ARA-bostäder, det vill säga, statligt subventionerade bostäder som hanteras av finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, är ofta livsviktiga för mindre bemedlade finländare, speciellt i större städer. Regeringen har föreslagit ett antal ändringar i förvaltningen av dessa subventionerade bostadsprogram i samband med nedskärningar i det allmänna bostadsbidraget. Dessutom har en lidande byggbransch och stigande kapitalkostnader har höjt ARA-hyrorna markant under 2024.

Enligt Statistikcentralens uppgifter steg ARA-hyrorna med 1,4% mellan april och juni jämfört med årets första kvartal. Prisskillnaden mellan den icke-subventionerade hyresmarknaden och ARA-bostäder blev dock ungefär på samma nivå. Skillnaden mellan ARA-hyresbostäder och genomsnittliga hyror på nationell nivå är fortfarande över 28% (3,6 euro per kvadratmeter).

I städerna ökar hyran ändå betydligt fortare jämfört med i fjol. I huvudstadsregionen där hyreshöjningarna var högst, steg ARA-hyrorna med 5,6%. I genomsnitt steg hyrorna med 4,1% i resten av landet. I Åbo steg hyrorna med 5,6% medan höjningen i Tammerfors och i Uleåborg var 4,8% och 4,2%.

Finlands framgång med att erbjuda bostäder till rimligt pris i städer har varit en europeisk succé. Trots lågkonjunkturen i början av 2010-talet var Finland det enda landet i EU som lyckades minska på antalet bostadslösa. Samtidigt så har ett “bostad först” system för hanteringen av bostadslösa ekonomiska fördelar i längden då bostadslösa kan återintegreras i arbetsmarknaden och kostnaderna för större boenden minskar.

Däremot så har Finland också arbete kvar för att helt motverka långtidsbostadslösheten (vilket regeringen siktar på att göra 2027), eftersom mörkertalet för de som saknar någon permanent bostad är högt. Risken för de som är utan bostad är också väldigt hög i Finland. Enligt en 10 år lång studie från 2017 var dödligheten bland hemlösa nästan 5 gånger högre än kontrollgruppen och ännu högre i åldersgrupper under 50.

KOVA rf, Ägarna av hyreshus och bostadsrättshus till rimligt pris i Finland, är en branschorganisation för alla allmännyttiga bostadsorganisationer i Finland. KOVA har sedan 2013 varit en effektiv intressebevakare och lobbar fortsättningsvis för att utöka allmännyttiga bostadsprojekt. Eetu Kauria, ekonom på KOVA, varnar för konsekvenser som hyresökningar kan ha för de som beror på stöd från regeringen.

– Eftersom en betydande andel av hyresgästerna hos ARA också får allmänt bostadsbidrag kan hyreshöjningar till följd av ökade kostnader i kombination med lägre bostadsbidrag innebära utmaningar för hyresgästerna, säger Kauria.

Regeringens nedskärningar i bostadsbidraget som trädde i kraft i april innebär en ökning på bassjälvrisken från 42% till 50%. Därtill sänks ersättningsprocenten för det allmänna bidraget från 80% till 70%. Eftersom studerande också slutar täckas av det allmänna bostadsbidraget, kan många behöva flytta till allt mindre bostäder.

Regeringen har enligt regeringsprogrammet som mål att “på ett kontrollerat sätt” minska på subventionerad produktion av ARA-bostäder och istället stödja “högklassigt boende till skäligt pris” genom “fritt finansierat bostadsbyggande”. Avsikten är att fördela ARA-bostäder till de som behöver dem mest, genom att bland annat återinföra en maximal inkomstgräns på 3450 i bruttolön per månaden för en vuxen hyresgäst.

Byggbranschen är överlag i en utmanande situation just nu i Finland. Enligt byggbranschens konjunkturgrupp (RAKSU) som leds av finansministeriet förväntas byggandet minska med 3-4% under året. Dessutom halverades mängden byggnadslov 2023 jämfört med året innan. Däremot förväntar RAKSU sig att byggnadsbranschen kommer att återhämta sig 2025 i och med en ökad efterfrågan på bostadsmarknaden.

– I huvudstadsregionen präglas hyreshöjningarna för ARA-hyresbostäderna framför allt av ökade kapitalkostnader. Eftersom byggandet har varit dyrare i huvudstadsregionen är också lånebeloppen högre, berättar Kauria.