Huvudnyheter

Kalevi Sorsa -stiftelsens rapport: Slopa inte arvsskatten, fixa den

Kalevi Sorsa -stiftelsen
Kalevi Sorsa -stiftelsens verksamhetsledare Lauri Finér

Kalevi Sorsa -stiftelsen publicerade 8 augusti en färsk rapport om arvsskatten. Enligt regeringen Orpos regeringsprogram ska det göras en utredning om att slopa arvsskatten och gå över till den så kallade svenska modellen. Kalevi Sorsa -stiftelsens verksamhetsledare Lauri Finér varnar att en slopad arvsskatt skulle öka ojämlikheten.

Jonatan Wikström

Arbetarbladet

Rapporten har skrivits av Kalevi Sorsa -stiftelsens verksamhetsledare Lauri Finér. I femton års tid har Finér jobbat med skattefrågor som tjänsteman, forskare och skattepolitisk expert.

Finér säger att arbetet med rapporten började under våren när det inför riksdagsvalet fördes en del diskussion om arvsskatten. I det skedet anade Finér att en bredare diskussion arvsskatten kommer att bli aktuell. Syftet med rapporten är att bidra med faktabaserade argument till den pågående diskussionen och regeringens planerade utredning.

 

Risker med svenska modellen

Den så kallade svenska modellen skulle innebära att en högre skatt uppbärs på arvegodset först då arvtagaren säljer det vidare. Finér befarar att denna modell skulle bidra till att öka klyftorna i samhället.

En avskaffad arvsskatt skulle främst av allt gynna släkter med stora förmögenheter och personer som redan har höga inkomster, särskilt i södra Finland och Nyland.

Enligt rapporten skulle skatten i vissa fall sjunka för de mest förmögna och stiga för de mindre arven om man övergår till den så kallade svenska modellen.

De som inte behöver sälja bort arvet skulle inte behöva betala någon skatt alls medan de med mindre arv skulle vara tvungna att betala mer i skatt än vad de gör i dagsläget.

Finér varnar också om att Sveriges modell skulle skada marknadernas verksamhet eftersom det låser ägande och ändrar på folks beteende på ett sätt som skadar den ekonomiska verksamheten. En avskaffad arvsskatt skulle även innebära att skatteinkomsterna minskar och då måste man samla inkomster på annat sätt eller skära ner på utgifter.

Många ekonomer anser att arvsskatten är en bra skatt. Bland annat OECD rekommenderar arvsskatten eftersom den gynnar ekonomin och är ett rättvist sätt att samla in skatteintäkter.

 

Finér ser positivt på att det förs diskussion om arvsskatten. Då när arvs- och gåvoskatterna avskaffades i Sverige berodde det på grund av deras problem. Skatten var ojämlik och det fanns problem förknippade med utbetalningen av skatten.

Arvs- och gåvoskatterna borde inte avskaffas på grund av deras brister utan i stället borde man lösa problemen.

Finér ser också positivt på att man i Orpos regeringsprogram försöker förenkla skattebetalningen. Rapporten framkommer också med lösningar till de här problemen.

 

Varför är arvsskatten så opopulär?

Situationen när man ska betala arvsskatt är svår när det oftast hör ihop med en nära anhörigs död. Processen att betala skatten är invecklad och det kan bli en tung process. Det kan leda till svåra samtal och konflikter i familjen.

Ur ett samhälleligt perspektiv är skatten problematisk eftersom rika familjer kanske har möjlighet att skatteplanera. Det skapar situationer där vissa betalar mindre skatt på lika stora arv. Det här var särskilt ett problem i Sverige när skatten avskaffades eftersom den nedre gränsen var lägre än i Finland. Låg- och medelinkomsttagare betalade i vissa fall högre skatt på sitt arv än de med de allra största arven.

I rapporten föreslås det lösningar för att åtgärda de här problemen, bland annat genom att minska på avdrag och lättnader.

Då kunde man i stället satsa på att minska på skatten för de minsta arven, säger Finér

 

I den nordiska välfärdsstaten byggs tillit upp genom ett system av rättvis behandling.”

Finér påpekar att även de med stora förmögenheter gynnas av att skatten är så rättvis som möjligt.

I den nordiska välfärdsstaten byggs tillit upp genom ett system av rättvis behandling. Denna tillit har ett värde i sig. Den bidrar till ett samhällslugn. Man behöver inte bygga murar och stängsel omkring sig.

Finér tillägger att tilliten skulle förstärkas av att man åtgärdar ojämlikheter i arvs- och gåvoskatten. Till exempel så att man betalar samma skatt för lika stora arv.

 

Finér påpekar att rapporten kommer med konkreta förslag som gynnar alla oavsett samhällsklass. I rapporten föreslås bland annat att arvsskatten kunde betalas först när man har fått arvegodset i egen ägo samt ett digitalt arkiv där bland annat bouptäckningar och olika avtal kunde samlas.

Digitalisering och automatisering skulle underlätta överföringen av uppgifter till skattemyndigheterna, vilket underlättar processen för arvtagarna.

 

 

FSD:s ordförande Dimitri Qvintus tycker att rapporten som Kalevi Sorsa -stiftelsen har kommit med är viktig och kommer samtidigt med en uppmaning åt regeringen.

Det här är en viktig och bra rapport. Om regeringen Orpos ministrar har tid att läsa något över huvudtaget så hoppas jag att de läser den här rapporten.

Qvintus anser att regeringen kommer med oansvarsfullande uttalanden om slopandet av arvsskatten.

Regeringen borde vara mer konsekventa i sina handlingar. Det väcker inte trovärdighet att man säger sig villa balansera statsfinanserna och sedan kommer med förslag som skulle borra hål i skattebasen.

 

När man balanserar ekonomin räcker det inte att man gör nedskärningar utan man måste också använda beskattning som ett verktyg, påpekar Qvintus

Om arvsskatten slopas kan vi till exempel bli tvungna att höja inkomstskatten, vilket skapar mindre incentiv för arbete. I arvsskatten finns det ingen sådan risk.

Det skulle inte vara klokt att slopa den skatten som är minst skadlig för ekonomisk tillväxt, tillägger han.

 

Qvintus anser att det som regeringen planerar skulle vara orättvist.

De minsta arvtagarna skulle vara tvungna betala mera medan miljonarvtagare skulle betala mindre skatt. En sådan omvänd Robin Hood där man tar från de fattiga och ger till de rika skulle vara orättvis.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE