Den amerikanska IT-jättens vd Sundar Pichais besked om storsatsningen på Indien, på tio miljarder dollar, kan bli mycket betydelsefull för digitaliseringen av Indiens ekonomi, och för landets sjukvård och utbildningssektor. Men hittills har inget sagts om hur investeringarna ska gynna de många miljontals indier som har funktionsnedsättning. Samtidigt är det avgörande att satsningarna är inkluderande för alla – i synnerhet kvinnor och barn med funktionsnedsättning.

Alldeles för länge har denna grupp varit eftersatt, vilket slagit hårt mot alla indier med funktionsnedsättning. Situationen i Indien är dock inte unik. I de flesta länderna i Syd är det personer med funktionsnedsättning och deras organisationer som själva fått driva kampen för att förbättra deras livsvillkor och tillgång till hälsovård.

Men om inte frågan om inkludering blir allas ansvar kommer det att bli omöjligt att uppnå målet om en universell tillgång till grundläggande vård för alla. Det skulle även innebära att de 15 procent av världens befolkning som har minst en funktionsnedsättning även i fortsättningen skulle bli lämnade utanför.

De orättvisor som drabbar personer med funktionsnedsättning har förvärrats i samband med den pågående coronapandemin. Stängningar av olika center och specialskolor har bland annat lett till försämringar för barn med särskilda behov. Och i samband med att många skolor börjat bedriva distansundervisning har mängder av barn med funktionsnedsättning hamnat utanför eftersom tekniken inte är tillgänglig för dem.

I Indien finns det många organisationer som arbetar med att ge service till personer med funktionsnedsättning. Men de flesta har nu varit stängda sedan i april. Och även om personalen arbetat övertid för att bidra med digitala lösningar har resultaten varit varierande. Många barn har drabbats eftersom deras familjer inte har tillgång till digital teknik.

I Indien behövs förändringar och påbörjandet av en ny era där tillgänglighet blir ledordet. Men för att lyckas med detta måste näringslivet spela en nyckelroll, genom att bidra med nya lösningar.

För Googles del finns det flera möjligheter att se till att deras mångmiljardinvesteringar i Indien också inkluderar personer med funktionsnedsättning.

I ett första steg måste människor med funktionsnedsättning involveras i diskussioner kring vilka investeringar som ska göras – från början, och fram till utvärderingarna. I samband med nya satsningar bör personer med olika former av funktionsnedsättningar involveras. Om detta görs, kan verkliga förändringar åstadkommas.

Minst var femte person som arbetar med programmen bör vara någon som har en funktionsnedsättning. Och det behövs kvinnor i ledande positioner, samtidigt som även barn med funktionsnedsättningar inte får glömmas bort.

En annan viktig åtgärd är att satsa på utbildning av sjukvårdspersonal, för att se till att de kan bemöta personer med funktionsnedsättning respektfullt och förstår deras behov. Det måste bli obligatoriskt för vårdcentraler att inte diskriminera någon.

Viktigt är också att satsa på att öka tillgången på utbildning, ekonomiska möjligheter och tillgången på rent vatten och sanitära anläggningar för personer med funktionsnedsättning. En av de viktigaste åtgärderna för att hindra spridningen av coronaviruset är tillgång till rinnande vatten för att kunna tvåla in och tvätta sina händer.

Om de ekonomiska möjligheterna förbättras för personer med funktionsnedsättning förbättras även deras möjligheter att kunna söka och betala för den vård de är i behov av.

Den jätteinvestering som nu planeras måste också granskas och utvärderas ordentligt. Personer med funktionsnedsättning bör delta i dessa granskningar, eftersom de har större möjligheter att utvärdera i vilken utsträckning satsningar och program även har påverkat denna grupp.

Google är ett privat företag och har rätten att själva fastställa hur de ska utforma sitt sociala företagsansvar. Samtidigt är Indien med sina 1,3 miljarder invånare en av världens största marknader. Och det skulle vara detsamma som att upprätthålla de djupa orättvisorna om personer med funktionsnedsättning ännu en gång lämnades utanför.

Shubha Nagesh är läkare och arbetar för stiftelsen Latika Roy Foundation i Dehradun i Indien.

Ifeanyi Nsofor är läkare, vd för hälsokonsultgruppen EpiAFRIC, samt chef för policyarbetet inom organisationen Nigeria Health Watch.