors landskap. Landskapsfullmäktige kan då skära i servicen, höja kundavgifterna eller be om krisstöd av staten. Alla alternativen är dåliga får regionens människor. I Helsingfors kommer det också att betyda att hälsocentralsavgifterna tas tillbaka, eftersom avgifterna måste harmoniseras i regionen. Det har också talats om en lagstadgad minimiavgift, men om den saken finns det inte mer information i detta skede.

 

Enligt Karlsson behövs förändringar, men inte sådana som regeringen förespråkar. Det finns utmaningar i dagens läge, som långa köer till läkare och enligt Karlsson för höga kundavgifter samt en stor klyfta mellan de som åtnjuter sjukvård via företagshälsovården och de som är hänvisade till hälsovårdscentralerna.

 

– Dessa problem kan inte fixas med den businessmodell som regeringen nu presenterat. Framöver ska det inte vara skillnad mellan privat och offentlig, allt ska vara business business. Och såklart är multinationella vårdbolag intresserade, det är ju frågan om 18 miljarder euros business, som nu med regeringens, speciellt Samlingspartiets stöd, öppnas för marknaden.

 

– Ska Finland till skillnad från andra nordiska länder överge det offentliga tänkandet och bli ett amerikanskt samhälle, där samhället ger något smått och resten sköter du själv? Under denna vår avgörs hur det blir, men ännu mer avgörande är nästa vår och riksdagsvalet. Ska Samlingspartiet och Center få fortsätta med det de har hållit på med? Vi socialdemokrater är klara att ta denna kamp. Våra ledamöter jobbar aktivt dygnet runt för att försvara det nordiska välfärdssamhället och för att bygga ett bättre Finland där ingen lämnas utanför, avslutade Karlsson.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE