Internationellt

8.3.2020 07:30 ・ Uppdaterad: 6.3.2020 11:03

Fler kvinnor på tunga politiska poster i Libanon

Parlamentshuset i Beirut, Libanon. Allt fler kvinnor deltar här i beslutsfattandet, men än är det lång väg att gå till jämställdhet.

Kvinnorna har haft en central roll i de massiva och landsomfattande protesterna i Libanon den senaste tiden. De är på frammarsch inom toppolitiken, men kan fortfarande inte föra vidare sin nationalitet till sina barn.

IPS

Arbetarbladet

 

Missnöje över arbetslösheten och den vitt spridda korruptionen har under de senaste månaderna lett till massiva demonstrationer i Libanon – de största på flera årtionden. Kvinnorna har gått i täten för protesterna som ledde till att premiärministern tvingades avgå i oktober. Libanon har nu fått en ny regering. Av de 20 ministrar som utsetts är 6 kvinnor.

 

Rouba El Helou-Sensenig vid Notre Dame-universitetet i Libanon säger att det inte är tillräckligt.

 

– Även om den libanesiska regeringen undertecknat internationella avtal om kvinnors rättigheter och deras deltagande i det politiska livet tror jag inte att den libanesiska regeringen menar allvar med att de vill uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män, säger hon.

 

Hon menar att det som hittills uppnåtts har skett till följd av en kombination av påtryckningar från det civila samhället och internationella organ.

 

– Libanesiska kvinnor nekas enligt lagen att föra vidare sin nationalitet till sina barn och religiösa domstolar tar sällan ställning till moderns fördel, förklarar hon.

 

Libanon har en arbetsmarknadslag som förbjuder kvinnor att arbeta inom vissa områden. Könsbaserat våld och sexuella trakasserier bekämpas inte tillräckligt genom lagstiftningen, menar Rouba El Helou-Sensenig.

 

Libanesiska kvinnor fick vänta till 1953 innan de fick rösträtt och rätt att ställa upp i val. Först 1997 undertecknade landet konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Cedaw. Sällan har kvinnliga kandidater lyfts fram vid val.

 

Världsekonomiskt forum, WEF, har konstaterat att på ett övergripande plan kommer det att ta över en livstid – 99,5 år – att uppnå jämställdhet. I Mellanöstern och Nordafrika kommer det att ta 140 år, enligt WEF.

 

Nyligen hölls ett seminarium på Notre Dame-universitetet om kvinnors deltagande i det politiska livet och i freds-och rättvisefrågor. Cedar Mansour, chef för fakulteten för juridik och statsvetenskap, sa då att för att det ska ske förändringar i Libanon måste kvinnor bli mer involverade i det politiska beslutsfattandet.

 

– För att kunna göra verklig skillnad bör förändringen först ske på institutionerna. Jämställdhet bör vara av yttersta vikt. Diskriminerande lagar bör vi göra uppror mot.

 

Lea Baroudi från organisationen March i Libanon säger att så länge lagen inte förändras så finns det problem.

 

– Libanon behöver en förändring när det gäller förståelsen för jämställdhet och hur det ska förverkligas. Det finns mycket som bidrar till den nuvarande situationen, som att den patriarkala ordningen är rotad i våra tankesätt.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU