Över hundra politiska ledare är på väg till Glasgow för att delta i FN:s klimatmöte, som kommer att pågå mellan 31 oktober och 12 november. Experter betonar att resultatet av detta möte kommer att ha en stor betydelse för jordens framtid.

Över hela världen har länder på senare tid drabbats av extrema väderfenomen, vilket kan ses som en varning för vad som väntar i framtiden om inte mänskligheten slår in på en annan väg.

Enligt FN står de ekonomiskt starka G20-länderna för närmare 80 procent av de globala utsläppen av växthusgaser – och det är dessa länder som nu måste leda de förändringar som krävs. Experter betonar att de beslut som tas nu kommer att vara avgörande för om målsättningarna i Parisavtalet från 2015 ska kunna uppnås.

Vid en presskonferens som hölls i veckan varnade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres för att världen just nu är på väg mot en ”klimatkatastrof”.

I en ny rapport har FN sammanställt de klimatåtaganden världens länder gjort inför COP26, och kommit fram till att vi just nu är på väg mot en 2,7-gradig temperaturökning – under förutsättning att dessa åtaganden också förverkligas. Det är långt ifrån Parisavtalets målsättning på 1,5 grader och rapportförfattarna konstaterar att länderna därmed ligger långt efter vad man kommit överens om.

Rapporten visar också att världens länder inte har utnyttjat möjligheten att genomföra en grön ekonomisk återuppbyggnad i samband med coronakrisen. Hittills har bara en femtedel av investeringarna gått till hållbara satsningar, enligt rapporten.

– Forskningen är tydlig. Vi behöver snabba, dramatiska och bestående utsläppsminskningar om vi ska klara 1,5-gradersmålet, säger Juan Pablo Osornio, expert på global klimatpolitik vid Greenpeace International, till IPS.

Han säger att världens ledare kommer att avkrävas handling i samband med klimatmötet. Företrädare för länder vars existens hotas och en bred rörelse som består av ursprungsbefolkningar och andra grupper som lever vid klimatkrisens frontlinje kommer enligt honom att kräva konkreta åtgärder.

Juan Pablo Osornio menar att klimatmötet måste slå fast att de fossila bränslenas tid nu är över samtidigt som det görs överenskommelser som är inriktade på att världens länder ska samarbeta för att uppnå Parisavtalet.

– Det krävs regler som skyddar de unga samt de befolkningar som är mest utsatta för klimatförändringarnas effekter – och inte den industri som skapade klimatkrisen, säger han.

Juan Pablo Osornio säger att civilsamhället kommer att granska att världens länder också lever upp till de åtaganden de gör.

– Långsiktiga målsättningar är inte värda någonting om de inte förankras genom politiska satsningar som också efterlevs, säger han.

Matthew Reading-Smith, vid den globala alliansen Civicus, säger samtidigt att förhoppningarna om att uppnå 1,5-gradersmålet redan har grusats. Han menar att den globala klimatkris som världen står inför inte avspeglas i de nationella målsättningar som världens länder har presenterat.

Matthew Reading-Smith betonar samtidigt att världens rika länder vid klimatmötet måste ställas till svars inför en annan avgörande fråga. Detta eftersom länderna inte har levt upp till sina åtaganden om att bidra med 100 miljarder dollar om året för de anpassningsåtgärder som behövs i världens utvecklingsländer.