MENY

Kolumn

Jacob Söderman

Jacob Söderman: Vi skall inte ge oss utan kamp!

Attackerna mot svenskan är inga tillfälligheter. Det är fråga om en genuint illvillig politik mot landets svensktalande befolkning och en uttalad nonchalans om grundlagens stadganden om två nationalspråk, finska och svenska, skriver Jacob Söderman om regeringens språkpolitik i en kolumn som bygger på ett tal han höll i Helsingfors på Svenska dagen.

 

 

Enligt folkräkningen år 2016 fanns det 290 000 medborgare i Finland med svenska som modersmål. Av dem bodde 26 000 på Åland och 264 000 på fastlandet. Finland indelas i enspråkiga och tvåspråkiga kommuner.

Enspråkigt svenska kommuner finns bara på Åland. Det finns 14 tvåspråkiga kommuner med svenska som majoritetsspråk främst i Österbotten och Åboland.

Raseborg är den enda tvåspråkiga staden och tillsammans med Ingå de enda två kommunerna med svenska som majoritetsspråk i Nyland.

Det finns 19 tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk, bland annat kommunerna i huvudstadsregionen Esbo, Helsingfors och Vanda. Den största delen av finlandssvenskarna bor i tvåspråkiga kommuner med finska som majoritetsspråk.

Man har vant sig av att det sker en utflyttning från Österbotten till Sverige.

Under de senaste åren har tyvärr en utflyttning av ungdomar till Sverige från Södra Finland ökat markant.

En orsak är den goda ekonomiska utvecklingen i Sverige. Den språkliga förbistringen med sannfinnarna i regeringen har säkert också påverkat.

Från Nyland flyttar även andra åldersgrupper mer än tidigare.

Det svenska språkets framtid i Finland ter sig osäker för många.

Varför?

Den nuvarande regeringen har ingen svensk minister.

Sannfinländarna är öppet fientliga mot finlandssvenskarna.  

Samlingspartiet och Centern har under åren tidvis haft en positiv syn på finlandssvenskan.

Denna regerings aktioner får en ibland att erinra sig att de på 30-talet ville att Finland skulle bli enspråkigt finskt.

Attacken mot svenskan sker på flera fronter.

 

Domänförlust inom rättsväsendet

Inom rättsväsendet sker den genom en administrativ reform, som gör slut på tingrättskanslier med svenska som arbetsspråk.  

Östra Nylands tingsrätt i Borgå läggs ned. Kansliet förs till Vanda tingsrätts kansli med finska som arbetsspråk. Den svenspråkiga personalen från Borgå och Lovisa följer knappast med.

Västra Nylands tingsrätt i Raseborg läggs ned till förmån för Esbo tingsrätt.

I Österbotten sammanslås Österbottens tingsrätt med Mellersta Österbottens tingsrätt. Kansliet flyttas till Karleby. Jakobstad som sammanträdesplats läggs ned.

Alla tingsrätter i Åboland finns redan i Åbo.

Vasa Hovrätt lever ännu kvar. Anna-Maja Henriksson (SFP) lyckades rädda den som justitieminister. Om denna regeringsbas fortsätter är dess framtid osäker.

 

Språket trängs undan i reformen

I den pågående vårdreformsprocessen kan man mer och mer se en strävan att ge stora internationella vårdbolag mera marknad inom finsk hälsovård.  

Att trygga medborgarnas rätt till vård på sitt modersmål prioriteras inte.

Riksdagen har i en delreform beslutat, vilka centralsjukhus som har rätt att hålla full jour. Utifrån tvivelaktiga fakta gav riksdagen centralsjukhuset i Seinäjoki rätt att hålla full jour, men fråntog Vasa centralsjukhus dess välfungerande jour.

Regeringstrogna riksdagsmedlemmar godkände med knapp majoritet detta skumma lagförslag i riksdagen.

Det irriterade presidenten. Då lagen fastställdes kom han med ett exceptionellt uttalande till protokollet. Han underströk att de svenskspråkiga patienterna måste garanteras en fullödig service på svenska, annars kan jouren inte flyttas från Vasa.

