Internationellt

26.12.2025 11:05 ・ Uppdaterad: 26.12.2025 11:07

Invånarna i Mogadishu röstade i ett flerpartival

Wikimedia Commons
Mogadishu fotograferat år 2015.

Invånarna i Somalias huvudstad Mogadishu fick rösta den 25 december 2025 i det första allmänna flerpartivalet i den somaliska huvudstaden sedan 1969.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Kommunalvalet i Mogadishu innebär ett steg framåt när det gäller den somaliska regeringens planer på att hålla ett allmänt flerpartival i hela landet år 2026. Att verkställa planerna fullt ut kan visa sig omöjligt redan av den orsaken att den militanta islamistgruppen al-Shabaab kontrollerar stora landområden. Efter 1969 har motsvarande flerpartival hållits i Somalia enbart i den självstyrande regionen Puntland och i utbrytarregionen Somaliland.

I stället för kommunalval har man haft klanbaserade överenskommelser och även parlamentsledamöterna har utsetts genom indirekta klanbaserade val. Oppositionen bojkottade kommunalvalet i Mogadishu med hänvisning till att det inte fanns en tillräckligt bred överenskommelse om att överge det gamla systemet.

I Somalia hölls senast ett parlamentsval på nationell nivå den 26 mars 1969. 64 partier deltog i det direkta folkvalet där Somali Youth League (SYL) fick egen majoritet i parlamentet. Samma parti hade fått egen majoritet även i parlamentsvalet 1964 som var det första efter att de tidigare kolonierna Brittiska Somaliland och Italienska Somaliland hade bildat den självständiga staten Somalia.

Vid tidpunkten av valet 1969 leddes SYL av Abdirashid Sharmarke som hade varit Somalias president sedan år 1967. Sharmarke mördades av sina egna livvakter den 15 oktober 1969 och Mohammad Siyad Barre tog makten genom en militärkupp dagen efter Sharmarkes begravning. Kuppen genomfördes tidigt på morgonen den 21 oktober 1969. Militärregimen grundade år 1976 ett nytt maktparti efter sovjetisk modell, det Somaliska revolutionära socialistpartiet som styrde landet fram till 1991 då landet kastades in i ett inbördeskrig. Ogadenkriget 1977-1978 mot Etiopien innebar att den somaliska militärregimen tappade Sovjetunionens stöd redan i det skedet och man fick söka stöd från USA i stället. Det fick man även om militärregimen också närmade sig Kina och behöll den marxist-leninistiska enpartistaten fram till det kalla krigets slut.

Porträtt av militärdiktatorn Mohammad Siyad Barre hörde till festligheterna av revolutionens årsdag den 21 oktober i 1970-talets Somalia. Regimen förvandlade landet till en enpartistat genom grundandet av det Somaliska revolutionära socialistpartiet med marxism-leninism som officiell ideologi och man tog modell av sovjetiska parader. (Foto: Wikimedia Commons)

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU