Samtidigt står Samlingspartiet och de andra partierna som deltar i regeringsförhandlingarna i beråd att föreslå åtgärder som försvagar ställningen och utkomsten för den arbetande befolkningen. Det handlar bland annat om att skära ner arbetslöshetsförmånerna och den övriga sociala tryggheten samt utvidga det lokala avtalandet.

– Det verkar som om den kommande regeringen förbereder sig på kritik från arbetstagarna genom att redan i förväg begränsa de här människornas rätt att uttrycka sina åsikter och försvara sina intressen. Finland kan inte vara ett land som börjar begränsa människors grundläggande rättigheter, betonar Eloranta.

Om möjligheten att ingå lokala avtal utvidgas till icke-organiserade företag kommer det att leda till att arbetstagarnas trygghet raseras. Om det blir möjligt för företagen att kringgå kollektivavtalen, går det lätt så att avtalandet ersätts av att arbetsgivarna dikterar villkoren. Det blir också vanligare med utnyttjande i arbetslivet när arbetsgivarna kan försämra anställningsvillkoren oskäligt utan någon verklig övervakning.

– Regeringsförhandlarnas och arbetsgivarnas strävan efter att sprida ut kollektivavtalsförhandlingarna till företagsnivå leder bara till att sympatistrejker och politiska strejker blir allt viktigare i framtiden. Man främjar inte arbetsfreden genom att begränsa arbetstagarnas trygghet och medborgerliga rättigheter, utan genom att se till att förtroendet mellan arbetsmarknadens parter ökar och genom att hålla fast vid avtalen, konstaterar Jarkko Eloranta.

Strejkrätten har brett stöd bland finländarna. En färsk enkät från Näringslivets delegation EVA visar att 62 procent av finländarna anser att strejkrätten är en grundläggande rättighet som under inga omständigheter får begränsas. Det är också fler finländare som stöder rätten till politiska strejker som sker under arbetstid, än som motsätter sig den.