MENY

Han har förevigat och kartlagt kamraternas kamp

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
– En del frågor hade så många svängar att jag måste göra upp ett kalendarium, berättar Alf-Erik Helsing om nya FSD-historiken.

Finlands äldsta politiska organisations historia är nu dokumenterad i historikform ända fram till nutid. Med djärva tankar är kronan på Alf-Erik Helsings livsverk. Men att han började skriva historiker kom sig av en slump.

 

Nya FSD-historiken Med djärva tankar – Finlandssvensk socialdemokrati 1974-2014 är här. Nyligen berättade jag för en bekant om boken, varpå han frågade vem som skrivit den. Då jag svarade Alf-Erik Helsing svarade han “förstås” som om han konstaterade att frågan var dum. Att Helsing är sammanhangets självklara författare även för personer utan anknytning till Finlands svenska socialdemokrater är en tydlig bekräftelse på vem som är områdets mesta historikförfattare.

 

Helsing (f. 1941) som i decennier ledde Arbetarbladet har skrivit ett tiotal föreningshistoriker samt den föregående FSD-historiken, Som en stubbe i en stubbåker, tillsammans med Anna Bondestam.

 

Då vi träffas hemma hos Helsing i Vasa för att diskutera det mest arbetsamma projektet hittills berättar han att historikbanan fick sin början av en slump.

 

Han kom med i rörelsen för drygt 50 år sedan, i maj 1967. Följande år blev han ombudsman för FSD i Österbotten och sedan förbundssekreterare efter Kaj Laxén. Finlands svenska arbetarförbund, som var distriktets namn fram till 1998 då man efter en flera år lång diskussion gick in för Finlands svenska socialdemokrater, hade emellertid ont om pengar. För att underlätta situationen slöt förbundet ett avtal med Arbetarbladet om att Helsing fick halva sin lön från ABL mot att han vid sidan av sin huvudsyssla blev medarbetare för tidningen.

 

arbetade på halvtid för förbundet och på halvtid för tidningen. Där fick han allt starkare fotfäste då han fyllde upp för chefredaktör Yrsa Stenius som bland annat började skriva böcker. Att han själv skulle börja författa fanns inte med i planerna, men omständigheterna förde med sig en sådan begäran.

 

– En av de vidtalade för 75-års historiken var tvungen att dra sig ur projektet och någon tyckte att jag, som var helt utan erfarenhet av den sortens arbete, kunde hoppa in istället. Så blev det i och med att jag redan då var intresserad av historia och Finlands svenska arbetarförunds historia. Jag lärde mig under processens gång och Anna Bondestam blev moraliskt stöd för min insats för Som en stubbe i en stubbåker, berättar Helsing.

 

”Man kan inte lita på minnet”

 

Projektets slut blev början på ett livsverk som fick sin fortsättning med Helsings första lokala historik, ett verk om Billnäs svenska arbetarförening. Sedan blev det som sagt betydligt fler under åren. Då tankarna väcktes på en ny FSD-historik för tiden efter cirka 1970 där Som en stubbe avrundar riktades blickarna givetvis mot Helsing. Projektet nämndes redan i slutet av 90-talet i och med att förbundet fyllde 100 år 1999.

 

– Jag fasade för projektet. Man blir långsammare med åren. Jag blev under tidigare projekt medveten om hur opålitligt minnet är. Man ska inte lita på sitt minne. Minnesbilder man har kan vara sådan att man minns dem i fel sammanhang. Det gäller att alltid kolla upp med olika källor, säger Helsing.

 

Det dröjde till 2014 innan arbetet med den nya historiken inleddes formellt. I någon mening har Helsing förstås arbetat med projektet under alla sina 50 år inom rörelsen. Det är i grova drag samma år som historiken täcker.

 

– Det har varit en stor fördel att många från den aktuella tiden minns och är vid god vigör. Att intervjua centrala gestalter har varit den roligaste delen av arbetet. I övrigt är det ett ensamt jobb, säger Helsing som tillbringat åtskilliga timmar i lägenhetens arbetsrum, försjunken i böcker, dokument, utkast och tidslinjer.

 

Helsing tycker att de intervjuades berättelser också gör historien mer levande. Han tar med även deras personliga livserfarenheter, inte bara deras tankar och minnen om de politiska händelserna.

 

Läsaren noterar snabbt vissa gemensamma nämnare hos de starka profilerna. Speciellt bland sextiotalisterna är det både en och annan som mist sin pappa på sätt eller annat, genom olycka eller genom att pappan försvunnit ur bilden och flytt sitt ansvar efter skilsmässa. Många har genom hård livserfarenhet insett vikten av samhälleliga sociala skyddsnät. Tanken att var och en är sin egen lyckas smed håller inte streck för barn i en familj som mister sin huvudsakliga försörjare.

 

Med djärva tankar lyfter fram FSD:s roll för att ena partiet under tiden för splittring, förbundets roll som kontaktnät till Norden, insatser för grundlagsreformen, striden mot SFP i tv-frågan, folktingskonflikten och mycket mer.

 

– En del frågor hade så många svängar att jag måste göra upp ett kalendarium, berättar Helsing.

 

Har du överraskats av något speciellt under arbetets gång?

 

– Nja, jag var ju med i svängarna och har skrivit ledare om det mesta. Men man ser det på ett annat sätt i efterhand än då man är mitt i det.