Den högsta ansvariga tjänstemannen i Seinäjoki centralsjukhus uttalade sig kritiskt mot flyttandet av de svenska jourpatienterna till Seinäjoki.

Det vore bättre att de sköts i Vasa, ansåg han.

 

Språkundervisning i skottgluggen

Den obligatoriska studentsvenskan avskaffades genom att man i många skolor under en lång tid hade haft rätt att “i försökssyfte” välja bort svenska och skriva ett annat ”främmande språk” i studentexamen.

Till slut var ”försöken” så utbredda att tjänstemännen övertalade undervisningsministern att föreslå avskaffandet av den obligatoriska studentsvenskan år 2005. Det skulle leda till att eleverna läste mera främmande språk. För pojkarnas del håller det inte alls streck.

För att nu slutligt få bort svenskan från den finska grundskolan vill regeringen – på sannfinländarnas initiativ – starta ett experiment med att göra det andra inhemska språket (läs: svenskan) till ett valbart språk i den grundläggande utbildningen.

Finlands Svenska Folkting har bryskt påpekat att propositionen är helt i strid med Nationalspråksstrategin (2012) och dessutom torde den bryta mot grundlagen.

Ärendet är inte ännu avgjort i grundlagsutskottet. Flera sakkunniga har kritiserat det ur konstitutionell synpunkt.

Med enbart dessa tre exempel kan man visa att regeringen vill försämra finlandssvenskans ställning, då det gäller viktiga samhällssektorer såsom rättsväsendet, hälsovården och skolväsendet.

Därtill vill vår krigiska försvarsminister militarisera Åland.

Det är inte mera fråga om några tillfälligheter. Det är fråga om en genuint illvillig politik mot landets svensktalande befolkning och en uttalad nonchalans om grundlagens stadganden om två nationalspråk, finska och svenska.

 

Grundlöst ifrågasättande av grundlagsutskottet

Grundlagsutskottet har hittills lyckats förhindra de värsta övergreppen.

Läget förvärras nu av att Näringslivets delegation EVA och Stiftelsen LIBERA har inlett en målmedveten kampanj mot grundlagsutskottet och de grundlagsexperter, vars sakkunskap det grundar sina utlåtanden på.

De är upprörda över att grundlagsexperterna ofta framhåller att lagförslag de gillar står i strid mot medborgarnas grundrättigheter eller gällande mänskliga rättigheter. Experterna beskylls för osakliga övertramp.

Jag har varit medlem i riksdagens grundlagsutskott under den gamla grundlagens tid åren 1972–1982 och under den nya 2007–2011.

Den nya grundlagen trädde i kraft år 2000.

På den gamla grundlagens tid tillämpade vi nästan enbart grundlagens stadgande om rätten till egendom. Om egendomens användning begränsades ledde det i regel till att lagen måste stiftas i grundlagsordning det vill säga måste förklaras brådskande med 5/6 majoritet och godkännas med 2/3 majoritet eller godkännas i två riksdagar efter varandra.

Under åren 2007–2011 gällde arbetet i grundlagsutskottet mera att tillämpa och tolka den nya grundlagens bestämmelser om medborgarnas ekonomiska, kulturella och sociala rättigheterna samt de mänskliga rättigheter som upptagits i Europakonventionen (ratificerades 1989).

Experternas uppgift är underlätta utskottets arbete så att utskottet kan tolka bestämmelserna på ett sakligt och konsekvent sätt.

Kimmo Sasi var ordförande 2007–2011. Jag var vice ordförande. Vi lyckades i de allra flesta fall uppnå enhälliga beslut i utskottet. Samma linje gäller fortfarande i utskottet trots att attackerna utifrån har blivit aggressivare och osakligare.

EVA har bekostat en pamflett med kritik av grundlagsutskottet sammanställd finansmannen Björn Wahlroos.

Som ett särskilt dumt utlåtande av grundlagsutskottet, har Walhroos nämnt, att skärgårdsborna enligt grundlagen skall ha rätt till gratis trafik på färjor och förbindelsefartyg.

Trafikministern ville ta betalt av skärgårdsborna för detta, men måste avstå.

