Många av världens språk riskerar att försvinna – och särskilt gäller det de språk som talas av världens ursprungsbefolkningar. Det påpekade Brian Keane, som är rapportör för Permanent forum, vilket är ett FN-organ för urfolks rättigheter, i samband med internationella urfolksdagen den 9 augusti.

Enligt Brian Keane finns det mellan sex och sju tusen språk i världen i dag – varav många riskerar att gå förlorade under detta århundrade. För urfolken innebär det att mer än hälften av dem riskerar att förlora sina traditionella språk.

– Det går inte att skydda eller återuppliva urfolkens språk i ett tomrum – det hänger samman med alla deras andra rättigheter, främst deras rätt till självbestämmande, säger Brian Keane till IPS.

Enligt honom är det bara möjligt att skydda urfolkens språk efter att deras rättigheter att utöva självbestämmande på sina traditionella marker har säkerställts.

FN beräknar att 370 miljoner människor i världen tillhör ett ursprungsfolk, vilket innebär att de utgör ungefär 5 procent av jordens samlade befolkning. Samtidigt har FN-organet Unesco varnat för att mellan 50 och 90 procent av deras språk riskerar att försvinna till slutet av innevarande århundrade.

Hoten mot språken hänger samman med att urfolkens marker beslagtas och de konflikter detta leder till, men också med olika utvecklingssatsningar och en påtvingad assimilering. Dessutom förs inte alltid de traditionella språken vidare till nästa generation på grund av den skam som ibland är förknippad med språken.

Enligt uppskattningar försvinner minst ett av urfolkens språk varannan vecka, och den utvecklingen förväntas fortgå om ingenting görs. Det handlar om en fråga som är aktuell i hela världen.

– Vi måste producera läroböcker, och samla berättelser och myter från urfolken, sade generalförsamlingens ordförande María Fernanda Espinosa Garcés.

Hon tillade att språk bara lever så länge som de talas.

– Varje språk som går förlorat innebär att världen går miste om en rikedom av traditionella kunskaper och ett kulturellt arv, underströk FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande.

Han påpekade att utbildning har en avgörande roll i arbetet för att säkerställa att urfolk ges möjlighet att bibehålla sin kultur och sin identitet – och att det krävs att människor får möjlighet till en flerspråkig utbildning.

Det pågår samtidigt flera initiativ för att bemöta hotet mot urfolkens språk, bland annat med hjälp av digital teknik.

– Under de senaste fem, sex åren har vi sett en snabb tillväxt när det gäller urfolksspråk som används på internet, säger Eddie Avila, som är ordförande för Rising Voices, en organisation som arbetar för att stötta urfolken att tala sina egna språk.

Som exempel på utvecklingen nämner han att dessa språk i allt högre grad förekommer på bland annat på Wikipedia och Twitter.

Eddie Avila säger att det finns ett behov av särskilda platser där unga personer som tillhör urfolk kan samlas och diskutera – på sina egna språk.

– Ungdomar som inte tillhör urfolken kan uppmuntra sina klasskamrater och vänner som även talar urfolksspråk, och visar att det är okej att vara flerspråkig, säger han till IPS.

Eddie Avila säger att det tidigare ofta var förknippat med skam att tala urfolkens språk, men att det synsättet nu långsamt är på väg att förändras.