Huvudnyheter

FSD:s styrelse diskuterade kriget i Ukraina

Jukka-Pekka Flander
Riksdagsledamot Johan Kvarnström inledde den allmänpolitiska diskussionen på FSD:s digitala styrelsemöte.

FSD:s styrelse sammanträdde på Teams den 25 februari. Stämningarna präglades av oron och chocken som har följt av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

ABL

 

 

– Kriget överskuggar allt och lidandet det förorsakar är det mest tragiska av allt, sade riksdagsledamot Johan Kvarnström som inledde den allmänpolitiska diskussionen.

 

– Presidenten och statsrådet har reagerat med stabilitet, kunskap och trovärdighet, kommenterade Kvarnström.

 

Att Finland har velat bygga goda handelsrelationer med Ryssland under fredstid har varit ett sätt att förebygga konflikter men det innebär enligt Kvarnström att Finland kommer också att drabbas hårt av sanktionerna.

 

– De måste vara hårda trots att vi drabbas, sade Kvarnström som menade att förtroendet har raserats.

 

– Vi fördömer Rysslands invasion, konstaterade han.

 

Nyheterna om kriget ändrade på diskussionens tyngdpunkt. Annars fanns det många saker som Kvarnström gärna skulle ha talat om som regeringens sysselsättningspaket och klimatpaketets komplettering.

 

När det gäller de papperslösa har han tillsammans med sina kollegor arbetat för en solidarisk lösning. Kvarnström påminde också om uigurernas situation i Kina.

 

I frågan om militärallianser betonade Kvarnström att man inte ska göra något panikartat utan det gäller att analysera läget.

 

– Det viktigaste är hur vi kan hjälpa Ukraina nu, avslutade Kvarnström sitt tal.

 

FSD:s ordförande Dimitri Qvintus fördömde Rysslands attack och påpekade att det är länge sedan det har varit krig i Finlands närområden och att som född på 1980-talet är det sådant han har läst om i historieböckerna.

 

– De senaste dagarna var varje morgon den första tanken att har någonting hänt? berättade Qvintus som så många andra hade blivit chockad av nyheten om det ryska anfallet.

 

– Ryssland har attackerat ett självständigt och suveränt europeiskt land. Kiev är hotat av ryska trupper.

 

Också Qvintus berömde statsledningens agerande i situationen och konstaterade att det inte finns något direkt hot mot Finland.

 

– Är sanktionerna tillräckligt kraftiga och räcker de till? frågade Qvintus som konstaterade att EU inte var redo att utestänga Ryssland ur Swift ännu trots att USA:s president Joe Biden skulle ha varit redo.

 

– Det behövs en ärlig analys av den förändrade säkerhetspolitiska situationen också inom Socialdemokraterna.

 

Enligt Qvintus är Rysslands attack inte enbart en attack mot Ukraina utan mot Europas säkerhetspolitiska system.

 

– Det är bra att notera att det ryska folket inte är helt hundraprocentigt bakom kriget. Det finns protester mot kriget i ryska städer, vilket oroar Rysslands statsledning. Det är Putins krig mot Ukraina.

 

Även FSD:s fullmäktigeordförande Folke Sundman uttryckte sin chock inför händelserna.

 

– Jag har aldrig någonsin känt en lika stor personlig ångest som nu. Det är viktigt att hålla huvudet kallt och vi ska ge vårt fulla stöd åt statsledningen. Ukraina behöver ekonomiskt, humanitärt och materiellt stöd.

 

Jacob Storbjörk från Grankulla tog fram tanken om en nordisk förbundsstat med en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som en målsättning man kunde sträva efter på sikt.

 

– Varför inte satsa på det nordiska? frågade Storbjörk.

 

Larserik Häggman från Raseborg trodde i sin tur att krisen kan leda till att EU-samarbetet fördjupas.

 

– EU lever genom sina kriser, påpekade Häggman.

 

Mats Lagerstam från Raseborg lyfte fram frågan om ryska oligarkers sommarstugor vid strategiskt viktiga ställen.

 

Heidi Åkerfelt från Raseborg tog upp kommunförsöket med sysselsättningstjänster och betonade vikten av att dra lärdomar från det. När arbets- och näringstjänsterna flyttas till kommunerna och den sociala servicen till välfärdsområdet, finns det är en risk att man behöver gå till två olika luckor.

 

Peter Sjökvist från Närpes höll med om att informationen som kommer från kommunförsöket i Raseborg är väldigt värdefull.

 

Anna Caldén från Nykarleby tog fram de utsatta gruppernas situation i det krigsdrabbade Ukraina.

 

– Personer med funktionsvariation behöver hjälp för att kunna fly, påpekade Caldén.

 

Kai Alajoki från Åbo talade om energikrisen ur matproduktionens synvinkel.

 

– Satsa på ekologiskt jordbruk. Det är ett system som vilar på det som man har lokalt.

 

Kjell Grönqvist från Sibbo höll med Alajoki och påpekade att hans bror har fått goda skördar efter att ha satsat på ekologiskt jordbruk.

 

Arseniy Lobanovskiy från Tammerfors uttryckte oro för lagförslaget som gäller Yles textinnehåll. Han anser att, om det godkänns av riksdagen, så kommer lagförslaget att försämra finländarnas tillgång till gratis och högkvalitativ journalistik.

 

– Vi ska ta emot flyktingar och vara redo att erbjuda hjälp, konstaterade han om krisen i Ukraina.

 

Han påpekade att ryska medborgare och ryskspråkiga i Finland känner oro inför att bli hatade.

 

– Det är helt fruktansvärt det som Rysslands regering gör. Samtidigt måste vi aldrig tillåta hatretoriken att gripa tag i vårt samhälle och de vanliga ryskspråkigas rättigheter att begränsas i Finland.

 

Rebecca Åkers från Korsholm höll med om att man inte ska straffa ryska medborgare i Finland för vad regeringen i Ryssland gör. Även hon betonade vikten av att Finland kan ta emot flyktingar från Ukraina.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE