Nya och gamla studerande i hela landet befinner sig i en övergångsperiod från en tidigare studiestödsmodell till en som lyder regeringens förslag på nedskärningar. Samtidigt har efterfrågan på studielägenheter ökat betydligt under de senaste åren, trots att antalet studerande varit på ungefär samma nivå under de senaste 20 åren.

I fjol lyckades stiftelsen för Vasa studiebostäder (Voas) hyra ut alla sina bostadsplatser för första gången och detta förväntas hända också i år. Ungefär en femtedel av studerande i Vasa väljer att bo i en studiebostad och betydligt färre säger ifrån sig sina bostäder än tidigare, då det finns en större osäkerhet kring tillgänglighet följande år.

Samma trend har också varit märkbar i Åboland, Kuopio och Huvudstadsregionen. Trots Helsingforsregionens studentbostadsstiftelses (Hoas) enorma utbud på ungefär 14 500 lägenheter har köer till lägenheter snabbt förekommit, då elever söker bostäder närmare centrum. Hoas har däremot uppmuntrat studerande till att ha bredare kriterier för att garantera en bostad snabbare.

Ettor har också blivit allt mer populära under de senaste åren, speciellt under pandemin, vilket har lett till många månader i väntetid för studerande som vill bo ensamma. I år, då ekonomin kommer emot, har flera valt att överväga alternativ.

Ändringar sker också i studerandes plånbok

Folkpensionsanstalten (FPA), har meddelat studerande om förändringar som sker i och med regeringens lagändring i studiestödsmodellen. Regeringen har skurit i det direkta stödet, men höjde statsgarantin på studielån från 650 euro till 850 euro per månad. För studerande under 18 år som studerar på andra stadiet höjs garantibeloppet från 300 euro till 400 euro per månad. De som studerar utomlands kommer få en ökning på beloppet från 800 euro till 1 000 euro.

Dessutom ändras antalet gånger som studielånet kan lyftas. Studerande på andra stadiet kan i fortsättningen lyfta sitt studielån fyra gånger under ett läsår, oberoende av studiernas längd. Vidare kan studielånet i fortsättningen lyftas två gånger för högskolestuderande. Däremot kan lånet för studier som i sin helhet bedrivs utomlands fortfarande lyftas bara en gång under läsåret.

Målet är tydligt: att skapa en studerandeekonomi som baserar sig i huvudsak på studielån. Denna modell har tydliga paralleller i Norden och utomlands överlag. Sverige och Norge har överlag högre studiestöd än Finland, men grundar också sin studiefinansiering på statsgaranterade lån. I Storbritannien där studiekostnaderna är betydligt högre med en årsavgift på 9250 pund för inhemska elever, beräknas studerande som påbörjade sina studier 2023 ha en studieskuld på 42 900 pund i medeltal när de blivit klara. I USA ligger den totala studieskulden på ungefär 1,75 biljoner dollar, något som president Joe Biden har försökt motverka genom en rad olika skuldlättnadsprogram. Det har varit riskabelt att försvåra den personliga ekonomin under studerandeåren för att istället skapa decennium av återbetalning för en yngre generation.

Den största ändringen som sker från och med augusti 2025 blir bytet från ett separat bostadsbidrag till ett universellt bostadstillägg på 260 euro. Tidigare var det möjligt att få upp till 80% av sin hyra betald där summan har varierat beroende på var man bor. I huvudstadsregionen där bostäder är dyrast har studerande tidigare fått över 400 euro i bostadsbidrag. Det betyder i praktiken att en studerande kan gå miste om över 150 euro i månaden, beroende på var hen bor.

Trots att bostadspriserna sjunkit under 2024 har inflationen de senaste åren skapat stora ökningar i ganska fasta avgifter, som till exempel matinköp. Dessvärre har regeringen fryst indexjusteringar i studiestödet för att göra studerande allt mer sårbara för inflationens effekter. Det som studerande sannolikt lämnar bort i samband med en försämrad ekonomisk situation är hobbyer och studerandeupplevelser. Delvis kan detta tänkas strida mot regeringens planer på “Mer motion i Finland”, en del av regeringsprogrammet där “regeringen har som mål att få alla åldersgrupper att motionera mer”. Programmet uppmuntrar däremot kommuner att “möjliggöra användningen av sina lokaler för olika studerandeorganisationers idrottsverksamhet”.

Svårigheter som dessa kan leda till färre möjligheter för att flytta hemifrån och en lägre procent studerande på finländska högskolor. För studerande som söker sig till samma studieliv som tidigare generationer fått uppleva, samt de möjligheter som kommer med en utbildning, kan regeringens planer och ett utmanande läge med studiebostäder vara ett direkt hinder. Redan i juni 2023 kommenterade Lotta Leinonen, dåvarande ordförande för Finlands studentkårers förbund (FSF) att “Byggstenarna för ett bra studentliv är en tillräcklig inkomst för ett värdigt liv, ett lugnt studietempo och en bostad med rimligt pris. Det kommer nu att ske försämringar på alla dessa”, försämringar som träder i kraft inför kommande studieår.