 

För det första har grundlagsutskottet aldrig uttalat sig i frågan.

För det andra har ingen sagt att dylika tjänster inte kunde prisbeläggas.

 

En grundlagsexpert har sagt att skärgårdsborna enligt finska skärgårdslagen (1981)  har rätt  till “avgiftsfri eller prismässigt skälig” transport på färjor och förbindelsefartyg.

Den rätten kan inte fråntas skärgårdsborna med ett beslut av statsrådet – såsom trafikministern planerade – utan endast med stöd av skärgårdslagen och efter en bedömning av de syften skärgårdslagen har.

Det var Statens skärgårdsdelegation under Jan Magnus Janssons (SFP) ledning – jag var vice ordförande – som föreslog denna rättighet för skärgårdsbor.

Vi ville hålla skärgården levande. Vi ansåg att färjorna och förbindelsefartygen är skärgårdsbornas landsväg.

 

EVA och LIBERA vill uppnå ett fritt fram för nyliberal ekonomisk politik, med profiten som den högsta maxim. Den skall inte begränsas av grundlagstolkningar.

Medborgarnas grundrättigheter och de mänskliga rättigheterna är inte hinder för en sund företagsverksamhet, vilken också skyddas av grundlagen.

Båda kan må väl, såväl företagen som medborgarna. Det är det som gör den västerländska demokratin attraktiv i vår värld.

För att nå de mål EVA och LIBERA eftersträvar vore det enklast stryka de moderna medborgerliga rättigheterna ur vår grundlag och därtill säga upp de internationella människorättsavtal som Finland har ratificerat.

 

Attacken är farlig

Den pågående attacken mot grundlagsutskottet, är farlig såväl för de svenska intressena som för minoriteterna i allmänhet.

Det har alltid funnits finlandssvenska medlemmar, i dagens läge två framstående kvinnliga jurister, i utskottet.

Utskottet har under åren demonstrerat en korrekt attityd gällande finlandssvenska intressen.

Om respekten för grundlagsutskottet och dess ställningstaganden förminskas är det våra, de finlandssvenska medborgarnas, rättmätiga intressen som hotas.

Presidenten har öppet visat förståelse för finlandssvenska intressen. Enligt gällande grundlag är dock presidentens möjligheter att ingripa begränsade.

Hoppet på att snabbt grunda en grundlagsdomstol är inte realistiskt. Det är en grundlagsfråga. En sådan domstol finns inte i de nordiska länderna.

Man sparar hela tiden inom rättsväsendet. En ny domstol betyder stora kostnader.

I bästa fall kunde den reagera i efterskott när lagar redan stiftats och är i kraft.

Domstolens medlemmar utses dessutom av regeringen eller på dess förslag.  

 

Kampen för de rättmätiga finlandssvenska intressena kommer att föras inom de institutioner som redan finns.

 

Enligt grundlagen § 106 kan domstolarna, exempelvis Högsta domstolen, förklara att en grundlagsvidrig lagbestämmelse icke får tillämpas.

Domstolarna drar sig för att göra det.

Frågan om den extra skatten (6 procent!), den så kallade solidaritetsskatten för pensionärer, grundlagsenlighet avvisade Högsta Förvaltningsdomstolen med ihåliga motiveringar, trots att lagförslaget inte ens behandlats i grundlagsutskottet. Frågan torde vara anhängig i Människorättsdomstolen i Strasbourg.

Republikens president kan också enligt § 77 vägra verkställa en lag efter att ha hört Högsta domstolen.

President Tarja Halonen gjorde det en gång. Det förhindrade verkställandet av en lag som var i strid med Ålands självstyrelse.

 

Kampen fortsätter, vi ger oss inte!

Man diskuterar ibland varför Gustaf II Adolf dödsdag den 6 november 1632 i slaget vid Lützen valdes till datum för svenska dagen. Är den inte onödigt krigisk?

“Förfäras ej du lilla hop” är inledningsraden på “Gustaf Adolfs fältpsalm” som sägs ha sjungits av Gustav II Adolf och hans här inför slaget vid Lützen 1632.

Den raden känns aktuell i vårt lands kärva språkklimat.  Vi är bara 5 procent.

