Svenskarna blir allt mer religiösa, som det ibland har påståtts. Fel. Sverige är fortfarande – som länge – fortsatt ett av världens mest sekulariserade länder. Och det står sig med bara ytterst få, små rörelser.

Hur tillfredsställda är då svenskarna? Andelen som är mycket nöjda med livet är faktiskt större idag än 1996. Detta trots att vi nu lever i en värld med krig och växande klimathot så är ändå de flesta ganska eller mycket nöjda med sina egna liv. Bara 8 procent är inte nöjda.

När SOM-institutet frågar om om tilliten så är den fortsatt hög i samhället. Det gäller till samhällets olika institutioner, särskilt så för polisen och försvaret. Rekordhögt där men även så för domstolar, universitet, radio, TV och t.ex. dagspress.

Fördomen/myten att svenskarna skulle läsa färre böcker stämmer inte heller, enligt SOM-mätningen. Faktiskt är det fler som läser böcker nu än 1988. Och gör så varje vecka – och det mer än åt datorer, mobil- och TV-spel.

Det påstås då och då också att det skulle vara backlash för jämställdheten. Inte korrekt det heller. Tvärtom är stödet för jämställdhet fortsatt högt. 83 procent tycker det är fortsatt bra att satsa på ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Klart större än de 72 procent som tyckte så 1993. Och det gäller också bland de unga, och alldeles särskilt så bland unga kvinnor.

Även stödet för att stärka HBTQ:s – homo-, bi- och transsexuellas – ställning i svenska samhället har ökat. Också här är stödet klart större än det var för femton år sedan. Och det är särskilt tydligt bland unga kvinnor.

Så sammantaget är påståenden och fördomar som sprids särskilt på vissa högerpopulistiska plattformar i sociala medier sådant som SOM slår hål på i sin nya Tillståndet i Sverige-rapport.

En nation med fortsatt hög tillit, hyfsat eller mycket nöjda med egna livet i ett Sverige där faktiskt 2,2 miljoner (varav 1,2 milj utomeuropeiska) människor är utrikesfödda. Det är drygt 20 procent av hela Sveriges befolkning. Och det talas 186 olika språk i svenska samhället!, som socialdemokraternas integrationspolitiska talesperson, Lawen Redar (med kurdiska rötter) brukar påpeka.

Men just därför är det både klokt och nödvändigt att arbeta för att alla hyggligt bra behärskar det gemensamma språket svenska för ett väl fungerande, gott liv i Sverige.

På just den punkten behöver dock mer göras för att det verkligen blir så. Och det fullt ut.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare