Efter det kalla krigets slut gjorde segrarmakterna ett fel.. Och det var att de inte förstod att man måste ta hänsyn till förloraren.

Det sade Thorbjörn Jagland som inledde en diskussion under rubriken ”Utvecklingen i Europa – politiska perspektiv” vid Förbundet Nordens socialdemokratiska ungdoms FNSU träff i Norge i augusti. Här deltog både aktiva från sjuttio- och på åttiotalet och sådana som idag är socialdemokratiska ungdomsförbundare.

Norges f.d statsminister Thorbjörn Jagland inledde den utrikespolitiska debatten. Foto: Calle Koskela.

Jagland som varit Norges statsminister, Europarådets generalsekreterare och ordförande för det norska Arbeiderpartiet menade att vi upplever den mest dramatiska tiden i Europa efter andra världskriget.

– Efter andra världskriget byggde vi upp institutioner som Europarådet, EU och KSSE-konferensen i Helsingfors vilka skulle förhindra ett nytt krig i Europa, sade Jagland.

Han påminde om den diskussion som gällt hur man skulle civilisera Ryssland genom Europarådet.

– Det krig som startade den 24 februari 2022 kunde ha undvikits genom en klokare politik. Och varför gjorde Putin som han gjorde, frågade Jagland.
Och gav själv svaret:

– Det fanns inget parlament som kunde korrigera den ryske ledaren. Putin satte igång kriget därför att han inte visste att detta skulle bli en katastrof för Ryssland.

Jagland sade att det alltid är segraren som bestämmer utvecklingen efter ett krig.

– Efter första världskriget gjorde man felet att lägga ett enormt krigsskadestånd på Tyskland. Efter Berlinmurens fall gjorde man liknande fel. Kommunismen bröt samman och vi fick en fredlig revolution. Sovjetunionen var svagare än USA men likvärdigt därför att man hade kärnvapen. Efter Sovjetunionens fall fick vi Pax Americana där USA stod som den enda supermakten i världen, sade Jagland.

Han påminde om att George F. Kennan varnat Nato för att utvidga sig mot Rysslands gränser.

– Det går så länge Ryssland är svagt. Men det som Putin sade i München var att här går det röda strecket.

Jagland konstaterade att Ukrainakriget är det senaste exemplet på brott mot folkrätten. Som ett tidigare exempel nämnde han bland annat Israels ockupation av Västbanken.

– Det finns en risk för att kriget i Ukraina inte kommer att sluta med ett fredsvatal utan med en koreansk lösning där Ukraina kanske förlorar cirka tjugo procent av sina landområden. Vi får en vapenvila som vi redan har i Georgien och i Moldova, sade Jagland.

– Vilka blir de geopolitiska konsekvenserna, frågade Jagland och fortsatte:

– En katastrof för Ukraina och en katastrof för Ryssland som blir en paria. De två stora vinnarna är Kina och USA. Efter Ukrainakriget är det USA som bestämmer. De östeuropeiska länderna litar bara på USA. Ryssland blir svagt men kommer inte att försvinna. Inte heller USA kommer att försvinna. På grund av kriget i Ukraina har vi dessutom fått en upprustningsspiral som vi aldrig tidigare sett maken till, konstaterade Jagland.

Han betonade det nordiska samarbetet inom Nato och EU. Finlands och Sveriges medlemskap i Nato skapar en grund för detta. Inom säkerhetspolitiken såg han den nordiska ländernas syn på kärnvapnen som en ytterst viktig fråga.

Jagland påminde om att reformeringen av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE är av största intresse med tanke på verkligheten efter Ukrainakriget. Dessutom är Finland ordförandeland under femtioårsjubileet 2025.

I den efterföljande debatten beklagade Göran Färm från Sverige socialdemokraternas oförmåga att motverka klyftor i samhället.

– Vi har växande klyftor mellan stad och land, mellan fattiga och rika. Allt pekar på att vi får dras med dessa växande klyftor under en lång tid, ansåg Färm som efterlyste nya stora reformprojekt för den europeiska arbetarrörelsen.

– Jag tror inte på någon radikal vänstersväng. Men jag tror på marknadsekonomin, sade Färm.

– Vi måste utveckla alternativa energiformer, sade Claus Larsen-Jensen från Danmark. Bland annat talade han om vikten av att plantera träd i Europa.

Folke Sundman från Finland sade att Nato-medlemskapet inte är någon nyväckt finländsk eufori.

– Närmast kan det betraktas som en pragmatisk och nykter bedömning. Men ett potentiellt problem är att Nato-medlemskapet håller på att leda till en ökad militarisering av den finländska säkerhetspolitiken kopplad till en självpålagd begränsning av Finlands globala politiska spelrum för att undvika avvikelser från USAs geostrategiska intressen, konstaterade Sundman.

Han varnade också för ett långt utmattningskrig i Ukraina och höll med Jagland att de nordiska länderna aktivt bör verka för att ge reellt innehåll åt det som lanserats som Europas strategiska autonomi.

– Diskussionen om vinnare och förlorare i Ukrainakriget är irriterande.Frågan är snarare på vilka villkor kriget kan avslutas. Den springande punkten för Ukraina är ett resultat som för ukrainarna möjliggör en acceptabel nationell och territoriell integritet samt internationellt trovärdiga säkerhetsgarantier, ansåg Folke Sundman.

Folke Sundman är oroad över en ökad militarisering av den finländska säkerhetspolitiken. Foto: Calle Koskela.

Christer Ahlén från Sverige påminde om att arbetslösheten i Europa i snitt ligger över sex procent.

– Kampen mot arbetslösheten är vår viktigaste uppgift, ansåg Ahlén.

Martin Kolberg från Norge påminde om att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sagt att regimen i Moskva bara förstår våld.

– Regimen i Moskva är en irrationell regim och det är detta som är socialdemokratins dilemma. Men vår framtid måste bygga på att militarismen inte tar över, framhöll Martin Kolberg.

Martin Kolberg, f.d partisekreterare för Socialdemokratiska Arbeiderpartiet framhöll att regimen i Moskva är irrationell. Foto: Calle Koskela.

Henrik Helenius