Vi skall inte ge oss utan kamp…

Vi finlandssvenskar är eniga i stora frågor.

Vi har mycket vänner i vårt land, många av dessa är aktiva i olika partier.

Vi måste upprätthålla våra goda relationer till de vänner vi har och till den stora majoriteten av Finlands folk som i regel har behandlat oss sakligt.

 

Dock skall vi vara på vår vakt.

 

Vi bör stå upp för de rättigheter grundlagen och internationella avtal utlovar oss.

 

Vi skall inte ge oss utan kamp.

 

För övrigt:

 

Kampen om fullskalig jour i Vasa är en kamp för rättvisa.

Den är inte över än!

 

 

[Artikeln uppdaterad med korrigeringen att även Ingå är en tvåspråkig kommun i Nyland med svenska som majoritetsspråk]

Jacob Söderman

Kolumn

Eeva-Johanna Eloranta

Valfrihet riskerar göra specialistvården ineffektiv och dyrare

Valfrihet inom vårdreformen riskerar effektiviteten i specialiserad sjukvård och ökar kostnaderna, skriver riksdagsledamot Eeva-Johanna Eloranta (SDP).

Lue lisää

Eeva-Johanna Eloranta

Kolumn

Britta Lindblom

Samtal med Nikos – en taxichaufför

Nikos min chaufför var en pratsam person. Hans liv var som ett ekonomiskt bokslut över de problem som finns i Grekland, skriver Britta Lindblom.

Lue lisää

Britta Lindblom

Britta Lindblom.

Kolumn

ABL

Begreppet ”hushåll” måste uppdateras till 2010-talet

Socialdemokratiska Studerande vid Åbo Akademi anser att en reform av det allmänna bostadsbidraget behövs och att begreppet ”hushåll” måste uppdateras till 2010-talet.

Lue lisää

Ursula Korpijärvi

Kolumn

ABL

Socialdemokratiska studerande: Regeringens bostadsreform drabbar unga hårt

SONK:s (Sosialidemokraattiset Opiskelijat) höll sin 50:e kongress i Tammerfors föregående veckoslut och kom med följande ställningstagande:

 

Det är mycket beklämmande att regeringen i sin budget för år 2018 valt att binda det allmänna bostadsbidraget till  levnadskostnadsindex i stället för hyresindexet. Skillnaden är att hyrorna vuxit med nästan en fjärdedel på sju år, medan till exempel konsumentpriserna överlag stigit med en betydligt lägre procent i jämförelse. Bostadsbidraget knyts alltså till ett index som vuxit långsammare än hyrorna, framför allt i städerna. Därtill väljer regeringen att införa delbostadsnormen, vilket innebär att endast 80 procent av de maximala boendeutgifterna tas i beaktande när man räknar ut bostadsbidraget för dem som hyr en del av en lägenhet eller en lägenhet på mindre än 20 kvadratmeter.

Samtliga åtgärder försämrar alltså de studerandes privatekonomi kraftigt på sikt och leder till ökade inkomstklyftor.  Enda sättet att på ett hållbart sätt lösa bostadsbristen och stävja hyreshöjningarna är att gynna bostadsbyggandet av framförallt nya ettor på studieorterna.

En ändamålsenlig och trevlig bostad är en förutsättning för ett bra liv, det kan vi säkert alla vara överens om. SONK:s 50:e kongress kräver att regeringen inte gör besparingar på studerandes bekostnad och att alla studerande har möjlighet till ett drägligt boende, oberoende av ens socioekonomiska bakgrund!

Jesse Jääskeläinen

Jääskeläinen haluaa lähteä kehittämään Sonkista maan johtavaa ja kiinnostavinta poliittista opiskelijaliikettä

Kolumn

Gunnar Lassinantti

Putin skyr begreppet revolution

Oktoberrevolutionens hundraårsdag kommer inte att firas. Dagen är vanlig arbetsdag i Ryssland. Putin lutar sig mera mot Rysslands traditionella nationalistiska arv, skriver Gunnar Lassinantti.

Lue lisää

Gunnar Lassinantti

Gunnar Lassinantti.