 

En storhetstid skildras

 

Enligt Helsing är det i frågan om grundlagsreformen som finlandssvenska socialdemokrater spelat sin allra viktigaste roll, bland annat tack vare de centrala pådrivarna Lars D Eriksson, Jacob Söderman och Ulf Sundqvist.

 

FSA var också initiativtagare till ett miljöministerium. Ett första steg mot ett sådant var en kläm som Söderman fick med till ett lagförslag. Tidigare, 1969, hade SDP som första parti i Finland antagit ett miljöprogram, ett mycket bra sådant enligt Helsing.

 

Verket skildrar en storhetstid där FSA som mest hade fem riksdagsledamöter. Orsakerna är flera. Partiets framgång i stort är en sak och hänger samman med hela Finlands historia och utveckling.  Vidare råkade förbundet få god kontakt med partiledningen (Paasio och Sorsa) tack vare en aktiv roll i partiförsoningen.

 

– En annan orsak var begåvade, skickliga unga människor som kunde knyta an till traditionen och som fick centrala roller i partiet. För det tredje fanns det väldigt många människor i ledande ställning inom partiet med en välvillig inställning till FSA och finlandssvenskar och som förstod problematiken, som Kalevi Sorsa, Mauno Koivisto och på senare år Paavo Lipponen, säger Helsing och konstaterar att förbundet har haft gott om goda vänner runt om i partiet där man axlat en brobyggande roll.

 

Har det varit svårt att skildra det som du själv varit en del av?

– Ja, där jag hade en central roll var folktingsstriden och där figurerar jag i historiken. Slutresultatet blev ganska bra trots striden med SFP och man kan ifrågasätta hur slugt det var att vi stred som vi gjorde. Dagens folkting är en vettig och bra konstruktion.

 

Vad har varit mest utmanande att skriva?

– Svårast hade jag med sista kapitlet, Makten och synligheten, i den fortlöpande berättelsen. Det är svårt att få perspektiv på det som ligger nära inpå. Vad ska man lägga tyngd på, vad kan man lämna bort?

 

Det här är väl helt klart kronan på verket i din produktion?

– Ja, det har varit det mest arbetsamma projektet. Det är så mycket som måste få utrymme, främsta bristen är att det som händer på fältet i föreningarna inte fått plats alls. Boken handlar mest om vad som hänt på det centrala planet. Ändå finns det så många människor ute i föreningarna vars insatser som skulle vara värda att bli berättade. I och för sig är fokuset naturligt för en historik som denna. Jag hoppas bara att många inte blir besvikna för att det inte står om den och den.

 

– Det finns många människor som jag verkligen uppskattar och som betytt mycket som inte får utrymme. Men jag är sjuttons glad att boken ser fin ut och hoppas att innehållet ska motsvara i varje fall de flestas förväntningar.

 

Så är säkert fallet. Boken, som firas med utgivning senare i november, fanns tillhanda redan på FSD:s kongress i Vasa förra veckan och väckte stor entusiasm. I en presentation av historiken passade Helsing på att ge en känga åt Björn “Nalle” Wahlroos nyligen publicerade pamflett som nämner grundlagsreformen. Det handlar om ett varnande exempel på missvisande historieskildring.

 

– Han skriver att det var de konservativa högerpartierna som ville förnya grundlagen. Nalles prat är kvalificerat struntprat. Det stämmer inte att grundlagsreformen drevs av de konservativa. De stod alltid på bromsen, säger Helsing som fördjupat sig i händelserna i och med arbetet med nya historiken.

Verket presenteras eller recenseras mer ingående av Arbetarbladet inom snar framtid. Boken kan beställas i SDP:s webbshop.

Diskussion

Anette Karlsson: ”Ändra lagen så att barn kan bo på två adresser!”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Anette Karlsson.

Lagstiftningen ska inte skapa hinder för barnens rätt till båda föräldrarna, säger Anette Karlsson som kämpar för att barn ska ha rätt till skolskjuts från två hem.

Lue lisää

Diskussion

Socialdemokraternas alternativ: Mer utbildning och mindre skuldsättning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Antti Lindtman, Antti Rinne och Krista Kiuru presenterade på tisdag förmiddag SDP:s alternativ till statsbudget för 2018, i socialdemokraternas grupprum i riksdagshuset.

SDP presenterar ett alternativt budgetförslag som ”grundar sig på hårda fakta men har mjukt hjärta” för att citera Antti Lindtman. Grundtanken är att tillväxten tillhör alla.

Lue lisää

Diskussion

Kärlekssocialisten Pertti Simula: Solidaritet i kapitalistiska system är motsägelsefullt

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Pertti Simula anammar samma tankebanor i psykoanalys i Norden som i arbetet för fattiga jordbruksarbetare i Brasilien. Han anser att vårt sätt att tänka även i människorelationer påverkas starkt av det kapitalistiska samhällets strukturer som främjar själviskhet och främlingskap och tränger undan solidariteten.

Lue lisää

Diskussion

Vad är Das Kapital värt i dag?

Kuva: Foto: Joachim Kasten

Det har gått 150 år sedan Karl Marx storverk Das Kapital publicerades. Till frågan om vad verket är värt idag finns både ett banalt och ett intellektuellt svar, skriver ABL-medarbetaren Joachim Kasten som besökt en utställning om verket i Hamburg.

Lue lisää

Diskussion