– Ryssland bör inte ha minsta möjlighet att tolka att landet skulle ha vunnit något genom att angripa Ukraina. Här handlar det förutom om princip även om Europas framtida säkerhetsordning, sade Halla-aho.

Han betonade att biståndet från omvärlden till Ukraina måste vara långsiktigt och strategiskt.

– Det betyder inte bara att skicka pengar, utan de europeiska länderna måste öka sin produktion av vapen och ammunition. Vi måste göra klart för Putin att tiden inte ligger på hans sida, sade Halla-aho.

Det borde ha reagerats hårdare på ockupationen av Krim

Enligt Halla-aho skulle Rysslands angrepp på Ukraina ha undvikits om omvärlden hade reagerat tillräckligt kraftfullt på ockupationen av Krim. Ryssland är en stormakt som strävar efter utvidgning, och när kriget i Ukraina i sinom tid tar slut måste Europa vara berett att förhindra nästa krig.

– Nato är den enda aktör, vars säkerhetsgarantier Ryssland tar på allvar. Därför måste det öppnas en väg för Ukraina mot ett medlemskap i Nato. Samtidigt måste det dock betonas att det också ligger i Ukrainas eget intresse att uppfylla de nuvarande medlemskriterierna. Starka institutioner och rättsstatsprincipen gör Ukraina starkare och mindre sårbart inför yttre hot, avslutade Halla-aho.

Krimplattformens andra parlamentariska toppmöte

Krimplattformen inrättades för två år sedan på Ukrainas initiativ. Syftet med plattformen är att uppmärksamma Rysslands olagliga ockupation och främja åtgärder för att återbörda halvön från Ryssland till Ukraina.

Plattformen har arrangerat tre toppmöten mellan statsöverhuvuden och två parlamentariska toppmöten. Toppmötet i Prag den 23-24 oktober arrangerades av parlamenten i Tjeckien och Ukraina.

Nästan sjuttio talmän från nationella parlament eller ordförande för internationella interparlamentariska organisationer deltog. Från Finland deltog utöver Halla-aho också Pia Kauma (saml), ordförande för OSSE:s parlamentariska församling.