Internationellt

El Salvador: Hbtqi-personer offer i statens krig mot gängen

Hbtqi-aktivisten Carlos i samband med en av de protester han genomförde efter att hans syster, transkvinnan Alessandra, greps av polisen i maj, anklagad för att tillhöra ett kriminellt gatugäng. Kort därpå greps även Carlos, och sedan dess har båda syskonen suttit gripna, i enlighet med det undantagstillstånd som råder i El Salvador.

Närmare 58 000 människor har sedan i våras gripits i El Salvador under en pågående kampanj mot den våldsbrottslighet som sedan länge har plågat landet. Kritiker menar dock att många av de gripna är helt oskyldiga – däribland flera hbtqi-personer, som uppger att de utsatts för polisens insatser på grund av sin sexuella läggning.

IPS

Arbetarbladet

 

 

Efter att El Salvadors regering i våras utfärdade undantagstillstånd i syfte att bekämpa de kriminella gängen har mängder av människor frihetsberövats.

Flera personer som IPS talar med berättar samtidigt om hur hbtqi-personer gripits helt utan några giltiga skäl. Sammanlagt handlar det om minst ett 40-tal personer, enligt en färsk rapport från flera människorättsorganisationer.

– Fallen sätter ljuset på det hat som drabbar homosexuella och transpersoner, men få vågar tala om det på grund av den rädsla som uppstått på grund av undantagstillståndet, säger en aktivist från organisationen Cultura Trans i huvudstaden San Salvador.

Anklagelsen mot Carlos är riggad. Han är en människorättsförsvarare inom vår gemenskap och vi kan bevisa att han brukar delta i våra aktiviteter”

Personen, som inte vill bli citerad med sitt namn, säger att en av organisationens medlemmar har suttit gripen sedan i mitten av juli. Mannen, som heter Carlos, greps efter att han hade kritiserat polisen för att de två månader tidigare hade gripit hans syster, som är en transperson. Polisen anklagar nu båda syskonen för att ha kopplingar till kriminella gäng.

– Anklagelsen mot Carlos är riggad. Han är en människorättsförsvarare inom vår gemenskap och vi kan bevisa att han brukar delta i våra aktiviteter, säger hbtqi-aktivisten.

Sedan regeringen under den hårdföre presidenten Nayib Bukele utfärdade undantagstillstånd i mars har kampen mot våldsbrottsligheten intensifierats. Samtidigt innebär undantagstillståndet att många medborgerliga rättigheter har dragits in för landets invånare.

Åtgärden utlystes efter en mordvåg i landet mellan den 25 och 27 mars då minst 87 personer mördades. El Salvador är ett av de våldsammaste länderna i världen som inte befinner sig i krig och under flera årtionden har kriminella gatugäng stått bakom en stor del av våldet.

Efter att undantagstillståndet utfärdades har det vid flera tillfällen förlängts av parlamentet, som domineras av Nayib Bukeles parti Nya idéer.

Sedan i slutet av mars har närmare 58 000 människor gripits av polis och militär, i de flesta fall utan att någon formell arresteringsorder utfärdats av domare. Insatserna bygger i stället främst på polisens underrättelseuppgifter och myndigheterna har dessutom upprättat en tipstelefon, som lett till många gripanden.

Samtidigt menar anhöriga och människorättsorganisationer att många som har gripits anklagade för att tillhöra gäng är helt oskyldiga.

William Hernández, ordförande för hbtqi-organisationen Entre Amigos, säger till IPS att undantagstillståndet har lett till att människor kan gripas på väldigt lösa grunder.

– En polis kan besluta sig för att gripa någon, utan att det presenteras några uppgifter om vem som anmält denna person, eller vem som utrett fallet, säger han.

Cultura Trans-aktivisten berättar för IPS att Carlos syster Alessandra greps i maj i samband med att polisen genomförde en razzia i ett fattigt område i norra San Salvador. Orsaken ska ha varit att Alessandra inte kunde identifiera sig. Hon hade då nyss fyllt 18 år. Polisen ska i samband med gripandet ha meddelat Alessandras mamma att hon skulle friges inom kort, så fort hennes identitet hade fastställts.

Så blev det dock inte, utan i stället har hon enligt aktivisten överförts till ett fängelse där hon nu sitter inspärrarad på en manlig avdelning. Han säger att Alessandras mamma berättat om hur polisen i samband med gripandet uttryckte sig homofobiskt och hotade med att våldta henne, för att få henne “att inte klä sig som en kvinna”.

Hennes bror Carlos protesterade mot gripandet, bland annat i samband med en demonstration för hbtqi-personers rättigheter, som hölls i maj. I samband med det bar Carlos plakat där han krävde att systern skulle friges. Efter det sökte polisen upp Carlos och hotade med att gripa även honom – vilket sedan också skedde i mitten av juli.

Källor uppger att polisen sedan dess även har inlett en förundersökning mot Carlos, där han anklagas för att vara medlem i en brottslig sammanslutning.

– Men vi vet med säkerhet att det egentligen handlar om att han är en människorättsförsvarare och hbtqi-aktivist som har krävt att hans syster ska friges, säger Cultura Trans-medlemmen till IPS.

Organisationer uppger att det verkliga antalet hbtqi-personer som kan ha gripits i samband med undantagstillståndet kan vara betydligt fler, inte minst på landsbygden.

Juristen Jenifer Fernández vid hbtqi-organisationen Diké säger till IPS att de har bistått tolv personer med juridisk hjälp efter att de gripits – i många fall på grund av att de saknat identitetshandlingar. Nästan samtliga släpptes dock inom kort.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE