Internationellt

FN-chefer förblir försiktiga i sin kritik av stormakter

Foto: Unsplash
FN-huset i New York. Trots stora protester i samma stad har FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varit tyst, vilket väcker stor kritik.

I USA har presidenten hotat med att sätta in militär mot demonstranter som protesterar mot rasism och polisbrutalitet, samtidigt som Kina fortsätter stärka sitt grepp över Hongkong. Bedömare menar dock att allt talar för att FN:s generalsekreterare inte heller nu kommer att fördöma den politiska ledningen varken i USA eller Kina.

IPS

Arbetarbladet

 

Det brutala polisingripande som ledde till afroamerikanen George Floyds död i Minneapolis har mött mycket hård kritik från stora delar av världen, och utlöst protester som inte bara omfattat mängder av städer i USA utan också på många andra platser.

 

Men att FN:s generalsekreterare skulle rikta hård kritik mot USA eller Kina, två stormakter med vetorätt i säkerhetsrådet, kommer sannolikt aldrig att ske. Det påpekar en tidigare FN-ambassadör.

 

– I synnerhet inte om generalsekreteraren planerar att få sitt mandat förnyat för en andra omgång, där hotet om ett veto skulle hänga över dennes huvud, påpekar diplomaten, som inte vill bli citerad med sitt namn.

 

I en studie som gjordes redan 1996 rekommenderades generalförsamlingen att driva igenom en förändring där generalsekreteraren skulle väljas för en enda period, som skulle vara i sju år. Detta till skillnad från det nuvarande systemet där generalsekreteraren väljs för fem år, ett mandat som sedan kan förnyas ytterligare en gång. Valet av generalsekreterare görs formellt av generalförsamlingen, men det är medlemmarna i säkerhetsrådet som har sista ordet. Det innebär att valet kan utsättas för veto om någon av de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet – Kina, Ryssland, USA, Frankrike eller Storbritannien – skulle motsätta sig valet av en viss person.

 

De bryr sig bara om regeringar, det är som att världens folk inte existerar”

 

Vissa bedömare menar att införandet av ett enda sjuårsmandat skulle betyda att FN-chefen inte skulle hamna under samma press att agera på ett sätt som inte förhindrar en förlängning av uppdraget. Stephen Lewis, som tidigare var Kanadas FN-ambassdör och biträdande chef för Unicef, menar dock att det inte är den avgörande frågan. I stället betonar han att problemet är att varken nuvarande generalsekreteraren Antonio Guterres eller hans företrädare Ban Ki-Moon brytt sig om FN-stadgans inledande ord om ”vi, de förenade nationernas folk”.

 

– De bryr sig bara om regeringar, det är som att världens folk inte existerar, säger Stephen Lewis, som även varit FN:s särskilda sändebud för aids och hiv i Afrika.

 

Han menar att Antonio Guterres vägrar att svara på frågor genom att gömma sig bakom konventioner eller uppträda arrogant.

 

– Och på frågan om varför han är tyst om turbulensen i USA, och i synnerhet den överdrivna våldsanvändningen, så hänvisar han till sin talesperson – som till svar levererar rent nonsens.

 

Stephen Lewis menar att Ban Ki-Moon på samma sätt inte kände något ansvar för att berätta sanningen om den koleraepidemi som Haiti drabbades av under hans tid som FN-chef, och som kom till det fattiga landet via FN-personal.

 

I FN:s 75-åriga historia finns bara ett undantag där en generalsekreterare inte blivit omvald till en andra femårsperiod – Boutros Boutros-Ghali från Egypten. Han lyckades inte förnya sitt mandat 1996, trots att 14 av de 15 medlemmarna i säkerhetsrådet ville förlänga det. Den enda som röstade emot var USA. I sin bok Unvanquished: a US UN Saga beskrev Boutros Boutros-Ghali senare de återkommande konflikter han hade med USA under sin tid som FN-chef, men också om de tillfällen då han kände sig tvungen att böja sig för stormaktens vilja.

 

I den studie som gjordes 1996 under ledning av Ford Foundation i New York och svenska Dag Hammarskjöld Foundation anklagas implicit några av världens stormakter för att styra valet av generalsekreterare. Studien slog fast att intrycket var att några av världens mäktigaste regeringar ”inte vill ha en stark och oberoende ledare som generalsekreterare”.

 

Vi minns hur den föregående generalsekreteraren Ban Ki-Moon satte en ära i att vara ’osynliga mannen’. Han fick sitt mandat förlängt, och Antonio Guterres använder sig av samma strategi”

 

Thomas G. Weiss vid tankesmedjan Chicago Council on Global Affairs, säger till IPS att argumentet för att införa ett enda men sjuårigt mandat för generalsekreteraren är lika giltigt i dag. Han anser att Antonio Guterres egentligen inledde sin kampanj för att bli återvald som generalsekreterare så fort han tillträdde i januari 2017.

 

– Han har gjort många av oss besvikna genom att vara så osynlig. Vi minns hur den föregående generalsekreteraren Ban Ki-Moon satte en ära i att vara ”osynliga mannen”. Han fick sitt mandat förlängt, och Antonio Guterres använder sig av samma strategi.

 

Stephen Lewis säger att ett stort problem inom FN är den bristande informationsfriheten. Han tycker att generalsekreteraren borde kalla till presskonferens varje vecka, för att ge medierna en möjlighet att ställa frågor.

 

– Om det var så, så skulle hela kulturens på hans kontor förändras.

 

Förra veckan skrev Dulcie Leimbach, tidigare redaktör vid New York Times och grundare av den FN-granskande nättidningen PassBlue, en mycket kritisk artikel där hon slog fast att Antonio Guterres inte framträtt inför medierna vid ett enda tillfälle – samtidigt som protesterna i New York påverkade stora delar av staden.

 

Dulcie Leimbach påpekade också att den enda FN-företrädare som tydligt uttalat sig med anledning av George Floyds död, och de protester som övergreppet utlöste, var FN:s människorättschef Michelle Bachelet – som är baserad i Geneve.

 

Hon betonade också att när det gäller ”kritik mot USA eller andra stormakter som kontrollerar FN” har Antonio Guterres blivit känd för att göra vaga uttalanden eller att låta andra FN-experter stå för kommentarerna.

 

Dulcie Leimbach säger till IPS att FN måste även måste göra en annan viktig förändring vid valet av nästa generalsekreterare.

 

– För att förbli relevant i en allt mer polariserad värld måste FN se till att till sist få en kvinnlig ledare.

 

Hittills har världsorganisationen uteslutande haft manliga generalsekreterare.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE