MENY
Turva – Hymy

ÅSS strävar efter att bli kårvalets vinnare

– Vi har fördubblat antalet kandidater jämfört med förra valet, säger Ursula Korpijärvi.

I höst kommer ett nytt kårfullmäktige för Åbo Akademis Studentkår att väljas. I kårvalet som äger rum den 7-8 november ställer även socialdemokratiska studerande upp med valföreningen Åbo Socialdemokratiska studerande (ÅSS). Föreningen har verksamhet och kandidater i både Åbo och Vasa. ÅSS har som målsättning att öka antalet mandat och föreningens inflytande i ÅAS:s fullmäktige.

 

 

– Vi har fördubblat antalet kandidater jämfört med valet 2015. Därtill har vi fått mängder av nya medlemmar i höst. Nu kör vi igång med en aktiv och medryckande valkampanj, säger en förhoppningsfull föreningens ordförande Ursula Korpijärvi.

I nuläget besitter ÅSS ett mandat av ett kårfullmäktige som består av 25 ledamöter.

– Vi har trots det varit en av de aktivaste grupperingarna. Vi har bland annat skrivit fler fullmäktigemotioner än någon annan gruppering. Flera av initiativen har fått stöd av de andra grupperingarna och blivit verklighet. I ÅAS:s fullmäktige kan man påverka och förändra bara man har en god idé och får folk med sig, säger föreningens nuvarande kårfullmäktigeledamot Jacob Storbjörk.

Det finns dock ett undantag enligt Storbjörk. Våren 2017 motionerade ÅSS om att kårens fullmäktigemöten skulle börja livesändas för att kårmedlemmar lättare kunde följa med studentkårens fullmäktigemöten. Föreningen såg förslaget som extra viktigt med tanke på att ÅA finns på flera orter.

– Men förslaget föll i fullmäktige. Det är mycket konstigt för man hade med förslaget alla chanser att ge kårmedlemmar större möjligheter att följa med kårens beslutsfattande. ÅSS vill under nästa mandatperiod rätta till saken och stärka demokratin och öppenheten överlag i ÅAS, säger Storbjörk.

I augusti figurerade ÅSS på många av landets finlandssvenska mediers mest lästa nyheter kring ÅAS:s beslut att köpa konsulttjänster för hela 15 000 euro för att bland annat rekrytera ny generalsekreterare.

– Jag är fortfarande övertygad att vi skulle ha klarat rekryteringarna på egen hand och använt våra kårmedlemmars pengar mera varsamt. Men det är min åsikt, andra ledamöter resonerar annorlunda. Men i framtiden måste kårmedlemmar få större möjligheter följa med beslutsfattandet och ställa fullmäktigeledamöter till svars. Livesändning av ÅAS:s fullmäktigemöten är ett bra första steg, säger Storbjörk

Till nästa fullmäktigemöte 24 oktober har grupperingen lämnat in hela tre fullmäktigemotioner med rubrikerna ”Bättre samarbete med andra universitet”, ”Utreda samarbetsformer med nordiska universitet” och ”Varierande och nya undervisningsformer”.

Med motionerna vill föreningen bland annat att studentkårens ledning konkret jobbar för att göra JOO-avtalen mindre byråkratiska så man lättare kan ta kurser på andra universitet. Därtill tycker föreningen att man inom undervisningen på ÅA bättre kunde tillämpa former av flipped classroom och att det skulle bli mera regel än undantag att tenter skrivs elektroniskt.

– Det är dags att universiteten skulle ta efter landets studentskrivningar. Elektroniska tenter är mer praktiskt, leder generellt till bättre studieprestationer och ger möjligheter till personer med skrivsvårigheter av olika slag att prestera bättre, säger ordförande Korpijärvi.

 

Höstens ÅSS-kandidater i kårvalet är:

46 Jacob Storbjörk (Vasa)

47 Ursula Korpijärvi (Åbo)

48 Viktor Kock (Vasa)

49 Ronny Wikström (Vasa)

50 Pontus Westmalm (Vasa)

51 Jonatan Wikström (Vasa)

52 Elisabeth Diljaj (Åbo)

53 Nils-Johan Englund (Vasa)

 

ÅSS:s valmanifest går att läsas på deras valblogg. Mera info om själva valet hittas på kårens webbsida.

