Nästan allt gick fel som kunde gå fel för demokraterna i de avgörande senatsvalen med vissa undantag som Jacky Rosens seger i Nevada, den enda av de delstater där Hillary Clinton hade vunnit och en republikansk senator ställde upp för omval. I ett överraskande tajt val lyckades republikanen Ted Cruz behålla sitt mandat i Texas, en delstat där demokraterna annars ser ut att växa i styrka efter många dåliga år. Demokraternas prestationer i Texas innebär i vilket fall som helst att det sakteligen bär framåt för dem där och republikanernas grepp om delstaten är inte lika stadigt som förr. I många guvernörsval fanns det glädjeämnen för demokraterna men framför allt en republikansk seger i Florida mörkade molnen för dem. Vissa delstater är väldigt viktiga på grund av deras storlek och Florida är dessutom ofta tungan på vågen i presidentval.

Senast i mellanårsvalet 1970 har det hänt i USA att partiet som vinner mandat i valet till representanthuset förlorar i valet till senaten. Demokraterna vann den gången 12 mandat i representanthuset och förlorade två mandat i senaten. Också då var presidenten en kontroversiell republikan, Richard Nixon. Vad som sedan hände i presidentvalet 1972 var att Nixon vann en jordskredsseger och 1974 var han tvungen att avgå på grund av Watergateskandalen som bottnade i de brott som begicks i samband med den vinnande återvalskampanjen i presidentvalet.

Representanthuset reflekterar majoritetens politiska önskemål på ett helt annat sätt än senaten. Också där kan det komplicerade systemet leda till ett resultat som inte motsvarar hur väljarna röstade beroende på hur siffrorna ser ut i olika enmansvalkretsar och hur deras gränser är dragna. Men i detta fall är det uppenbart att väljarna ville begränsa republikanernas makt i Washington.

President Donald Trump kan inte längre kontrollera kongressens båda kamrar, även om han nu har ett starkare grepp om senaten än tidigare. En ytterligare positiv nyhet för Trump är att han lyckades få sina republikanska kritiker som Jeff Flake och Bob Corker att låta bli att ställa upp för omval utan att det skadade partiets chanser. De traditionella republikanerna blir utrökta ur partiet som fortfarande håller starkt fast vid makten och ser alltmera ut som den högerradikala rörelse som Trump förkroppsligar.

Demokraterna hade sina solskenshistorier speciellt i valet till representanthuset. Ett sådant exempel förekom i den ärkekonservativa sydstaten South Carolinas mest förmögna kongressdistrikt. Där hade ex-guvernören Mark Sanford varit en av republikanernas mest synliga profiler i representanthuset. Trump hade ett stort problem med honom för att Sanford hörde till presidentens fränaste partiinterna kritiker. Därför stödde Trump den högerradikala Katie Arrington som vann republikanernas nominering och Sanford tvingades att dra sig ur politiken. Detta öppnade för demokraten Joe Cunningham som tog ett av republikanernas starkaste traditionella fästen med knapp marginal. Cunningham är en slipad och vältalig ung jurist som tillsammans med frun är delägare i en yogastudio i Charleston. Trump är älskad av många av de fattiga vita väljarna i South Carolina men för den rika eliten är han lite väl vulgär och därför ville de också i fortsättningen ha en kritiskt inställd kongressrepresentant, denna gång en demokrat i och med att republikanerna rensade bort Sanford som en oliktänkare.

Demokraterna har blivit riktigt bra på att vinna val i Virginia som gränsar till huvudstaden. Många av partiets konsulter bor i de sydliga förorterna på Virginias sida och till skillnad från många andra delar av landet känner de delstatens politiska förhållanden mycket bra. För några år sedan blev Dave Brat, en marknadsfundamentalistisk ekonomiprofessor, en av Tea Party-rörelsens största profiler när han gjorde intåg i kongressen i en del av Virginia som republikanerna fortsatt hade lyckats dominera trots att demokraterna har vunnit i styrka i delstaten. Nu blev det en kvinnlig CIA-veteran, Abigail Spanberger, som tog det mandatet för demokraterna. Också i Brats fall är det befogat att anta att det var eliten som gjorde uppror för att Trump inte uppfattas som tillräckligt rumsren för dem. De känner inte längre att det är de låga skatterna som är den största prioriteten för deras gamla parti utan värdefrågorna där de inte nödvändigtvis håller med den kristna högern.

