Huvudnyheter

Högt i tak och brett mellan väggarna då FSD diskuterade politik

Talarstolen var i flitig användning på FSD:s kongress.

Finlands Svenska Socialdemokraters kongress bjöd i vanlig ordning på allmänpolitisk debatt, denna gång med Europaminister Tytti Tuppurainen som inledare. I vanlig ordning lyftes också en mängd olika ämnen och frågor, såväl lokala som nationella och – typiskt för FSD – internationella. 

Lukas Lundin

Arbetarbladet

Diskussionen inleddes av Anette Karlsson, på söndagen framröstad som ny ordförande för FSD, som inledde med att tacka Tuppurainen för hennes taltur. I sin egen lyfte Karlsson framför allt fram ungas psykiska ohälsa, ett ämne hon har skrivit om i ABL tidigare

 

– Jag träffade en uppsökande ungdomsarbetare. Han berättade om hur svårt det kan vara för en ung att få hjälp, berättade Karlsson. I vårt land har det bildats vårdfästningar, där portvakter håller noggrann koll på vem som kommer in. Utan remiss kommer man inte vidare. 

 

– Kamrater, vi måste se till att alla som behöver hjälp får hjälp – och gärna så att de får hjälp i god tid och inte först när det är för sent. 

 

Hon lyfte fram att regeringen kommer att stärka förebyggande tjänster för familjer och utarbeta en nationell mentalvårdsstartegi samt försöka genomföra en sju dagars vårdgaranti.

 

– Det känns bra att vi äntligen har en socialdemokratiskt ledd regering i vårt land. Låt oss jobba vidare för att bygga en bättre framtid för alla, sade Karlsson. 

 

Även Karlssons motkandidat som ordförande, tillika en av distriktets nya vice ordförande, Erica Helin tog plats i talarstolen. Hon valde att påminna kongressen om FSD:s roll som “partiets samvete”, genom att knyta ihop flyktingkrisen runt Medelhavet med situationen i hennes hemtrakter i Åboland år 1918 – då stora mängder flyktingar österifrån fastnade i området med anledning av inbördeskriget. 

 

– Med det vill jag påminna om att människor i nöd, farliga flyktvägar och krig är inte är någonting nytt i vår historia, men det är inte heller medmänsklighet, solidaritet och beredskapen att hjälpa sin nästa.

 

– Det är vår mänskliga plikt att hjälpa varandra. Mänskligheten har gjort det förut och vi kan göra det igen, avslutade Helin sin taltur. 

 

Distriktets andra nya vice ordförande Jacob Storbjörk från Jakobstad valde i sin tur att lyfta blicken mot den internationella arenan. Han lyfte upp FN:s roll i en osäker värld, där politiska krafter underminerar organisationen. Han uppmanade kongressombuden att söka till Genéveskolan.  

 

Utöver det tackade Storbjörk också för de utökade statsandelarna till kommunerna.

 

– Det är till stor del kommunerna som upprätthåller välfärdssamhället och det är vanliga människor som skadas när kommunerna skadas.

 

Beröm för regeringen

 

Medan debatten under de senaste årens kongresser ofta har byggt på skarp regeringskritik var inställningen mot denna, av förståeliga skäl, klart försonligare detta år. Fullmäktigeordförande Folke Sundman från Helsingfors påminde kongressen om nya statsministern Antti Rinnes tal på fjolårets kongress i Borgå. 

 

– Nu, ett år senare, känns det bra att kunna konstatera att alla kärnpunkterna i Anttis tal nu finns inskrivet i det nya regeringsprogrammet. 

 

Finlands unga svenska socialdemokraters ordförande Rebecca Åkers, ombud för Korsholm, konstaterade att det är skönt med en regering som bryr sig. 

 

– “Finlands regering bryr sig inte” – inte om unga, inte om kvinnor, inte om invandrare, inte om arbetare. Så sa jag i ett tal på första maj år 2016. Under förra regeringsperioden fick jag många gånger stå här framför er och oroa mig för framtiden.

 

Så inte denna gång: Åkers konstaterade att Finlands regeringen inte kan anklagas för att inte bry sig, Antti Rinnes regering bryr sig nämligen. Om unga, kvinnor och invandrare. Om arbetare och arbetslösa. 

 

– Den rödgröna regeringen bryr sig, men oppositionen klagar. Men de behöver inte klaga på att vi gör beslut som strider mot mänskliga rättigheter eller som kränker människans människovärde. Det enda högerpolitikerna har att komma med är att fråga hur vi ska betala. 