Diskussion

Feldt-Ranta: Utvecklingen i Ungern en stor utmaning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta på FSD:s styrelsemöte i Helsingfors den 19 januari.

EU har 40 gånger förlåtit länder som brutit mot ekonomiska överenskommelser, men fallet Ungern skiljer sig och handlar framför allt om mänskliga rättigheter, säger FSD:s riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta, nyss hemkommen från Budapest.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Min färd i rörelsen del 3: Zigenarfrågan

Jacob Söderman.

Oberoende om jag ville eller ej, skapade min aktivitet i zigenarfrågan min offentliga profil för en lång tid framåt. Positiv, mänsklig i mångas ögon, men även sura kommentarer förekom…”

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.

 

 

”Att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas”

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen ser ojämlikhet som den största säkerhetsrisken och betonar jämlikhet, hållbar utveckling och jämställdhet i sin kampanj.

Finlands svenska socialdemokraters ordförande Viktor Kock ser den så kallade aktiveringsmodellen som ett exempel på skillnader i presidentkandidaternas värdegrund. Nu gäller det att rösta på Tuula Haatainen, inget är ännu avgjort, enligt Kock.

 

På onsdag börjar förhandsröstningen i presidentvalet och pågår fram till tisdag. De egentliga valdagen för första omgången är den 28 januari. Det har varit relativt lugnt inför valet, bland annat på grund av sittande presidentens starka stöd.

– Intresset för presidentvalet har tyvärr inte varit speciellt stort bland väljarna. Det har däremot inte varit några problem att engagera FSD:s medlemmar i kampanjarbetet. Tuula Haatainens besök på höstens kongress var övertygande, hon är den värdeledare Finland nu nödvändigtvis behöver, säger Viktor Kock.

Som exempel på lyckat kampanjarbete nämner han kampanjöppningen i Närpes den 16 december där stämningen var på topp och Närpes socialdemokrater bjöd på kaffe och glögg samt delade ut tändsticksaskar med reklam för Tuula på, vilka hade en så strykande åtgång att turerna efter fler blev många.

Arbetet fortsätter förstås och Kock säger att det är viktigt att vi fortsätter att jobba för Tuula Haatainen tills valet är avgjort. Även om det är svårt att utmana en sittande president som inte gjort några stora utspel och därmed heller inte skaffat några motståndare har skillnader mellan kandidaterna utkristalliserats tydligt. Det senaste exemplet är den så kallade “aktiveringsmodellen”.

 

Medan president Sauli Niinistö stödjer modellen har Haatainen precis som hela SDP och nästan hela oppositionen (med undantag för SFP) kritiserat den skarpt.

Under Haatainens kampanjtillfällen har socialdemokrater samlat in namn till medborgarinitiativet mot modellen som strider mot många finländares rättsuppfattning och skadar redan utsatta i samhället på ett orättvist sätt. Medborgarinitiativet har i skrivande stund samlat över 127 000 namn.

– Modellen upplevs allmänt som väldigt orättvis och även om det inte hör till presidentens uppgifter ser man här skillnader i presidentkandidaternas värdegrund.

– Påståendet att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas här. Haatainen har konsekvent motsatt sig modellen då den försätter människor i en ojämlik position beroende på var de bor i Finland. För mig är det viktigt att vår president värnar om de som är i en utsatt position, säger Viktor Kock.

 

Ett politiskt arv att förvalta

En annan viktig skillnad mellan Tuula Haatainen och Sauli Niinistö är att Haatainen klart tagit ställning för att Finland borde underteckna FN-avtalet om ett kärnvapenförbud och starkt ifrågasätter vapenexporten till krigförande länder. Niinistö är öppet av annan åsikt. Däremot är de ense om alliansfriheten, en fråga där endast SFP:s Nils Torvalds viftar med Nato-kortet.

Haatainen skiljer sig ändå från de övriga i att hon uttryckligen vill leda Finland med en feministisk utrikespolitik.

– Genom en feministisk utrikespolitik som Tuula förespråkar kan Finland igen ta en position på den politiska världskartan.

– För ett land av Finlands storlek gäller det att synas för att inte glömmas bort. Ahtisaari och Halonen visade vägen för kommande presidenter i Finland genom den respekt och uppskattning de vann utomlands. Haatainen har alla möjligheter att förvalta deras arv på den globala politiska arenan, säger Viktor Kock.

 

 

 

Diskussion