I det rurala USA är Trump i allmänhet fortfarande mycket populär, inte minst bland konservativa kristna väljare. I Iowa behöll republikanen Steve King knappt sitt mandat i representanthuset trots att han hade blivit kritiserad inom det egna partiet för samröre med högerextremister. Om en republikan i dagens läge uppfattas av en del av de egna som för extrem, säger det redan ganska mycket om personen i fråga. För de mindre extrema republikanerna som kandiderade till representanthuset från Iowa gick det dock inte lika bra. Kustremsorna i sin tur är tätbefolkade och också representerade i representanthuset på ett helt annat sätt än i senaten. Det var inte minst där som demokraterna firade stora framgångar.

I Kalifornien föll republikanen Dana Rohrabacher, som länge har varit känd som vänligt inställd till Rysslands president Vladimir Putin, ut. De välbärgade väljarna i Orange County hade tills nu sett det som närmast otänkbart att rösta på en demokrat. Fastighetsinvesteraren Harley Rouda hade själv varit republikan innan han beslöt att ansluta sig till demokraterna och utmana 71-åringen som hade suttit i kongressen sedan 1989. Förutom för att ha yttrat sitt stöd för Rysslands annektering av Krim har Rohrabacher varit känd för sina invandringsfientliga åsikter. I allmänhet vittnar valet om en djupare tudelning än vad som har setts sedan länge och därför gick representanthuset och senaten åt olika håll.

En viktig händelse som påverkade valrörelsen var godkännandet av Brett Kavanaugh som domare i USA:s högsta domstol. Några demokratiska senatorer som röstade emot honom i republikanska delstater som gillar Trump fick se sig besegrade. Speciellt Joe Donnelly i Indiana och Heidi Heitkamp i North Dakota fick se störtdykande gallupsiffror efter att de hade röstat emot nomineringen som var ytterst kontroversiell i andra delar av landet. Men många rurala väljare i USA vill begränsa kvinnornas tillgång till abort och ser i Kavanaugh löftet om att Roe mot Wade en dag kommer att kullkastas. Joe Manchin från West Virginia som var den enda demokraten som röstade för Kavanaugh fick behålla sitt mandat i en ytterst Trumpvänlig delstat med många rurala väljare. Jon Tester från Montana klarade dock konststycket att behålla sitt mandat i senaten i en glest befolkad delstat där Trump hade vunnit klart utan att ha röstat för Kavanaugh.

Motreaktionen bland urbana väljare i många delstater har varit att välja in kvinnor med liberala värderingar. Demokraterna har nu två muslimska kvinnor i representanthuset, Rashida Tlaib från Michigan och Ilhan Omar från Minnesota. I delar av Bronx och Queens i New York valdes 29-åriga Alexandria Ocasio-Cortez in som den yngsta kvinnan någonsin i kongressen. Hon kallar sig demokratisk socialist i stil med Bernie Sanders som lätt förnyade sitt mandat som senator från Vermont.

Scott Walker, lärarfackets fiende nummer ett i Wisconsin, fick se sig besegrad efter åtta år på guvernörsposten. Demokraten Tony Evers hade utbildningspolitiken som sin ledstjärna i valet. I Illinois vann hotellmagnaten J.B. Pritzker guvernörsposten tillbaka till demokraterna. Han kommer från familjen som äger Hyattkedjan och han fick betala 170 miljoner dollar av familjeförmögenheten på kuppen. Republikanen Bruce Rauner var en ytterst impopulär guvernör och Illinois är en av de största och viktigaste delstaterna, varmed segerns betydelse torde inte kunna undervärderas. I Kansas är delstatens ekonomi i uselt skick efter åtta år av republikanskt styre, något som gav demokraten Laura Kelly chansen som hon tog i guvernörsvalet. Colorado valde en öppet homosexuell man, Jared Polis, till delstatens guvernör, en post som sedan tidigare innehades av demokraterna.

I det viktiga guvernörsvalet i Florida vann republikanen Ron DeSantis med knapp marginal. Han är en vulgär företrädare för den Trumpvänliga flygeln av partiet vars framfart inga fräna uttalanden verkade kunna bromsa. Demokraten Andrew Gillum stöddes av Sanders och därför sågs valet som något som ett test gällande vad som hade kunnat hända om presidentvalet 2016 hade utkämpats mellan Trump och Sanders. DeSantis har sagt att han inte tror på att klimatförändringen förorsakas av människan men han kan inte helt utesluta att så är fallet. Han lyckades i någon mån ge dubbla budskap i miljöfrågor, medan Gillum på ett helt annat sätt hade en miljövänlig agenda i en delstat där väljarna själva får uppleva konsekvenserna av olika väderfenomen. I senatsvalet i Florida såg republikanen Rick Scott ut att vinna med ännu knappare marginal över ämbetsinnehavaren Bill Nelson än DeSantis i guvernörsvalet och där är en omräkning inte utesluten. Också med senatsvalet i Arizona kan det ta flera dagar innan ett slutgiltigt avgörande kommer.

Topi Lappalainen