 

Åkers betonade att vänsterpolitik inte handlar om skuldsättning och att högerpolitik inte alls nödvändigtvis är mer sunt.

 

– Vi betalar med omfördelning. Omfördelning betyder inte skuldsättning, det betyder att jämna ut inkomstskillnader, att ge mest åt dem som har det minst. Det betyder att alla har tillräckligt, sade Åkers. 

 

Hon räknade även upp kostnadsförebyggning, investeringar och krafttag mot skatteflykt som ekonomiskt ansvariga handlingar. 

 

– Det finns andra sätt att finansiera sin politik än att skära från de svaga. Vår politik och våra program innehåller en hel rad förslag. Hör och häpna – det går att vara vänster och ha en hållbar ekonomisk politik. Se och lär.

 

Funktionshindrade kvinnor utsatta

 

En av debattens mest uppskattade talturer höll den österbottniska kretsens ordförande Anna Caldén, som talade om våld mot kvinnor – i synnerhet funktionshindrade.

 

– Jag vill idag tala om kvinnors rättigheter. Jag vill tala om det som man aldrig vill prata om, men borde prata om. Våld mot kvinnor är fortfarande ett av Finlands största problem. 

 

– Det kan vi inte acceptera. Vi måste få till stånd en förändring – och det nu!

 

Caldén, som själv är funktionshindrad, konstaterade att funktionshindrade kvinnor är speciellt utsatta. 

 

– Funktionshindrade kvinnor löper större risk att bli utsatta för våld i nära relationer än andra. En orsak till detta är att det i en funktionshindrad kvinnas liv inte bara är mannen eller familjen som hör till de nära relationerna.

 

– I en funktionshindrad kvinnas liv finns det ofta pedagoger, assistenter, vårdare och taxichaufförer som blir en del av vardagen. Funktionshindrade kvinnor riskerar därför oftare att utsättas för våld, hot och trakasserier eftersom de nära relationerna sträcker sig så mycket längre än bara familjen. 

 

Caldén efterlyser både resurser och en attitydförändring, som hon hoppas socialdemokratin kommer att jobba för.

 

– Bästa kamrater: när jag ser på regeringsprogrammet och på var och en av er här i salen känner jag stort hopp att den här regeringen kommer ta oss ännu ett steg vidare mot ett samhälle där alla känner sig trygga och inkluderade. För vi ger oss inte – eller hur?  

 

Högt i tak – brett mellan väggarna

 

Regeringsprogrammet innebär alltså alla skäl till glädje och tacksamhet för FSD, men manar också till fortsatt aktivitet – något som Lars-Erik Häggman från värdföreningen Karis-Billnäs Socialdemokrater lyfte upp. 

 

– Det gäller att leverera också, inte bara skriva text.

 

Häggmans föreningskamrat Sirkka-Leena Holmberg lyfte upp sitt expertisområde, det vill säga järnvägsfrågorna, som ett område där det krävs mer aktivitet. Hon uttryckte tacksamhet för regeringens satsningar på Kustbanan, men eftersökte samtidigt en större vilja att söka stöd från Europa. 

 

Också i övrigt lyftes och avhandlades som alltid en stor mängd ämnen och hjärtefrågor – både lokala, nationella och internationella sådana. Ulf Heimberg från Ekenäs talade om skogsbruk, Christer Bogren från Malax och Peter Sjökvist från Närpes lyfte skarvproblematiken och kustfisket i Österbotten.  

 

Sjökapten Sven-Erik Nylund från Vanda talade om sjöfart, nya hedersmedlemmen Viveca Lahti från Kyrkslätt om miljön. Helsingforsarna Inger Östergård och Topi Lappalainen talade om personaldimensioneringen inom äldrevården, respektive rättsstatens framtid och demokratiska principer. Även Ingmar Forne från Kimito talade om rättsstaten, en beteckning han för övrigt inte anser passa på Finland, medan Ralf Friberg från Ekenäs lyfte blicken mot omvärlden och talade om en internationell systemkris.

 

Det var, som så ofta inom FSD, med andra ord högt i tak och brett mellan väggarna. Eller som Jonna Lindqvist från Vasa träffsäkert beskrev det:

 

– Att vara på kongress är lite som att vara på restaurang: glada, hungriga människor och en massa gott att välja på. 

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE