I sitt utkast till proposition föreslår regeringen att första paragrafen i arbetsavtalslagen ska kompletteras med ett krav på helhetsprövning när man bedömer om det är fråga om ett anställningsförhållande eller företagande.

– Det finns ett uppenbart behov av att precisera bestämmelserna, eftersom det blir allt vanligare i det finländska arbetslivet att arbetsgivare anlitar personer för att utföra arbete genom olika uppdrags- och partnerskapsavtal i stället för att anställa dem. I synnerhet inom plattformsekonomin överför arbetsgivarna ofta både de skyldigheter som arbetsgivaren har i ett anställningsförhållande och den affärsrisk som beror på arbetskraftskostnaderna till arbetstagarna. Men det här fenomenet förekommer ändå inte bara inom plattformsekonomin, utan det verkar sprida sig till allt fler branscher, konstaterar Paula Ilveskivi som är jurist på fackcentralen FFC.

– Det väsentliga är att de här arbetstagarna för närvarande saknar den trygghet som ett anställningsförhållande ger. Arbetstagarna kan inte på ett enkelt och förmånligt sätt vidta åtgärder för att fastställa anställningsförhållandets rättsliga karaktär.

FFC anser att det är viktigt att man i den fortsatta beredningen av lagförslaget kraftigare lyfter fram de omständigheter som talar för att det handlar om ett anställningsförhållande. I utkastet betonas nu för kraftigt de omständigheter som motiverar att rättsförhållandet är av företagarkaraktär.

Lagprojektet har redan länge beretts av regeringen, men det har inte fått oreserverat understöd. Arbetsgivarsidan har förhållit sig kritiskt till projektet och reserverade sig mot utkastet till proposition. Paula Ilveskivi från FFC förundrar sig över att arbetsgivarsidan så ivrigt vill stödja en sådan företagsverksamhet och affärsmodell där man försöker uppnå konkurrensfördelar genom att dumpa arbetstagarnas rättigheter och sänka arbetskraftskostnaderna.

– När konkurrensen ser ut så här kan arbetsgivare som tar hand om sina arbetstagare bli tvungna att kämpa ur underläge, vilket kan bidra till att fenomenet blir vanligare. Då är det inte bara arbetstagarna som förlorar, utan de negativa följderna drabbar också finansieringsbasen för välfärdsstaten och den sociala tryggheten – och då är det i slutändan skattebetalarna som tvingas stå för notan.

Det betänkande som har gjorts av en trepartsarbetsgrupp (på finska) har nu sänts på remiss av arbets- och näringsministeriet. I betänkandet ingår också utkastet till regeringsproposition. FFC anser att det är viktigt att lagförslaget efter remissbehandlingen överlämnas till riksdagen utan dröjsmål, så att den lagändring som förebygger att arbetsgivare kringgår sina skyldigheter ska kunna behandlas under den här valperioden. FFC betonar att man snabbt måste få bukt med att arbetstagare omotiverat klassas som företagare och så kallade egenanställda, innan fenomenet undergräver grunden för hela det finländska arbetslivet.